Vi har intervjuat fyra förskollärare och analyserat sex bilderböcker, utifrån vårt syfte att analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Men även att föra en diskussion med pedagoger om deras uttryckta tankar kring genus i bilderboken.
Av pedagogernas uttryckta tankar kring bilderboken framgår att litteraturen används som ett hjälpmedel och är en viktig del av deras verksamhet då de lägger stor vikt barns språkutveckling. Att arbeta med språk står skrivet i Lpfö 98 men då det kommer till att motverka de traditionella könsrollerna är inte detta lika självklart för pedagogerna.
Då vi utifrån vår bokanalys kunde se en variation av genusmönster kan en koppling göras till respondenternas uppfattningar kring manligt och kvinnligt i bilderböckerna. Vi vill lyfta att det finns en variation kring pedagogernas uttryckta tankar om hur manligt och kvinnligt framställs i bilderboken. Leo menar på att det är mamma som lagar mat och pappa som tvättar
50
bilen. En kontrast till detta är Annas reflektioner kring Alfons Åbergs pappa, som menar att han både är en mamma och pappa.
Respondenterna kan särskilja det de anser vara typiskt manligt och kvinnligt genom att relatera till färger som till exempel rosa och blått men även i form av leksaker, till exempel dockor och bilar. Dock är det viktigt att poängtera att genus inte ska ses enbart som något särskiljande mellan könen då forskning har visat på att det finns risk för reproduktion.
Genom att inta ett intersektionellt perspektiv tas hänsyn till individernas ålder, kön, utbildning och samhällsklass. Som tidigare nämnts kan dessa kategorier ses som sammanflätade och interagerar med varandra. Vi anser att respondenternas ålder är av betydelse då valet av de sex bilderböckerna genomfördes. Majoriteten av bilderböckerna är skrivna av författare som skulle kunna tillhöra kategorin klassiska författare, vi syftar främst till Gunilla Bergström, Astrid Lindgren och Gunilla Wolde. Pedagogerna uttrycker att man inte nödvändigtvis behöver ändra på traditionella berättelser och sagor. Detta visar en attityd på att de intervjuade inte välkomnar förändringar och att det är fel att motverka traditionella könsmönster. Vidare ser vi att pedagogerna faktiskt väljer bilderböcker medvetet trots att de själva menar det motsatta.
Det framgår utifrån respondenterna att genus är något krävande att arbeta med. Vi kan se att det finns en generationsklyfta, då de äldre ser genus som något modernt. Leo som representerar den yngre generationen i vår intervju ser genus utifrån ett annat perspektiv, tankar som uttrycks är motstånd och förakt. Varför detta motstånd?
Den nyexaminerande pedagogen, Leo som vi intervjuat känner sig redan trött på begreppet och vill därför inte lägga fokus på detta i verksamheten. Det framkommer att under utbildningen har genus uppmärksammats så pass mycket att det har fått en motsatt effekt och detta kan förklara attityden kring begreppet. Läggs det för stor vikt vid genus i lärarutbildningen?
Som vi tidigare nämnt så anser den äldre generationen att genus är ett nytt begrepp och att det är därför de inte har tagit det till sig. Men vems ansvar är det egentligen, då det i Lpfö 98 tydligt står om det uppdrag som pedagoger har gällande att motverka traditionella könsroller? Anna, Tina och Åsa antyder att man via fortbildningskurser kan inta ett genustänkande och att det är rektorns och ledningens ansvar att detta genomförs. Enligt dem har rektorn ett stort ansvar gällande hur man vill förändra och utveckla sin verksamhet så att de anställda kan höja sin kompetensutveckling. Dock så anser vi att respondenterna måste ta hänsyn till det uppdrag och den värdegrund som står skrivet i Lpfö 98.
51
Vi är medvetna om att det inte går att göra några generaliseringar då vi har tagit del av fyra pedagogers uttryckta tankar som arbetar på en förskola i Malmö och analyserat sex av deras bilderböcker. Men vi skulle ändå utifrån deras tankar och bilderböckerna vilja dra några slutsatser. Vi fann att pedagogerna inte är medvetna om att genus genomsyras i allt, det vill säga att pedagogerna är med och skapar och omskapar genus. Pedagogerna är inte intresserade av att arbeta med genus utifrån vad som står i läroplanen för förskolan, en orsak kan vara den dolda läroplanen, men även att de väljer att ha fokus på barnens språkutveckling och barnens hälsa. Pedagogerna hänger inte med i forskningen och detta kan man se som en bidragande faktor till att professionaliteten försvagas.
De bilderböcker som analyserats visar på en variation mellan de olika könen och att det inte endast förekommer ”traditionellt manliga och kvinnliga” karaktärer i bilderböckerna. Denna variation har visat sig då det intersektionella perspektivet intagits när analyserna genomfördes och därför kan vi se komplexiteten, hur genus är sammanflätat med etnicitet, ras, kön och klass.
52
6 Diskussion och kritisk reflektion av vår studie
Innan vi började med denna studie hade vi vissa förväntningar. Dessa förväntningar grundade sig i tidigare erfarenheter och föreställningar. En sådan föreställning hade vi båda gällande tidigare forskning kring vårt valda problemområde då vi fick stöta på att det beforskats i mindre utsträckning om genus i bilderboken. Väl under processen gång då vi skulle utföra intervjuerna med de valda pedagogerna slog dem hål på en av våra föreställningar angående deras öppenhet och ärlighet då vi trodde att de skulle svara utifrån det som vi förväntades vilja höra. Däremot blev vi överraskade att pedagogerna inte följer det som står om genus i Lpfö98, då detta är en del av det pedagogiska uppdrag ser vi det som en självklarhet.
I böckerna som vi analyserat fann vi att vissa av karaktärerna bröt mot de traditionella könsmönsterna och detta gick emot den föreställning vi tidigare haft, nämligen att vi skulle finna fler traditionella könsmönster. En anledning till att denna föreställning bröts var att vi valde att utgå utifrån ett intersektionellt perspektiv i vår analys av bilderböcker. Detta perspektiv har även funnits i vår analys av intervjuer.
Under studiens gång har vi reflekterat kring hur vårt empiriska material skulle ha kunnat se ut då man hade valt att intervjua en förskola som aktivt arbetar med genus i litteraturen. Vi tror att diskussionerna med en förskola som arbetar genusmedvetet skulle utmynna i en av de didaktiska frågorna hur de arbetar med genus i litteraturen, istället för som i vårt insamlade material, varför de inte arbetar med genus? Vidare hade det varit intressant att jämföra två förskolor. En förskola som aktivt jobbar med genus i litteraturen med en som inte gör det. Det hade varit intressant att jämföra vår förskola som deltagit i studien, med den förskola som Wahlström (2003) observerade i sin undersökning, då de på den förskolan arbetar medvetet med genus.
För oss var det inte svårt att hitta pedagoger som ville bli intervjuade, av de som blev tillfrågade ville alla delta. När vi utförde våra intervjuer så hade vi tre på samma dag, vilket vi nu i efterhand kan kännas var lite för mycket, då vi inte kände oss helt fokuserade under alla intervjuerna. Om vi hade gjort om intervjuerna så hade vi spridit ut dem på fler dagar.
I vår studie valde vi att undersöka vårt problemområde utifrån en kvalitativ art. Våra intervjuer och analyser av bilderböckerna fick ett djup och vilket resulterade i att vi fick ett rikt empiriskt material. Om vi istället valt en kvantitativ undersökning och kanske då skickat ut enkäter till en större population, hade resultatet sett annorlunda ut.
53
För att vara säkra på att vi skulle få med allt som respondenterna sa under intervjun valde vi att spela in allt på band och transkriberade därefter texten. Detta resulterade i att vi kunde använda oss av citat av intervjun i vår text.
Nu med facit i handen var sex bilderböcker och fyra intervjuer lagom att analysera då vi känner att vi kunde få en djupgående analys, hade vi valt fler bilderböcker eller fler intervjuer hade vi inte kunnat lägga lik stort fokus på allt.
Vi anser att vi har uppnått vårt syfte med att analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Men även att föra en diskussion med pedagoger om deras yttrande tankar kring genus i bilderboken. Genom en flerteoretisk bakgrund har alternativa tolkningar möjliggjorts av oss. Detta har lyfts fram utifrån intersektionalitet och dualism perspektivet. Vidare anser vi att vi har fått fram intressant resultat då vi har uppmärksammat den reviderade läroplanen för förskolan utifrån ett genusperspektiv.
I vårt sökande efter tidigare forskning har vi funnit bra och relativ nyutgiven litteratur kring genus, dock så har det varit svårare att hitta om genus i bilderboken.