Från teori till analysmodell

I följande kapitel kommer den bakomliggande teoretiska referensramen sammanfattas och kopplas till studiens syfte samt fallföretags verksamhet och nuvarande samarbete. Utifrån denna koppling presenteras studiens analysmodell som sedan kommer stå till grund för den fortsatta analysen och syftets besvarande. Slutligen beskrivs analysmodellens beståndsdelar.

Hållbart värdeskapande

I samhället idag går det att se ett ökat hållbarhetsintresse där hållbar konsumtion tar allt större plats i svenskarnas medvetande. Detta syns även inom den svenska byggbranschen där det framkommer en rad olika hållbarhetsinitiativ från företag, myndigheter, universitet och liknande (Byggföretagen, 2020; Sweeden Green Building Council, 2020; Trästad, 2020). Exempelvis arbetar Boverket (2020) , en myndighet för samhällsplanering, byggande och boende, för hållbart byggande och förvaltning.

För att Södra och Arkitektbolaget ska vara relevanta aktörer i en bransch som går mot en mer miljömedveten inställning är det därför väsentligt att analysera hur miljömässigt värdeskapande skapas i byggbranschen idag och hur strategiska samarbeten kan främja dessa. Hållbart värdeskapande studeras utifrån ekonomiskt värdeskapande och miljömässigt värdeskapande.

Ekonomiskt värdeskapande består av pris, kvalitet, kundanpassning, innovation och kostnadsreducering. För att uppnå ekonomiskt värdeskapande måste fallföretagen ha dessa faktorer i åtanke, varför det är intressant att undersöka samarbetets roll i att tillföra dessa faktorer.

Då studien inte avser att studera prissättning utan snarare samarbete vid produktutformande etc.

har prisets inverkan på det ekonomiska värdeskapandet utelämnats. Miljömässigt värde avser enligt Morelli (2011) de aktiviteter och processer som bidrar till att människan kan möta sina behov utan att ekosystemet tar skada. Inom byggbranschen talar man ofta om minskade koldioxidutsläpp och minskad resursanvändning. Då byggbranschen står för en stor del av de svenska utsläppen är det relevant att undersöka hur strategiska samarbeten mellan en materialtillverkare och en arkitekt kan bidra till minskade utsläpp.

Strategiskt samarbete

Byggbranschens värdekedja är uppbyggd av en rad olika aktörer som alla fyller olika funktioner i uppförandet av nybyggnationer. En stor mängd aktörer med stor variation i projektutformning och design, medför även stor variation i kundernas behov. För att kunna erbjuda kundvärde genom hela kundresan menar Barnes et al. (2017) att företag behöver integrera och samarbete med hela värdekedjan samt dess kringliggande ekosystem.

37

Det är därför intressant att studera hur fallet Södra och Arkitektbolaget, en materialtillverkare och en arkitekt, genom strategiskt samarbete med varandra och andra aktörer kan öka kundvärdet.

Då kunderna är många inom branschen är det viktigt att arbeta med högt kundfokus. Något som i sin tur genererar ökade intäkter och på lång sikt även bidrar till ett ökat kundvärde, något som många författare har lyft (Peppers & Rogers, 2011; Kumar & Grisaffe, 2004; Prahalad & Ramaswamy, 2004; Teece, 2010). Öppen och direkt dialog med kunden är nödvändiga för att bygga långvariga och användbara kundrelationer (Pine, Peppers, & Rogers, 1995). Författarna beskriver samverkan som en annan form att samarbeta med kund, vilket kan ge framgång då den studeras utifrån DART-modellens delar: dialog, tillgång, riskbedömning och transparens. Samverkan skiljer sig från traditionellt kundfokus då kunden istället ingår i en form av samskapande med företaget (Pine, Peppers, & Rogers, 1995). Med bakgrund till detta är det alltså även intressant att undersöka andra typer av samarbeten och samverkan, exempelvis gällande hur samarbeten mellan arkitekt eller konstruktör och beställare ser ut, för att kartlägga det samarbetets värdeskapande möjligheter. Det är därför relevant att undersöka om, och i så fall hur, hållbart värdeskapande faktorer kan skapas med hjälp av samarbete och samverkan med kund för ökat kundvärde.

Samarbeten, i form av relationer, kan även bidra till ökat lärande i organisationen. Organisatoriskt ärande är en process av att identifiera och korrigera fel (Argyris, 2014), vilket kan ske genom enkla eller dubbla kretsar (se Figur 16). För att underlätta lärandeprocessen menar Sung Jun och Baek-Kyoo (2011) att förmågan att dela kunskap, individuell motivation, attityd och organisationskultur är viktiga delar att vara medvetna om, se Figur 17. För att undersöka om byggbranschen generellt samt Södra och Arkitektbolaget specifikt befinner sig i en miljö som främjar lärande är det därför relevant att undersöka förutsättningarna utifrån ovannämnda förmågor. Lärande organisationer kan därför utgöra ett verktyg för att studera hur strategiska samarbeten kan bidra till värdeskapande.

En rad teorier kring strategiska samarbeten har tillsammans med dess fördelar tidigare i den teoretiska referensramen lyfts. De samarbetsteorier som redogjorts är kundfokus, samarbete med kund, val av strategisk partner samt lärande relationer. Dessa delar kan ses som den verktygslåda studien har att tillgå för att förstå hur hållbart värdeskapande kan genereras med hjälp av strategiska samarbeten. Analysmodellen illustrerar hur samtliga teorier kan använts i symbios med varandra för att utföra en nyanserad analys av det verkliga läget utifrån det empiriska materialet och den inledande studien. Rapportens analysmodell avser därför att undersöka exakt vilka delar av, och på vilket sätt, strategiska samarbeten och industriellt- och industrialiserat byggande som bygger upp hållbart värdeskapande inom byggbranschen.

38

Analysmodellen

I Figur 19 nedan är den egenskapade analysmodell rapporten avser använda sig av för att analysera ett strategiskt samarbete mellan Södra och Arkitektbolaget och hur strategiska samarbeten inom byggbranschen kan generera ett ökat, hållbart värdeskapande. Modellen avser analysera vilka delar i ett strategiskt samarbete som utgör de värdeskapande faktorerna som återges till höger i figuren, dvs. vilka delar i ett strategiskt samarbete och industriellt- och industrialiserat byggande som generar miljömässigt värdeskapande, och ekonomiskt värdeskapande (kvalitet, kundanpassning, innovation och kostnadsreducering). Det analysmodellen därför försöker beskriva är alltså hur strategiska samarbeten inom byggbranschen samt industriellt- och industrialiserat byggande kan öka hållbart värdeskapande.

Figur 19: Studiens analysmodell

39

4. Metod

Kapitlet avser beskriva rapportens forskningsmetod vilken består av vetenskapssyn, inriktning, ansats och metodperspektiv. Därefter kommer även datainsamlingsmetoder, analysprocess, samt utvärdering av studiens kvalitet och etiska aspekter redogöras. Arbetets innefattade delarna förstudie, litteraturinsamling, empiriinsamling följt av analys som i sin tur mynnade ut i examensarbetets diskussion och slutsats.

4.1. Vetenskapssyn

Författarna till denna studie har anammat en systematisk syn på vetenskap, då de i grunden tror på en faktabaserad förhållning till vetenskap vilket kan bero på författarnas bakgrund inom ingenjörsyrket. Dock anser författarna att det finns frågor för vilka mätbara fakta inte är tillräcklig och där ett mer tolkande angreppssätt anses kunna vara bättre lämpat. För att säkerställa att en helhetsbild av läget funnits att tillgå har tidigare studier sammanlänkats för att bredda rapportförfattarnas förståelse för de kringliggande faktorerna. Arbnor och Bjerke (2009) beskriver en kombiantion av positivismen och inerpretativism som en systemanalytisk syn. Bryman och Bell (2011) menar att vetenskapssyn kan beskrivas med en skala, där den faktabaserade positivismen finns på ena sidan och den tolkande (hermeneutiska) interpretativism finns på den andra. Bryman och Bell (2011) beskriver positivism som kunskap baserat på mätbara fakta vilket tillämpas i den klassiska naturvetenskapen. Vidare beskriver författarna hur positivismen står i kontrast till inerpretativism, där behovet av att tolka och förstå omvärlden betonas. Båda synsätten anses ha för- och nackdelar. Med bakgrund till detta har den här studiens författare vetenskapssyn bygga på båda dessa synsätt på grund av deras båda för- och nackdelar.