Från skogen till Globen

Martin Almgren lyckades ta sig från audition i Åmål ända till finalen i Stockholm där 13´000 personer var på plats för att titta på idolernas finalframträdanden. Under resans gång står Martin Almgren för flera identitetsförändringar, därför är det intressant att ta reda på hur framställningen av honom har förändrats ju längre in i programserien han tar sig. Kapitlet Från skogen till Globen kommer därmed att fokusera på vilka identiteter Martin Almgren har under programmets gång och hur Idol 2015 väljer att framställa honom. Analysen delas in i tre delar och undersöker hur Martin Almgren representeras i början av säsongen Idol 2015, i mitten och mot slutet. De olika delarna kommer att jämföras med varandra för att upptäcka de identitetsförändringar som Martin Almgren går igenom.

Första delen

Analysen börjar med den första delen av Idol-säsongen, som börjar med Martin Almgrens audition i Åmål:

“Martin: Ugh Anders: Ugh

Molly: Ugh

Martin: Martin Almgren.

Molly: Så varför är du här?

Martin: Jaa, egentligen så blev jag hitsläpad mer eller mindre”

(Program 3, bilaga 1.1, transkriberingssida 1)

Det första tittarna möts av är hur Martin Almgren kommer in i bussen och säger ”Ugh” varav Molly Sandén och Anders Bagge svarar “Ugh”. Ordet “Ugh” brukar ofta vara förknippat med hur förhistoriska människor brukade kommunicera med varandra innan talet och språket utvecklades, och detta får effekten av att Martin Almgren representeras som en individ som är helt oerfaren av vad som gäller hur en popstjärna ska vara och vilka attribut en sådan ska ha. Martin Almgren identifieras som den nutida stenåldersmänniskan som för första gången ska ge sig på ett nytt territorium, utan att ha någon kunskap om det. Martin Almgren representeras även som den osäkra människan som inte vet vem han är, men också inte vet vad han vill hålla på med:

“Studioman: Vem är du?

Martin: Vem fan jag är? Ja…(skratt) Ah jag vet inte vad jag ska säga på den. Helt ärligt. Det har jag aldrig tänkt på faktiskt vem fan jag är”

(Program 10, bilaga 1.4, transkriberingssida 8)

Dessutom präglas Martin Almgrens identifikation av en maskulin diskurs, där han ofta blir

associerad med sitt yrke som lastbilschaufför. Lastbilsyrket är ett mansdominerat yrke och genom det identifieras Martin Almgren både som man, och som arbetarklass, någon som tittarna kan identifiera sig med. Martin Almgren identifieras utifrån vad han inte är (Hall, 1996), alltså popstjärna, utan beskrivs som lastbilschaufför och en bonnläpp. Alltså inte attribut som stämmer överens med den diskurs som finns förknippade med den populärmusikaliska genren.

“Pär: Vad hade du gjort om du inte varit här idag?

Martin: jaa.. på mitt arbete så hade jag väl kanske kört nått gruslass.

Pär: ja

Martin: ja, eller tömt sopor. (skrattar)”

(Program 11, bilaga 1.5, transkriberingssida 10)

“Alexander: Grejen med dig Martin är att antingen är du en riktig jävla bonnläpp eller också är du världen coolaste hipster”

(Program 17, bilaga 1.9, transkriberingssida 17)

Utifrån första delen av Idol 2015 framställs Martin Almgren som en osäker man som inte vet något eller har någon erfarenhet av populärmusik. Han identifieras efter det stereotypiska drag som finns förknippade med sitt yrke som lastbilschaufför och efter den maskulina diskurs som är historiskt förknippat med yrket.

Mittersta delen

Jämfört med den första delen då Martin Almgren representeras som en förhistorisk människa, en osäker lastbilschaufför och en “Jävla bonnläpp” (program 17, bilaga 1.9, transkriberingssida 17) så skiljer det sig mot hur Martin Almgren framställs under den mittersta delen av Idol 2015.

Martin Almgren går ifrån “bonnläppen” till att identifieras som Jesus. Detta tyder på vad Fairclough (1992) kallar för intertextualitet, där Martin Almgrens identitet bygger på Jesus som Jordens frälsare.

“Anders: Jag kan berätta vad som har hänt, det har kommit en ny Jesus till Sverige, fantastiskt, du har verkligen en rädda-världen-ton i din röst, du sjunger med sån värme och sån hjärta, och sån kärlek, och skulle du på nått sätt åka ut då lovar jag här och nu, då köper jag en sopbil, bygger en studio i den, och anställer dig, och det gör jag i morgon, okej!“

(Program 18, bilaga 1.10, transkriberingssida 20)

Vad som däremot förstärks under den mittersta delen av Idol 2015 är hur Martin Almgren konstrueras som en maskulin förebild, inte minst för att han jämförs med Jesus som är kopplad till en maskulin diskurs, men han målas också upp i scenarion som är präglade av maskulina anknytningar:

“Anders: Asså Martin, Martin, Jag måste få säga en grej. Jag tillät mig själv att drömma lite här i veckan och skissade på en video till dig, det är alltså att du kommer in med en Dodge ram med ko-horn men en “bud” i handen, en stor ko, en sån här kohatt, en ko på flaket och så sjunger du en countrydänga precis som du gjorde, och när jag såg dig framför mig, då tänkte jag, asså shit, om Gud är god så är det så du kommer att komma in i globen. För så pass bra är du”

“Martin: Men det jag märker nu det är rätt så roligt när man kommer till folk som kan, det känns som att jag lämnat flanellskjortan bakom mig”

(Program 20, bilaga 1.12, transkriberingssida 23)

Martin Almgren representeras som den klassiska arbetarmannen då han blir associerad med flera stereotypa maskulint kodade objekt såsom stora bilar, cowboyhattar, öl och flanellskjortor. Där igenom byggs hans identitet upp, och det finns tydliga tecken på flertalet identiteter som Martin Almgren tilldelas under den mittersta delen (Eriksen, 2010). Bland annat identiteten som man, identiteten som en frälsare, som lastbilschaufför och inte minst identiteten som popstjärna. Redan i den mittersta delen skiljer sig representationen av den Martin Almgren som tittarna får lära känna i början av produktionen, och publiken har vid det här laget identifierat Martin Almgren som en maskulin förebild att se upp till, både med hjälp av att hans identitet byggs upp genom olika typer av intertextualitet, men också stereotypa bilder av vilka attribut en man ska ha och hur en sådan ska agera (Hinton, 2003).

Sista delen

Att studera hur Martin Almgren representeras i slutet av Idol-produktionen kan ses som den mest intressanta. Vid det här laget är konstruktionen av Martin Almgren som kändis och förebild i princip färdig, och Martin Almgren har blivit slutprodukten av skapandeprocessen från vanlig människa till kändis (Kavka, 2012). Just för att det är i det här stadiet som Martin Almgren kommer bli ihågkommen från. Därför är det viktigt att konstruera Martin Almgren på ett

betydelsefullt sätt, på grund av att hans värderingar, attribut och inte minst beteende kommer att vara betydelsefulla element i den identitet hans yngre publik kommer att utveckla i den

identitetsskapandeprocess Martin Almgren är en del av (Cashmore, 2006).

I från att ha varit lastbilschauffören och bonnläppen Martin Almgren så representeras han på ett helt annat sätt mot slutet av Idol 2015 än i början av programserien:

“Alexander: Det här är en vansinnigt svårsjungen låt, det är Adele och några få till i världen som klarar av det, du inte bara gör låten till din egen utan när refrängen drar igång sitter den som ett smäck” (Program 27, bilaga 1.19, transkriberingssida 50)

“Laila: Martin, du är en man av folket, du är de röda stugorna, du är lastbilschauffören som visar att allting går, ingenting är omöjligt”

(Program 28, bilaga 1.20, transkriberingssida 60)

“Alexander: England har Susan Boyle och Paul Potts, Sverige har Martin Almgren”

(Program 28, bilaga 1.20, transkriberingssida 60)

Martin Almgren jämförs med världsstjärnor såsom Adele, Susan Boyle och Paul Potts vilket i sin tur skapar uppfattningen av Martin Almgren som underdog och världsstjärna. Detta visar på hur Idol-juryn använder sig av en intertextuell kedja och bygger deras tolkningar på redan existerande stjärnor för att sedan applicera dessa attribut på Martin Almgren (Fairclough, 1992). Detta

påverkar givetvis hur publiken kommer att uppfatta Martin Almgren. Dessutom konstrueras Martin Almgren som en maskulin representant av det svenska folket när Laila Bagge säger:

“Du är en man av Sverige” (Program 28, bilaga 1.20, transkriberingssida 60)

Vilket skapar en slags “idealbild” av hur en man ska vara och agera. Förutom detta behåller Martin Almgren sin identitet som lastbilschaufför ända till slutet vilket kan ses som ett försök från Idol att behålla de tittare som identifierar sig med Martin Almgren i hans identitet som arbetarklass från början ända till slutet. Martin Almgren visar på flera olika typer av identiteter, bland annat som underdog, man och världsstjärna för att bara nämna några (Eriksen, 2010). Detta för att kunna attrahera ett större antal personer som ska kunna identifiera sig med Martin

Almgren och där igenom stödja honom, både tittarmässigt men också ekonomiskt.

Vad analysen också visar är hur Martin Almgren identifieras som en slags royalitet då Anders Bagge kallar Martin Almgren för “Prins Martin” (Program 27, bilaga 1.19, transkriberingssida

enligt Fairclough (1992) på sociokulturell förändring, vilket skapar nya uppfattningar om hur en popstjärna ska vara:

“Anders: Jag kommer kalla dig för prins Martin och jag ska förklara varför. Jag fick en enorm känsla utav liksom irländska vyer, massa riddare och massa torn och massa prinsessor som är ledsna. Också kommer du in där svävande och räddar de här, prins Martin och det tycker jag är jättefint” (Program 27, bilaga 1.19, transkriberingssida 50)

Idol-juryn visar på en stark grad av modalitet då de presenterar Martin Almgren från ett

subjektivt perspektiv. Istället för att säga: “vi anser att du är en man av Sverige” eller “vi tycker att du går att jämföra med Susan Boyle och Paul Potts” presenteras detta som självklarheter, vilket ger konsekvenser för diskursens konstruktion (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Den nuvarande diskursen om att en popstjärna ska vara snygg, sexig, ung etc. förändras i takt med juryns uttalanden om Martin Almgren. Juryn påverkar de förförstådda uppfattningar tittarna har om hur en popstjärna ska vara, därför påverkar den modalitet som juryn visar diskursordningen, och den nuvarande diskursordningen transformeras och skapar sociokulturell förändring (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). De nuvarande attribut en popstjärna ska ha förändras i takt med hur juryn väljer att beskriva Martin Almgren och jämföra honom som en popstjärna och skapar en ny diskurs hur en sådan ska vara.

Analysen visar på en tydlig förändring av hur Idol 2015 väljer att representera Martin Almgren under programsäsongen. Martin “Bonnläppen” Almgren finns inte längre utan nu existerar bara en popstjärna som folk ska kunna se upp till. Martin Almgren visar på att allt är möjligt och är ett gott föredöme och förebild för sin yngre publik, och detta förtydligas genom att Laila Bagge i sista programmet under live-sändning säger “du är lastbilschauffören som visar att allting går, ingenting är omöjligt” (program 28, bilaga 1.20, transkriberingssida 60). Martin Almgren har konstruerats till en självsäker maskulin man som visar världen att ingenting är omöjligt. Martin Almgren motbevisar jantelagen, och hans attribut kommer att påverka sin yngre publik i deras identitetsskapande (Cashmore, 2006). Detta tydliga tecken på vad Turner (2004) väljer att kalla för “The demotic turn” där media är de som skapar kändisen och inte tvärt om. Martin Almgren var först en bonnläpp från skogen men media/Idol skapade honom till en popstjärna utifrån programmet Idols egna behov (Turner, 2004).

7.2.2 Rolig, snäll och gammal

Martin Almgren framställs inte bara som bonnläpp och lastbilschaufför, han framställs även som en person som är rolig, snäll och gammal. Dessa egenskaper är något som återkommer hos Martin Almgren under hela säsongen, och som därmed inte förändras under seriens gång. Martin Almgren skämtar mycket och är bland annat drivande i en scen där Idol-deltagarna ska skoja med Pär Lernström genom att skrämma honom (Program 23, bilaga 1.15, transkriberingssida 33). Att Martin Almgren är en rolig kille framställs också som problematiskt då juryn menar att han skojar bort tävlingen.

“Alexander: De var ungefär som ni grabbar försökte skämta bort alltihop. Och risken är då att man bara skämtar bort sig själv, för de här är Idol och inte Norra Brunn som vi håller på med” (Program 11, bilaga 1.5, transkriberingssida 11)

“Alexander: Tar du det här på allvar? Det är det vi vill veta. […] Det här är din möjlighet att visa oss och det svenska folket att du tar det på allvar”

(Program 10, bilaga 1.4, transkriberingssida 8)

I och med att Martin Almgren i början framställs som rolig, och att han i program 11 (bilaga 1.5, transkriberingssida 10) förklarar att han gömmer sig bakom humorn för att dölja sin osäkerhet så förstärks uppfattningen om Martin Almgren som en rolig kille. Detta är något som Martin

Almgren själv märker, och det blir tydligt att han förväntas vara rolig, även när han själv vill vara seriös. Som när han i Idolextra får veta att de ska dedikera en sång till någon som deltagarna bryr sig om:

“Erik: Martin, kommer du dedikera till mig, eller hur var det?

Martin: Aa, det var väl det vi sa va. Nä men jag tror jag, tror jag sviker dig lite, det blir nog min sambo som får det

Erik: jag går nu, hej

Martin: Hej (skratt)” (Program 24, bilaga 1.16, transkriberingssida 39)

I Idolextra efter finalen när vinnarintervjun ska göras med Martin Almgren så framkommer även att han själv tror att det förväntas av honom att han ska vara rolig.

“Martin: Aa, jag är inte så rolig att intervjua nu..”

(Program 28, bilaga 1.20, transkriberingssida 64)

Därmed befästs identiteten som en rolig kille till Martin Almgren, ett attribut som publiken kan identifiera sig med. Förutom att Martin Almgren är rolig så framställs han även som snäll och omtänksam. Alexander Bard poängterar till och med att ett av Martin Almgrens vapen i tävlingen är hans ödmjukhet (program 24, bilaga 1.16, transkriberingssida 37). Denna ödmjukhet går även att se i Martin Almgrens umgänge och relation till de andra deltagarna. En deltagare som Martin Almgren tydligt visar sin vänskap med är Magnus som inte tar sig vidare till kvalveckan.

“Martin: Hur ska jag klara mig utan dig?

Magnus: Jag vet inte. Jag får komma ner och hälsa på.

Martin: ja, de ska du göra.” (Program 12, bilaga 1.6, transkriberingssida 13)

Det blir tydligt att Magnus har betytt mycket för Martin Almgren under slutaudition och att han kommer sakna honom i tävlingen. Genom att studera hur Martin Almgren pratar om och med de andra deltagarna i produktionen får man en uppfattning om att de umgås även bortom kamerorna.

Ett tydligt exempel är under semifinalen när de tre kvarstående deltagarna får veta att de allihop går till final (program 27, bilaga 1.19, transkriberingssida 55). De andra idolerna uttrycker sin lycka över att få uppträda i globen, medan Martin Almgren säger:

“Du, de är en annan grej (pekar på Simon) nu kan vi basta nästa vecka!”

(Program 27, bilaga 1.19, transkriberingssida 56)

Martin Almgren visar alltså sin glädje för att kunna basta en vecka till med sin vän Simon. Vilket innebär att detta är något de brukar göra, men som man inte fått tagit del av som Tv-tittare.

Martin Almgren fortsätter med att säga:

“Ja, du får också vara med Amanda.

Amanda: Åh, tack! (skrattar)

Martin: Om du vill” (Program 27, bilaga 1.19, transkriberingssida 56)

Martin Almgren visar tillgivenhet och att han är mån om de andra deltagarna och inte vill utesluta någon. Representationen av Martin Almgren som snäll och vänskaplig förstärks genom att hans första reaktion på att ha tagit sig till final är att han kan umgås med sina vänner en vecka till.

Genom att Martin Almgren visar glädje för de andra deltagarnas framgång så faller han in i Biddle och Jarman-Ivens (2013) uppfattning om vad som kännetecknar en hjälte och förebild.

Martin Almgrens personlighet som snäll och omtänksam är ett attribut som kännetecknar den västerländska uppfattningen av en hjälte, och därmed är han även en passande förebild.

Ett annat identitetsattribut som Martin Almgren tillskrivs i serien är att han är gammal. Det började redan under Martin Almgrens audition i Anders Bagges turnébuss:

“Anders: Men alltså hur gammal är du?

Martin: Tjugosju.

Anders: Tjugosju, det är liksom det är nu eller så skit i det.

Martin: Aa det är lite så” (Program 3, bilaga 1.1, transkriberingssida 1)

Det finns alltså en uppfattning om att det här är Martin Almgrens sista chans. När man ska slå igenom som artist finns det en diskurs om att man ska vara ung, och denna diskurs stärks av Tv-programmet Idol då Martin Almgren som är 27 år gammal anses vara en senior i sammanhanget.

“Pär: och näst på tur är den så kallade seniorgruppen”

(Program 9, bilaga 1.3, transkriberingssida 4)

“Laila: Det känns som om ni har blivit placerade, alltså de är seniorerna i samma grupp här”

(Program 9, bilaga 1.3, transkriberingssida 5)

Martin Almgren ställer sig själv inte emot uppfattningen om att han anses vara gammal för sammanhanget.

“Vi drar ju upp medelåldern lite grann. Vi är som dinosaurier här, utdöda liksom. Kräldjur”

(Program 8, bilaga 1.2, transkriberingssida 3)

Att han jämför sig själv (och de andra i hans grupp inför gruppmomentet) med utdöda kräldjur visar på att han följer diskursen om att musikartister ska vara unga, och att de har passerat gränsen för att räknas som unga. Där igenom reproduceras den rådande diskursen i den sociala praktiken (Fairclough, 1992). Martin Almgren finner sig i att benämnas som gammal i

sammanhanget musikartist, medan han i ett annat sammanhang kanske inte skulle göra det.

Den som ställer sig mest kritiskt till den höga åldern hos Martin Almgren är Alexander Bard i juryn. Han menar att han även skojar bort tävlingen.

“Alexander: Om det är någonting jag verkligen vill hålla borta från Idol och som Idol inte ska förknippas med så är det buskis. Och därför så finns det ingenting mer deprimerande än fem gamla gubbar som kommer upp, under gruppmomentet och spelar buskis”

(Program 9, bilaga 1.3, transkriberingssida 5)

Ur textuell nivå förtydligar detta den diskurs om hur en popstjärna ska vara, genom att Alexander Bard benämner dem som fem gamla gubbar, vilket inte är passande för en popstjärna.

Att diskursen om att man ska vara ung när man slår igenom som artist är tydlig i Idol är det ingen tvekan om. Det är heller ingen tvekan om att Martin Almgren ändå lyckas bryta denna diskurs då han faktiskt vinner tävlingen. Därmed förändrar han den sociala praktiken om de unga

musikstjärnorna. Men om man sätter hans ålder i relation till en människas livslängd så är inte 27 år en ålder som anses speciellt gammal. Detta visar på att åldersbegreppet varierar i olika

diskurser.

Dessa tre attribut hos Martin Almgren, rolig, snäll och gammal är alla egenskaper som publiken kan identifiera sig med. Det är också attribut som kan finnas inom samma identitet, och som kan framträda i det flesta sammanhang. I och med att Martin Almgren framställs med dessa

egenskaper så blir de en del av kändisen Martin Almgren som skapats under seriens gång.

Därmed blir dessa attribut en del av honom som förebild som kan påverka sin unga publik med sina värderingar, attribut och beteenden (Cashmore, 2006).