Framtid

Vi arbetar vidare mot visionen: Sveriges bästa vägledningscentrum för båda kunder och medarbetare.

Vi kommer att bli bäst. Hur mäter man det? Och vad är bäst?

Dessa två meningar som är formulerade av VLC presenterades tidigt i denna studie. Frågorna ”Hur mäter man det?” och ”Och vad är bäst?” skulle med lite finjustering kunnat fungera som forskningsfrågor i en kommande undersökning efter denna. Jag kommer ändå att ge mina funderingar och förslag hur VLC skulle kunna utveckla sin verksamhet för att bli om inte Sveriges bästa vägledningscentrum, så i varje fall bättre. Begreppet ”bästa” är problematiskt och det kan vi överlåta till andra att bedöma. Jag har haft många reflektioner under resans gång och alla får inte plats här, men de som handlar om själva yrkesprofessionen och dess framtid knutet till VLC vill jag ta tillfället i akt att bjuda på här.

I detta resonemang tar jag avstamp i vad jag skrev om i inledningen till denna studie och så här ser jag på det:

Omvärlden förändras och den förändras snabbt. Nya krav ställs på den enskilde individen att kunna navigera på och inom en arbetsmarknad som är i ständig förändring. Egenskaper som flexibel och anpassningsbar blir allt viktigare att ha. Begreppet karriär bör ses som ett livslångt projekt där många beslut ska fattas i en mångfald av möjligheter. Omvärlden förändrar också i takt med den ökande globaliseringen och en alltmer avancerad teknik. Detta ställer också krav på vägledningen, och i viss mening nya krav. För att hänga med i denna utveckling krävs det ansträngning för att kanske släppa en del av det gamla och påbörja en resa mot det nya. Vägledningssamtalet bör betraktas utifrån nya begrepp och ses som en process snarare än ett enskilt möte. Nuvarande forskning som redovisats i denna studie pekar på att vägledningsprofessionen behöver utvecklas. När jag studerat litteratur i samband med detta arbete som handlar om olika professioner som har samtalet som verktyg i sitt vardagliga

61

arbete, slås jag av hur många andra discipliner inom terapi, vård- och omsorg, privata näringslivet osv ofta har en väl utbyggd uppföljningsapparat vars uppgift är att kvalitetssäkra produkten eller servicen som levereras eller utförs. Här kan jag se ett område som det skulle kunna finnas anledning för VLC att fundera över. Med utgångspunkt i de NICE-kompetenser som finns presenterade i denna studie skulle ett utvecklingsarbete kunna påbörjas för att tydliggöra och stärka identiteten och positionen för vägledarna på VLC. Vägledningsmetodiken, som idag är bra, skulle kunna utvecklas med nya dimensioner utifrån bland annat Krumboltz (2009) synsätt som innebär att fokus flyttas mer mot aktivitet och handling vid vägledningstillfället. Även Egan (2010, s.373 ff) belyser vikten av att gå från prat till handling och att det krävs en ansträngning från både individen och vägledarens sida för att det inte bara ska stanna vid prat. Detta kräver naturligtvis både tid och resurser vilket jag är medveten om men jag tror att forskningen har rätt och detta skulle kunna vara en väg att gå för att utvecklas.

Mitt bidrag till framtida forskning hakar i de förslag jag nyss har presenterat. Det skulle vara intressant att titta närmare på vilken effekt vägledningen skulle få om fokus flyttades mot mer aktivitet och handling i vägledningssituationen. Det hade också varit intressant att göra longitudinella studier för att se vilken effekt vägledningssamtalen har och särskilt vad det är i samtalen som är till hjälp, det vill säga utforska om det finns ett samband mellan vägledningstillfället och vilket beslut den enskilde individen fattar. En sista tanke om framtida forskning är att ta utgångspunkt i klass, kön och etnicitet för att studera hur vägledning uppfattas av de olika grupperna – skillnader, likheter och behov.

62

Litteraturförteckning

Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & kultur.

Bandura, Albert (1977). Social Learning Theory. New Jersey: Prentice Hall, Englewood Cliffs.

Björk, F. (2005). Utvärdering – några grundbegrepp. En rapport om projektledning. Malmö högskola.

Blom Björn, Morén Stefan & Nygren Lennart (2011). Utvärdering i socialt arbete –

Utgångspunkter, modeller och användning. Stockholm: Natur & Kultur.

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Christensen Gerd, Sögaard Larsen Michael (2011). Kunskap om vägledning. Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning. Aarhus universitet.

Cohen Louis, Manion Lawrence & Morrison, Keith (2007). Research Methods in Education. New York: Routledge

Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

De Jong, Peter & Berg, Insoo K. (2013). Lösningsbyggande samtal (upplaga 4:1). Lund: Studentlitteratur

Dresch, James & Lovén, Anders (2003). Vägledning i förändring. Malmö högskola. Egan, Gerard (2010). The skilled helper. 10th edition. Brooks/Cole. USA

Engquist, Anders (1997). Om konsten att samtala. Stockholm: Rabén & Sjögren

Gale, Bradley (1994). Managing Customer Value: Creating Quality and Service That

Customers Can See. New York: Simon & Schuster Inc.

Gjerde, Susanne (2004). Coaching – vad, varför,hur. Lund: Studentlitteratur.

Hilmarsson, Hilmar TH. (2003). Samtalet – med känslomässig intelligens. En handledning i

konsten att samtala. Malmö: Elander Berlings AB.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning – med samtal som

63

Johannessen, Asbjörn & Tufte, Per Arne (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Stockholm: Liber AB.

Krumboltz, John D. (2009). The happenstance learning theory. Journal of Career Assessment, 17, 135–154. doi:10.1177/1069072708328861 (Hämtad 2015-10-17)

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Lent, Robert W (2013). Social Cognitive Career Theory. Brown, Steven D. & Lent, Robert W. (red). Career Development and Counseling. 2. ed. 115-146. Hoboken, New Jersey. John Wiley & Sons.

Lindh, Gunnel (1988). Vägledningsboken. Lund: Studentlitteratur

Lindh, Gunnel (1997). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Diss., Stockholms universitet. Lärarhögskolan i Stockholm.

Loven, Anders (2000). Kvalet inför valet – om elevers förväntningar och möten med

vägledare i grundskolan, (Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik)

Nordiska nätverket för vuxnas lärande, NVL (2011). Rapport ”Voice of users” - Promoting

quality of guidance for adults in the nordic countries.

Reid, Hazel (2016). Introduction to Career Counselling & Coaching. SAGE Publications Ltd. Rifkin, Jeremy (1995). The end of work. Tarcher/Putman.

Shiersmann m fl (red: 2012). NICE Handbook for the Academic Training of Career Guidance

and Counselling Professionals - Kapitel 4 (Core competences for career guidance and

counselling professionals).

Schedin, G (2007). Expectations and Experiences of Career Counselling. An Exploration of

Interpersonal Behaviour. Umeå: Umeå universitet.

Smith, Robert E. & William R. Swinyard (1983). "Attitude-Behavior Consistency: The

Impact of Product Trial Versus Advertising," Journal of Marketing Research, 20 (August),

257-267.

Stake, R. E., & Schwandt, T. A. (2006). On discerning quality in evaluation. The Sage

handbook of evaluation, 404-418.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Ur Vetenskapsrådets rapportserie, nummer 1:2 005, Vad är god forskningssed? Stockholm: Vetenskapsrådet.

64

Bilaga 1 –Inbjudan till intervju