En av frågeställningarna som ställdes till socialsekreterarna var om, och i så fall vad, de kan göra för att förbättra mötet med nyanlända. Socialsekreterarna hade delade uppfattningar kring vad de anser behöver göras för att mötet med nyanlända. Genom att lyfta olika
förbättringsmöjligheter kan det bidra till att verksamheten får ta del av olika synpunkter och utvecklingsmöjligheter vilket kan bidra till en bättre förståelse för nyanländas mående.
Det skulle vara till hjälp för oss socialsekreterare om vi fick direkt vägar in till vården, ett
telefonnummer, en kontaktperson som vi skulle ta kontakt med och hjälpa klienten på så leds att enkelt få hjälp, det skulle underlätta och då skulle man också kunna informera klienten i samtalet att det är såhär vi arbetar och att vi har den här kontaktpersonen på det här stället som är beredd att ha ett samtal med dig, det skulle vara betryggande både för socialarbetaren men också för klienten, att veta att vi har en väletablerad rutin kring hur ví jobbar med psykisk ohälsa, men det saknar jag idag faktiskt. - Intervjuperson 4.
Se dom här signalerna bättre utveckla den förmågan, att man skulle vilja upptäcka de själv i ett tidigare skede, för många av dom klienter jag har haft då har det kommit först efter 6 månader och man hade önskat att man kunde se såna signaler tidigare för att tidigare kunna sätta in eventuella insatser från oss också. - Intervjuperson 6.
Utifrån socialkonstruktivismen kan de förstås att det olika uppfattningarna kring vad som behöver förbättras i yrkesrollen kan bero på att varje socialsekreterare har en egen
förförståelse av fenomenet, därav kan de identifiera olika saker som behöver utvecklas. Det förstås som något positivt för verksamheten, att personalen identifierar diverse
utvecklingsmöjligheter. Det kan leda till att förståelsen för nyanländas psykiska ohälsa förbättras. Genom socialsekreterarnas interaktion med nyanlända kan de identifiera vad som behöver förbättras avseende bemötande och hanteringen av nyanlända som har psykisk ohälsa. Nedan illustreras några av socialsekreterarnas exempel på vad de kan göra i deras yrkesroll för att förbättra mötet med nyanlända som har psykisk ohälsa.
Socialsekreterarna fick som avslutande fråga i intervjun, om de fick önska fritt vad skulle de se förbättras i mötet med nyanlända. Att svaren varierade bland socialsekreterarna kan bero på att de har olika erfarenheter. En del av socialsekreterarna har arbetet med nyanlända under en längre period, och har mer erfarenhet och förståelse för hur nyanlända fungerar. De
förbättringar som socialsekreterarna önskade under intervjun förstås som att verksamheten har en del att utveckla när det gäller mötet med nyanlända. Varje enskild individ är annorlunda, och därmed kan nyanlända behöva olika former av insatser och behov beroende på vad de har gått igenom. Nedan illustreras citat från socialsekreterarna med exempel på olika
förbättringsmöjligheter för verksamheten:
Jag tror att vi behöver bli bättre på att prata om de, ställa fler frågor kring de, inte vara så rädda att prata om de. Man vet kanske inte vad svaret kommer bli och då ska man också kunna ta hand om de svaret, så det är någonting som jag tror att vi allihopa behöver jobba med, prata mer om de ställa frågor om de. - Intervjuperson 1
Tillföra mer utbildning och det kunskap kring psykiska ohälsa. För att också följa med i utvecklingen. För det är också ett område som ändå är ganska aktuellt och det många som lider av psykisk ohälsa, och också personer som har varit Sverige under längre tid. - Intervjuperson 3
I ljuset av socialkonstruktivismen kan det förstås att genom socialsekreterarnas interaktion med nyanlända har de identifierat vad nyanländas behov är och vad verksamheten kan göra för att tillgodose dessa behov. Socialsekreterarnas önskan att en rutin tillämpas baseras på deras förståelse för nyanländas behov. Det kommer i kontakt med nyanlända som visar tecken på psykisk ohälsa och de vet inte hur de bör agera för det finns inte en tydlig rutin i
verksamheten. Det framkommer tydligt att verksamheten brister när det gäller att informera om psykisk ohälsa bland nyanlända och något om socialsekreterarna önskar skulle förbättras. Socialsekreterarnas vilja och önskan att en rutin tillämpas förstås som något positivt.
Socialsekreterarna är villiga att förbättra mötet med nyanlända och önskar att verksamheten tillämpar en rutin, och utbildning för att de ska veta hur de bör arbeta med nyanlända som har psykisk ohälsa. Socialsekreterarna ha olika erfarenheter och därmed har de olika syn på verkligheten, genom deras interaktion med nyanlända har de identifierat
förbättringsmöjligheter som verksamheten bör beakta.
7.0 Diskussion
I föreliggande studie syftet är att genom intervjuer med socialsekreterare fördjupa kunskapen om vilken roll socialsekreterare spelar i mötet med nyanlända och deras framför allt
psykologiska hälsotillstånd. Vidare syftar studien till att delge resultat om vilken betydelse språket har mellan socialsekreteraren och den nyanlända utifrån socialsekreterarnas
perspektiv. Vidare syftar studien till att delge resultat om vilken betydelse språket har mellan socialsekreteraren och den nyanlända utifrån socialsekreterarnas perspektiv. De huvudsakliga resultaten visade att psykisk ohälsa förekommer bland nyanlända. Studien har identifierat faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa bland nyanlända. Av studiens resultat framkommer det att nyanlända inställning gentemot behandling inte anses vara god. I följande avsnitt presenteras en diskussion och en slutsats kring studiens syfte och frågeställningar. En diskussion förs kring att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända, anpassning av insatser och behandlingar och slutligen språkets betydelse. Nedan följer ett antal diskussionspunkter, praktiska implikationer och slutsatser. Avsnittet kommer avslutningsvis lyfta fram de centrala problem som har identifierats i studien.