Frågor till samtliga fastighetsbolag

Hur är era hyreskontrakt utformade idag, vad ingår i bostadshyran?

Din Bostad (Karin Karlsson) svarar att av de 23 flerbostadshus som de innehar,

ingår värme och vatten men inte el i 22 av dem. I ett av deras flerbostadshus ingår även elen. Hon berättar att anledningen till att elen ingår i hyran i just detta hus är att fastigheten byggdes av landstinget med syftet att landstingets anställda skulle få bo där. Din Bostad har valt att inte ändra dessa hyreskontrakt och Karlsson berättar att de istället har en något högre hyra för just denna fastighet. Akelius (Roger Tång) säger det ingår värme och vatten i

35

deras hyreskontrakt. I ett av husen ingår även el, där en stor skillnad i förbrukningen kan ses jämfört med de övriga fastigheterna. KBAB (Roger

Häggbom och Anders Björbole) säger att i 5074 av deras lägenheter ingår både

vatten och värme i hyran, medan hushållselen ligger utanför. I 1626 lägenheter finns individuell mätning av varmvatten, vilket gör Karlstads Bostads AB ganska unikt i jämförelse med de övriga fastighetsbolag vi intervjuat i Karlstad.

Lundbergs (Stefan Ericsson) svarar att värme och vatten ingår i alla deras

bostadshyreskontrakt. Alltså använder de sig inte av någon form av individuell mätning och debitering av värme och vatten i flerbostadshusen.

Är ni medvetna om hur mycket värme, vatten och el era olika fastigheter förbrukar idag i snitt/kvm och år?

Din Bostad (Karlsson) berättar att Din Bostad använder sig av ett program kallat

Real report där statistik finns samlad för samtliga flerbostadshus som de innehar. Hon ger oss några snittvärden för år 2009, där värmen för samtliga fastigheter uppgick till 91 kronor/kvm och år, vattenförbrukningen uppgick till 27 kronor/kvm och år och elförbrukningen uppgick till 29 kronor/kvm och år. Då detta var snittvärden för samtliga fastigheter bad vi henne att kontrollera hur elförbrukningen skiljde sig åt mellan en fastighet där elen ingår och en fastighet med liknande antal lägenheter där elen inte ingår i bostadshyran. Här fick vi en väsentlig skillnad, för fastigheten Kvarnberget vilken innehar 21 bostadslägenheter och 1 läkarmottagning där elen ingår i bostadshyran, uppgick elförbrukningen till 83 kronor/kvm och år (beräknat på 2009). Vid en jämförelse med fastigheten Väduren 3, vilken innehar 24 lägenheter, uppgick elen till 17 kronor/kvm och år (beräknat på 2009). Tång

(Akelius) säger att de är medvetna om sina kostnader för el, värme och vatten.

Elförbrukningen uppgår till 38 kr/kvm och år, vattenförbrukningen till cirka 30 kr/kvm och år och värmeförbrukningen till 101 kr/kvm och år. KBAB (Häggbom) svarar att de haft väldigt bra koll på detta ända sedan 1994 då de installerade ett program för att kunna mäta detta. År 2009 låg värmeförbrukningen på 117 kWh/kvm, vattenförbrukningen på cirka 19 kronor/kvm och elförbrukningen på 28 kWh/kvm. Elen avser uppvärmning av trapphus och garage, samt motorvärmare. Siffrorna avser den totala arean av fastighetsbeståndet, men av den totala arean utgör endast 10 % lokalarea.

KBAB (Björbole) förklarar för oss att Boverkets krav vid nybyggnation idag

ligger på 130 kWh/kvm och år, vilket han tycker är en alldeles för hög siffra. Han menar att det inte är svårt att komma under denna siffra. Värmeförbrukningen ligger på 125 kronor/kvm och år. Björbole berättar att den

36

faktiska värmeförbrukningen för den totala arean då ligger på ca 100 kWh/kvm och år. Lundbergs (Ericsson) säger att de har bra koll på vad de olika fastigheterna förbrukar i energi. Han hittar dock endast information från år 2006 när vi är hos honom och ger oss därför siffror från det året. Snittförbrukningen av vatten låg på cirka 21 kronor/kvm.och elförbrukningen på 25 kronor/kvm. Elen avser uppvärmning av trapphus och garage, och den avser Lundbergs totala fastighetsbestånd i region väst. Värmeförbrukningen låg ungefär på 150 kronor/kvm.

Har ni genomfört några förändringar för att spara energi i era fastigheter?

Din Bostad (Karlsson) svarar på denna fråga att de för några år sedan

genomförde ett antal byten av duschmunstycken och kranar till mera snålspolande. Hon säger att detta har visat sig ge resultat. De har inte genomfört några andra större förändringar för att minska energiförbrukningen. Karlsson menar att deras fastigheter redan är i sådant bra skick att det inte behövs. Akelius (Tång) svarar ja på den här frågan. De har installerat snålspolande kranar och flera motorvärmare har bytts ut till temperaturstyrd timer. Även närvarostyrd belysning i trapphus och garage har installerats. KBAB (Björbole) säger att det varit ett långt metodiskt arbete. Han berättar att företaget satsat på ett organisatoriskt arbete i jakten på att anställa personal som kan arbeta som energijägare, och på så vis minska förbrukningen så mycket som möjligt. De har till och med en egen energiskola där de utbildar sina anställda inom energiområdet. Björbole fortsätter med att berätta vilka viktiga framsteg som gjordes under början av 2000-talet, då de fick med sig byggnadsbranschen i sitt arbete för en bättre miljö och ett mer energisnålt byggande. Själva byggnationen är oerhört viktig fortsätter Björbole att berätta, han menar att om den är bristfällig förloras en massa onödig energi, som egentligen är enkel att ta vara på. De förändringar de utfört de senaste åren är bland annat byte av fönster, fasad på några av fastigheterna och installation av värmepumpar. Lundbergs (Ericsson) talar om för oss att det sker löpande hela tiden. Åren 2006-2007 installerades till exempel snålspolande kranar och toaletter i alla lägenheter vilket gjort att vattenförbrukningen minskat med ungefär 10 %. De installerade mellan åren 2008-2009 avfuktare i varje torkrum istället för elfläktar.

37

Är ni medvetna om att det finns metoder för individuella mätningar av el, värme och vatten? Din Bostad (Karlsson) är medveten om detta, även Akelius (Tång). KBAB (Häggbom och Björbole) är definitivt medvetna om detta, då de till och med

använder sig av det. Även Lundbergs (Ericsson) känner till möjligheterna med IMD.

Tror ni att ett införande av IMD skulle vara ekonomiskt lönsamt för er?

Din Bostad (Karlsson) tror absolut att ett införande av någon typ av IMD skulle

vara ekonomiskt lönsam för dem, men hon tror även att det skulle vara bra för hyresgästerna då en mer rättvis fördelning av kostnaderna skulle ske. Akelius

(Tång) tror att det skulle vara ekonomiskt lönsamt. Här diskuterar KBAB (Häggbom och Björbole) att det visat sig vara ekonomiskt lönsamt för dem. Det

har även varit lönsamt ur andra aspekter, eftersom hyresgästerna idag är mycket nöjda. Karlstads Bostads AB:s totala energibesparing ligger på 10-15 mkr per år och den individuella mätningen av varmvatten representerar en liten del av denna besparing. Björbole säger att pay off-tiden på att investera i individuell mätning av varmvatten för dem på Karlstad Bostads AB ligger på 3-5 år. Lundbergs (Ericsson) svarar att han absolut tror att det skulle vara ekonomiskt lönsamt på sikt men han påpekar även att den initiala investeringen är alldeles för kostsam för dem. Däremot tror han att det skulle vara värt att satsa på vid nybyggnation.

Använder ni någon typ av separat mätning av energiförbrukning i något av era flerbostadshus?

Din Bostad (Karlsson) svarar nej på denna fråga, vilket även Akelius (Tång) gör.

KBAB använder sig av individuell mätning av varmvatten. Lundbergs (Ericsson) svarar att de inte använder sig av någon separat mätning i flerbostadshusen, dock i vissa lokaler.

5.2.2 Frågor till Din Bostad, Akelius och Lundbergs, som valt att