Samhällsekonomiska effekter på ett införande av IMD

6.4.1 Respondenternas åsikter kring de samhällsekonomiska aspekterna

Alla personer från de intervjuade fastighetsbolagen är överens om att IMD på sikt ger goda effekter på miljön. Din Bostad, Akelius och Lundbergs är även överens om att de tror att ett införande av IMD skulle generera positiva reaktioner hos deras hyresgäster, då de tror det skulle bli en mer rättvis fördelning av kostnaderna för värme och vatten. Det är som tidigare nämnt enbart Karlstad Bostads AB som valt att införa IMD i några av deras flerbostadshus. På frågan om varför de andra ej valt att införa IMD svarar samtliga att det är för stor investeringskostnad, men ingen av de tre fastighetsbolagen har räknat närmare på ett eventuellt införande .

46

6.4.2 Teorins erfarenheter kring de samhällsekonomiska aspekterna

Vilket tidigare framställts i denna uppsats så skiljer sig ofta samhällsekonomiska och företagsekonomiska kalkyler åt. En kalkyl som visar att en särskild åtgärd är mycket lönsam för samhället, kan medföra sämre förhållanden för vissa företag och tvärtom. För att aktualisera ett exempel när det gäller ett införande av IMD i flerbostadshus, finns det flertalet olika aspekter på detta område. Ett införande av IMD i flerbostadshus leder till att hyresgästerna själva får betala för den faktiska förbrukningen, förutsatt att alla mätinstrument fungerar som de ska. Det här innebär i sin tur att respektive hyresgäst slipper betala för ”andras slöseri” av värme och vatten, och enbart betalar för den egna förbrukningen. Med andra ord kan varje hyresgäst själv styra sin förbrukning, det vill säga bestämma vilken temperatur denne vill ha i sin bostad eller hur mycket vatten som denne väljer att förbruka. Detta leder i sin tur till att en mer rättvis situation råder mellan hyresgästerna. Vid ett införande av IMD finns det dock flera bevis på att energiförbrukningen minskar, ett resultat av att hyresgästen blir varse om sin egen förbrukning och troligen känner ett större ansvar än tidigare. En mindre förbrukning av vatten och värme kan således i sin tur leda till att de företag som säljer dessa produkter till fastighetsbolagen måste höja sina priser på vatten och värme för att bibehålla samma vinst. Ju mer priserna på vatten och värme stiger, desto mer sparar varje hyresgäst på en minskad förbrukning. Desto högre kostnaderna för vatten och värme blir, desto större uppoffring anser troligen hyresgästen det vara att bo i en bostad där IMD finns. Hyresgästen skulle lika gärna kunna nyttja en betydligt större mängd vatten eller värme till samma pris om inte IMD fanns i bostaden, eftersom priserna på deras förbrukning då fördelas på alla hyresgäster i flerbostadshuset. Det här skulle i sin tur kunna leda till att det går sämre för de företag som säljer vatten eller värme till fastighetsbolagen, då en lägre förbrukning skulle leda till att de tvingas höja priserna och på så sätt kanske måste göra sig av med arbetskraft för att tjäna på sin försäljning. Minskad arbetskraft innebär mindre skatt till staten och en sämre välfärd i samhället. Det här är ett exempel på en negativ extern effekt vid ett införande av IMD i flerbostadshus. Ett exempel på en positiv extern effekt av ett införande av IMD kan vara den positiva effekt en minskad energianvändning och förbrukning har på miljön.

Vilket tidigare påpekats i denna uppsats är det svårt att mäta lönsamhet av ett införande av IMD, då det krävs en stor mängd uppgifter om åtgärden och dess

47

omfattning. För att ett införande av IMD skall vara samhällsekonomiskt lönsamt bör de samhällsekonomiska intäkterna överstiga de samhällsekonomiska kostnaderna. För att återgå till exemplet med en negativ extern effekt, där ett företag släpper ut giftiga ämnen i ett vattendrag, vilket i sin tur förstör både fiskenäringen och miljön, kostar det troligen samhället mer vid förlusten av fiskenäringen och att sanera miljön i förhållande till de intäkter som företaget genererar samhället. Här visas alltså ett exempel där de samhällsekonomiska kostnaderna överstiger de samhällsekonomiska intäkterna, vilket alltså innebär att det är samhällsekonomisk olönsamt. Viktigt att tänka på vid funderingar på huruvida ett införande av IMD är lönsamt eller ej är att försöka fatta ett så rationellt ekonomiskt beslut som möjligt, det vill säga att ägna mycket tid och beräkning åt åtgärden innan den införs. Investeringskostnaden kan bli kostsam, vilket innebär att det är viktigt att noggrant väga för- och nackdelar mot varandra innan beslut om införande tas. Enligt ”property rights-teorin” har vi människor en tendens att överutnyttja de resurser som vi inte direkt betalar för. Dessa resurser skulle kunna vara vattnet i en hyreslägenhet hos de fastigheter som inte har infört individuell mätning av vatten. Hyresgästerna som har hyreskontrakt där vatten och värme ingår i hyran skulle inte känna samma press på sig att behöva spara på vattnet, eftersom de inte skulle debiteras sin faktiska förbrukning. Hyresgäster som slösar onödigt mycket på sin vatten- och värmeförbrukning tangerar gränsen till att benämnas som snålskjutsåkare. I ett flerbostadshus där IMD inte finns installerat ligger värme- och vattenkostnaderna inbakade i hyran, vilket skulle kunna medföra att en så kallad snålskjutsåkare slösar ovanligt mycket på både vatten och värme. Ur det här perspektivet skulle de kunna benämnas som snålskjutsåkare, om det inte vore för att kostnaderna för förbrukningen troligen sedan kommer att höja deras hyra vid nästkommande års hyresförhandlingar. Det här innebär med andra ord att de inte kan slösa hur mycket som helst, eftersom de i slutändan ändå kommer att få betala för sitt överdrivna slöseri. Här skulle det så kallade I/n-problemet kunna komma in i diskussionen. Eftersom slöseriet hos den enskilde hyresgästen fördelas på alla hyresgäster vid hyresförhandlingen, kommer inte den enskilde hyresgästen själv behöva ta hela sitt ansvar. Ju fler hyresgäster som bor i flerbostadshuset, desto mindre ansvar behöver varje enskild hyresgäst ta för slöseriets kostnader.

48