• No results found

Nya tankar och frågor som har väckts under studiens gång är bland annat huruvida pedagogerna följer läroplanen för förskolan, då det under våra samtal framgick att den inte prioriterades. Med tanke på den nya läroplanen för förskolan som eventuellt ska träda i kraft skulle det vara intressant att studera den mer djupgående gällande genus. I en framtida studie hade det varit intressant att belysa barnens perspektiv och att man då samtalade med barnen kring hur män och kvinnor framställs i bilderboken. Men även observera hur barnen väljer sina böcker, är framsidan viktig?

En fråga som vi har ställt oss själva efter vårt genomförande av intervjuerna är varför genus ses som något jobbigt, en tung börda? Vidare hade det varit intressant att undersöka huruvida genus är ett nytt eller gammalt begrepp utifrån en generationsfråga och om förskolorna arbetar med genus utifrån den reviderade läroplanen för förskolan. Det forskars mycket kring genus, men det finns mycket att utveckla.

54

7 Referenser

Andersson, Maria & Druker, Elina (2008). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studenlitteratur. Blakemore, Judith E, Berenbaum, Sheri A, Liben, Lynn S (2009). Gender development. New York: Psychology Press.

Carbin, Maria & Tornhill, Sofie (2005). Recensioner. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2-3, 119- 122.

Davies, Bronwyn (2003). Hur pojkar och flickor gör kön. Stockholm: Liber AB.

Edman, Lena (2002). Barn- och ungdomsböcker genom tiderna. Stockholm: Natur & Kultur. Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur.

Eilard, Angerd (2010). Perspektiv på barndom och barns villkor i relation till lärande. I Kunskapsöversikt beställd av Skolverket med titeln Barndom, didaktik, lärande och bedömning i förskolan och grundskolans tidiga år (ss.15-67). Stockholm: Fritzes.

Elvin- Nowak, Ylva & Thomsson, Heléne (2003). Att göra kön. Stockholm: Bonniers Förlag. Fahlgren, Siv & Sawyer, Lena (2005). Maktrelationer och normaliseringsprocesser i välfärdsstaten. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2-3, 95- 106.

Fahlgren, Siv (2007). Mångfald och enfald – möjligheter, risker och intersektionella framtidsperspektiv. I rapporten Genusmaraton. Härnösand: Mittuniversitetet, Forum för

genusvetenskap. Elektroniskt tillgänglig: 2009- 12- 20,

http://www.miun.se/genusvetenskap/Publikationer/Skriftserie/

Harding, Sandra (1987). Feminism and methodology: social science issues. Bloomington: Indiana University Press.

Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber AB. Hirdman, Yvonne (2001). Genus- om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB. Hirdman, Yvonne (2002). Farbrorväskan. Förskoletidningen- för kompetensutveckling, 5(27), 4-8.

Kylén, Jan- Axel. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observationt. Stockholm: Bonnier Utbildning.

Kåreland, Lena (2001). Möte med barnboken. Stockholm: Natur & Kultur.

55

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup.

Läroplan för förskolan: Lpfö 98, Utbildningsdepartementet (2006). Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.

Lykke, Nina (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2-3, 7- 17.

Nationalencyklopedin (2009- 10- 28). Bilderbok. Elektroniskt tillgänlig: 2009- 10- 28,

http://www.ne.se/lang/bilderbok

Månsson, Annika (2000). Möten som formar: interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan.

Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. Nikolajeva, Maria (2004). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur.

Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten pedagogik i praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder- att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Rhedin, Ulla (1992). Bilderboken. På väg mot en teori. Stockholm: Alfabeta Bokförlag AB. Rhedin, Ulla (2004). Bilderbokens hemligheter. Stockholm: Alfabeta Bokförlag AB.

Skolverket (2009-09-30). Redovisning av uppdrag om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan. Elektroniskt tillgänglig: 2009- 10- 28,

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2263

SOU 2004:115 Den könade förskolan: om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm: Fritzes.

SOU 2006:75 Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm: Fritzes.

Stensmo, Christer (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Läromedel & Utbildning.

Svaleryd, Kajsa (2003). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber AB.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wahlström, Kajsa (2003). Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik i praktiken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR).

56

Weiner, Gaby (2001). Kön och kunskap. Lund: Studentlitteratur.

Yuval- Davis, Nira (2005). Gender mainstreaming och intersektionalitet. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2-3, 19- 29.

Zakrisson, Ingrid (2007). Kön och makt – relationen mellan sociala strukturer, kön och identitet. I rapporten Genusmaraton. Härnösand: Mittuniversitetet, Forum för genusvetenskap.

Elektroniskt tillgänglig: 2009- 12- 20,

http://www.miun.se/genusvetenskap/Publikationer/Skriftserie/

Åsberg, Rodney (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen: Det kvalitativa- kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk forskning i Sverige, 6(4), 270–292.

Skönlitteratur

Bergström, Gunilla (2006). Alfons och soldatpappan. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Bosson Rydell, Marie & Lindholm, Jessica (2002). Kråke i trafiken. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Lindgren, Astrid (2006). Visst kan Lotta cykla. (5. uppl.) Stockholm: Rabén & Sjögren. Wirsén, Stina (2008). Vem är borta? Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.

Wolde, Gunilla (1998). Totte klär ut sig. (3. uppl.) Stockholm: Natur och Kultur. Wolde, Gunilla (1997). Emma hos doktorn. (3. uppl.) Stockholm: Natur och Kultur.

57

Bilaga 1 - Informationsbrev

Hej!

Vi är två studenter, Despina Demertzidou och Lina Hansson, som läser vår sista termin på lärarutbildningen vid Malmö högskola. Vi har båda inriktat oss mot förskolan och

grundskolans tidigare år. I vårt examensarbete har vi valt att skriva om genus i barnböcker då vi anser att det är ett viktigt ämne för oss.

Syftet är att vi vill få mer kunskap om och förståelse för hur genus speglas i barnböcker men även att få ta del av era tankar kring detta ämne.

I vårt arbete skulle vi vilja genomföra 4 intervjuer med yrkesverksamma förskollärare inom förskolan. Vi vill ta del av dina tankar om genus och barnböcker.

Vi vore tacksamma om Du vill hjälpa oss i vårt arbete genom att bli intervjuad.

Intervjun kommer att spelas in med bandspelare, för att sedan transkriberas och användas i examensarbetet. Inspelningarna kommer att behandlas konfidentiellt och ingen kommer att kunna spåra vem som intervjuats. Såväl delaktiga personer som förskola kommer att hållas anonyma i arbetet. Dessutom har Du rättigheten att när som helst avbryta intervjun och avsäga din medverkan. Du har möjlighet att själv välja tid och plats för intervjun, som vi beräknar kommer att ta ungefär 30 minuter.

Vi hoppas att Du vill medverka i denna intervju.

Om Du har några frågor är du välkommen att kontakta oss.

Med vänlig hälsning

Despina Demertzidou & Lina Hansson Tel. xxx- xxxxxxx Tel. xxx- xxxxxxx

Mail ll060502@stud.mah.sell060717@stud.mah.se

Det går även bra att kontakta vår handledare: Ann- Christine Vallberg Roth

Universitetslektor Lärarutbildningen Malmö högskola Tel. xxxxxxxxxxxx

58

Bilaga 2 – Bilderböcker

Kråke i trafiken Emma hos doktorn

Visst kan Lotta cykla Vem är borta?

Totte klär ut sig Alfons och soldatpappan

59

Bilaga 3 – Nikolajevas schema

Män/ pojkar Kvinnor/ flickor

starka vackra

våldsamma aggressionshämmade

känslokalla, hårda emotionella, milda

aggressiva lydiga tävlande självuppoffrande rovgiriga omtänksamma skyddande sårbara självständiga beroende aktiva passiva analyserande syntetiserande

tänker kvantitativt tänker kvalitativt

rationella intuitiva

och så vidare

60

Bilaga 4 - Intervjuguide

Intervjufrågor

Allmänna frågor

o Vad har du för utbildning?

o Hur länge har du varit yrkesverksam pedagog i förskolan?

o Hur upplever du personalens gemensamma kunskaper gällande genus?

o

Genus

o Hur skulle du definiera begreppet genus?

o Vad betyder begreppet för dig och hur visar sig detta i det pedagogiska arbetet som du genomför?

o Vilka tankar har du om vad som står i läroplanen för förskolan om genus?

o Om du har läst den reviderade läroplanen för förskolan, har du uppmärksammat något nytt, speciellt eller intressant i den om genus?

Böcker

o Vad är en barnbok? Vad är en bilderbok?

o Hur ser du på böckers betydelse i ditt arbete på förskolan? o Diskuteras böckernas innehåll?

o Vem väljer böckerna ni läser på förskolan?

o Hur väljer ni böckerna? Finns det en genusmedvetenhet kring valet av dessa böcker? o Har omslaget någon betydelse för valet av bilderböcker?

Genus i bilderboken

o Samtalar du med barnen om vilka budskap som finns i bilderböckerna utifrån ett genusperspektiv.

o Har du reflekterat över hur kvinnligt respektive manligt framställs i bilderböcker? o Har ni någon gång arbetat med boken som utgångspunkt för att knyta an till genus? o Hur kan man med hjälp av litteraturen arbeta för att motverka traditionella könsroller? o Hur kan de sagor och berättelser som barn får ta del av i förskolan bidra till att forma

61

Övriga frågor i mån av tid

o Hur ser du på framtiden gällande genus i bilderböcker?

o Har dina föreställningar och tankar kring genus ändrats genom åren? Om ja, på vilket sätt och varför?

o Finns det något som du skulle vilja till tillföra som vi inte kommit in på?

Vi tackar för din tid och ser fram emot ett givande samtal!

Med vänliga hälsningar

Lina och Dessi

Related documents