ÖREBRO UNIVERSITET
Institution för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Socialt arbete
C-uppsats, 15 högskolepoäng HT 2020
Psykisk ohälsa bland
nyanlända
En kvalitativ studie om vilken roll socialsekreterare spelar i mötet med nyanlända och deras hälsotillstånd Författare:
Hidra Kali & Steavani Warda Handledare: Lia Ahonen
Sammanfattning
Denna studie baseras på en kvalitativ ansats om psykisk ohälsa bland nyanlända med syfte att undersöka och fördjupa kunskapen om vilken roll socialsekreterare spelar i mötet med
nyanlända, och framför allt deras psykologiska hälsotillstånd. Studien utgår från
socialsekreterarnas perspektiv. Följande frågeställningar ingick: (1) Vilka utmaningar finns i att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända, och vilka strategier eller arbetssätt har
socialsekreterare för att adressera detta? (2) Behöver möjliga insatser och behandlingar anpassas för den här målgruppen, och i så fall på vilket sätt? (3) Vilken betydelse har språkbarriärer för socialsekreterares bemötande av nyanlända med psykisk ohälsa? En semistrukturerad intervju har genomförts med sex socialsekreterare, data har samlats in och analyserats utifrån en tematisk analys med utgångspunkt i socialkonstruktivismens teori och begreppen makt, intersektionalitet och etnicitet, stigma, skam och utanförskap. Studiens resultat och analys påvisade att det finns utmaningar med att identifiera psykisk ohälsa bland målgruppen nyanlända, socialsekreterarna har inte en tydlig rutin kring hanteringen av psykisk ohälsa bland nyanlända. Insatser och behandlingar behöver anpassas och bli mer flexibla utifrån nyanländas behov. Utifrån studien har de förståtts att språket är av betydelse för kommunikationen mellan socialsekreteraren och nyanlända. Språket har även en viktig betydelse för den nyanländas integration. Slutligen har diskussion och slusatsen konkluderat att verksamheter behöver mer kunskap kring hanteringen av psykisk ohälsa bland nyanlända.
Nyckelord: Psykisk ohälsa, nyanlända, socialkonstruktivismen, makt, etnicitet, stigma, skam,
utanförskap, språk, integration, hinder, behandling, insatser, socialt arbete
ÖREBRO UNIVERSITY
School of law, Psychology and Social work Social work program
C- essay, 15 point Fall semester 2020
Abstract
A qualitative study on mental illness among immigrants was conducted where the purpose of the study was to examine what role social workers play in the meeting with immigrants and their above all psychological health. Furthermore, the study aims to communicate results about the significance of language between the social worker and the newcomer from the perspective of the social secretaries. The purpose of the study results in the following questions: 1. What are the challenges in identifying mental illness among newcomers, and what strategies or working methods do social workers have to address this? 2. Do possible interventions and treatments need to be adapted for this target group, and if so, in what way? 3. What significance do language barriers have for social workers' treatment of new arrivals with mental illness? A semi-structured interview was conducted with six social workers, data was collected and analyzed using thematic analysis. The theory that this study was based on was social constructivism. The theoretical concept that was used in this study was power, intersectionality and ethnicity, stigma, shame, exclusion. The results of the study and analysis showed that there are challenges in identifying mental illness among immigrants. The social secretaries do not have a clear routine regarding the management of mental illness among immigrants. Interventions and treatments need to adapt and become more flexible based on the needs of immigrants. Based on this study, it can be concluded that language has a
significant importance for the communication between the social secretary and the immigrant. Language is also important for the integration and for being part of the society for the
immigrant. Finally, the discussion and the conclusion have concluded that social security needs more knowledge about the management of mental illness among immigrants.
Keywords: Mental illness, immigrants,, social constructivism, power, ethnicity, stigma,
Innehållsförteckning
1.0 Inledning 1
1.2 Problemformulering 2
1.3 Syfte och frågeställningar 3
1.4 Definition av centrala begrepp 3
2.0 Tidigare forskning 4
2.1 Utmaningarna med nyanlända 4
2.2 Hälsokunskap 5
2.3 Betydelsen av språket 6
2.4 Tendenser och brister i forskningen 7
3.0 Teoretiskt ramverk 7
3.1 Makt 8
3.2 Etnicitet 8
3.3 Stigma, skam och utanförskap 9
4.0 Metod 9 4.1 Vetenskapsteoretisk ansats 9 4.2 Kvalitativ metod 10 4.3 Urval 10 4.4 Semistrukturerade intervjuer 11 4.5 Analysmetod 12
4.6 Tillförlitlighet, kvalité och överförbarhet 13
4.7 Etiska överväganden 14
5.0 Resultat och analys 15
5.1 Hinder och möjligheter med att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända 16
5.2 Utmaningarna med nyanlända 18
5.3 Olika strategier för att identifiera psykisk ohälsa 19
5.3.1 Vid misstanke om psykisk ohälsa och dess påverkan på sysselsättningen 20
5.4 Insatser och behandlingar 22
5.5 Språkets betydelse för nyanlända 24
5.5.1 Närvarande tolk 25
6.0 För framtida arbete med nyanlända 26
7.0 Diskussion 27
7.1 Att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända 28
7.2 Anpassning av insatser och behandlingar 28
7.3 Språkets betydelse 29
8.0 Slutsatser 30
10. Relevansen för socialt arbete (individ, grupp och samhällsnivå) 31 11. Framtida forskning 32 Referenslista 33 Bilagor 36 Kontakt brevet: 36 Intervjuguide 36
1.0 Inledning
Psykisk ohälsa bland nyanlända är ett samhällsproblem som inte lyfts fram eller
uppmärksammats. I olika kulturella kontexter, finns det olika perspektiv på psykisk ohälsa, och inte sällan råder en uppfattning att individen inte skall uttrycka psykiskt dåligt mående eller söka hjälp (Socialstyrelsen, 2015). Det finns en rad olika faktorer som kan leda till psykisk ohälsa, de kan vara tortyr, krig, trauman eller förföljelse. Många nyanlända saknar ett socialt stöd vilket kan öka känslan av främlighet och utanförskap i det nya landet (Tinghög, Arwidson, Sigvardsdotter, Malm & Saboonchi, 2016). Det kan leda till att nyanlända inte söker sig till vården, men däremot till Socialtjänsten i andra ärenden, såsom till exempel ekonomiskt bistånd. Socialtjänstlagen 4kap. 1 § (SoL) [2001:453] hävdar att den som inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning och livsföring i övrigt. Biståndet ska därmed utformas så den stärker han eller hennes möjlighet att leva ett självständigt liv. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att individen får den stöd och hjälp som den behöver. Socialtjänsten spelar därför en viktig roll i att uppmärksamma individer som lider av någon form av dåligt mående, för att erbjuda möjliga insatser som kan vara tillämpningsbara utifrån individens behov.
Nyanlända kan vara mer benägna att uppleva psykisk ohälsa, med anledning av att det har upplevt traumatiska händelser i hemlandet eller under flykten till Sverige (Gilliver & Sundquist & Sundquist, 2014). Dessa individer löper därför en högre risk att inte få behandlingar och psykiatrisk vård som de kan ha behov av. En av anledningarna till att flyktingar och invandrare inte söker sig till den psykiatriska vården kan vara kulturskillnader (Gilliver & Sundquist & Sundquist, 2014). Kulturen kan påverka individens uppfattning och föreställning om sjukdomar. Innebörden, förklaringar och hur en sjukdom kommer till uttryck varierar ofta mellan olika kulturer (Socialstyrelsen, 2015). Nyanlända är en grupp som till en betydande omfattning har sämre hälsa, med anledning av att psykisk ohälsa kan vara
tabubelagt bland en del kulturer vilket kan försvåra situationen för den som söker hjälp (Wångdahl, Åkerman 2019). Att ohälsa är tabubelagd kan leda till svårigheter inte bara för den nyanlända i sitt hemland, utan detta stigma följer med till den nya kontexten i Sverige. Detta leder ofta till att den nyanlända är rädd för att ta kontakt med vården och därmed få rätt hjälp (Wångdahl & Åkerman 2019). I vissa kulturella kontexter upplevs psykologiska
problem och åkommor som starkt stigmatiserande, och därför undviker den enskilde att kontakta vården (Socialstyrelsen, 2015). En annan orsak kan vara att individen i fråga inte känner till de resurser som finns, eller vilka rättigheter den har till adekvat vård och stöd (a.a.). När det gäller könsskillnader söker kvinnor sällan hjälp. Anledningen tros vara att de upplever språksvårigheter och kulturella skillnader (a.a). Sammantaget kan det vara svårt att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända, eftersom det finns ett flertal faktorer som
försvårar.
Nyanlända med flyktingbakgrund kan vara skeptiska gentemot behandlingar och insatser för psykisk ohälsa. Nyanlända uttrycker eller verbaliserar inte sitt dåligtmående, och uppger ibland att hen inte lider av symtom eller diagnoser, och därför inte behöver någon behandling eller insats (Socialstyrelsen, 2015). Det kan bero på att de inte har haft förutsättningar i hemlandet att genomgå hälsoundersökning, med anledning av sociala förhållanden eller bristande ekonomiska förutsättningar (Wångdahl et al, 2014). Vad gäller äldre nyanlända, saknas dessutom ofta grundläggande kunskap om generella hälsoaspekter. Nyanlända behöver i tidigt skede vid ankomst till Sverige få undervisning avseende hälsokunskap, för att de ska
kunna få en fördjupad kunskap om när individen bör söka sjukvård (a.a). Nyanlända träffar vanligtvis allmänläkare som inte har tillräckligt med kunskaper om flyktingtrauma, detta innebär att allmänläkaren inte alltid uppfattar eller förstår den nyanländas situation eller ohälsa (Wångdahl et al, 2014). Att nyanlända inte får träffa en traumaspecialist från början kan leda till att rätt behandling och insats inte sätts in (Socialstyrelsen, 2015). Nyanländas uppfattning av psykiska sjukdomar kan skilja sig från det västerländska tankesättet, detta kan därför påverka diagnostiken men också behandlingen. Det förstås därför viktigt att nyanlända i tidigt skede får kunskap om hur det svenska samhället ser på psykisk ohälsa för att därmed förhindra stigmatiseringen (a.a.). Det är viktigt att belysa socialsekreterarnas uppfattning och beskrivning av nyanländas psykisk ohälsa.
En specifik försvårande faktor kan var den språkbarriär som gör att nyanlända kan känna sig isolerade och därmed uppleva stress (Kirmayer, Narasiah, Munoz, Rashid, Ryder, Guzder, Hassan, Rousseau och Pottie, 2011). Nyanlända upplever kommunikationssvårigheter på grund av språkliga och kulturella skillnader som finns i deras vardag vilket påverkar deras psykiska hälsa (Kirmayer et al. 2011). Nyanlända befinner sig i en otrygg situation, ibland utan ett socialt nätverk och med begränsade språkkunskaper. Språksvårigheter kan påverka nyanländas integrationsprocesser i det nya landet, vilket också kan bidra till att deras psykiska ohälsa försämras (a.a). För nyanlända är språket ofta nyckeln till etablering, men inte bara i de uppenbara sammanhangen såsom studier, praktik och arbete. Språket förstås som viktigt för att en familj ska fungera i det nya landet (Socialstyrelsen, 2015). Enligt lagen [2010:197] om etableringsinsatser för nyanlända och invandrare omfattar lagen insatser som syftar till att underlätta och påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden (Sveriges riksdag, 2015). De nyanlända som omfattas av etableringsprogrammet är individer mellan 20 och 64 år, det vill säga arbetsför ålder, som har uppehållstillstånd och klassas som skyddsbehövande eller som flyktingar (Migrationsinfo, 2019). Insatserna ska ge nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets-, och samhällslivet.
Etableringsreformens övergripande syfte är att underlätta och påskynda etableringen (Sveriges riksdag, 2015). Asylprocessen kan uppfattas oviss då den innebär begränsade rättigheter avseende sjukvården, boende, skola, arbete, ekonomisk och social utveckling. Asylprocessen kan stundvis vara flerårig vilket innebär att individens psykiska och fysiska hälsa kan försämras (a.a). Sammantaget kan det förstås att språket och språkkunskaperna har en betydelse för kommunikationen mellan den nyanlända och det svenska samhället.
1.2 Problemformulering
Med grund i tidigare forskning kan det argumenteras att det finns olika faktorer som påverkar nyanländas psykisk ohälsa, vilket kan hindra nyanlända från att söka hjälp. Det förekommer en kunskapslucka avseende vilken roll socialsekreteraren har när det gäller mötet med nyanlända och deras framför allt psykologiska hälsotillstånd. Den tystnadskultur som råder för ämnet psykisk ohälsa gör det svårt för nyanlända att söka sig till socialsekreteraren för hjälp, eftersom nyanlända upplever en skam kring ämnet. Wångdahl och Åkerman (2019) lyfter i deras forskning fram att psykisk ohälsa bland nyanlända anses vara tabubelagt och därmed formas en tystnadskultur kring ämnet. Med anledning av att ämnet är tabubelagt saknar nyanlända tillräckligt med kunskap om psykisk ohälsa (Wångdahl et al, 2014). Nyanlända kan vara mer benägna att uppleva psykisk ohälsa med anledning av traumatiska händelser i hemlandet vilket kan påverka deras etablering i det svenska samhället (Gilliver et al, 2014). Språkbarriär som finns mellan nyanlända och det svenska civilsamhället kan medföra svårigheter, då nyanlända inte kan kommunicera eller uttrycka sig i den utsträckning som de önskar. Detta kan vara en bidragande orsak till att den nyanlända inte söker vård eller hjälp, vilket i sin tur kan förvärra symptomen över tid. Det förstås att nyanlända är en utsatt
grupp i samhället på grund av etnicitet, kultur och annan grupptillhörighet Socialstyrelsen (2015). Denna studie förstås vara relevant för socialt arbete för att den bidra med kunskap om vilken roll socialsekreterare spelar i mötet med nyanlända och deras framför allt psykologiska hälsotillstånd. Studien riktar sig till socialsekreterare inom socialtjänsten som arbetar med nyanlända.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att genom intervjuer med socialsekreterare fördjupa kunskapen om vilken roll socialsekreterare spelar i mötet med nyanlända och deras framför allt psykologiska hälsotillstånd. Vidare syftar studien till att delge resultat om vilken
betydelse språket har mellan socialsekreteraren och den nyanlända utifrån socialsekreterarnas perspektiv. Studiens syfte mynnar ut i följande frågeställningar:
1. Vilka utmaningar finns i att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända, och vilka strategier eller arbetssätt har socialsekreterare för att adressera detta?
2. Behöver möjliga insatser och behandlingar anpassas för den här nyanlända, och i så fall på vilket sätt?
3. Vilken betydelse har språkbarriärer för socialsekreterares bemötande av nyanlända med psykisk ohälsa?
1.4 Definition av centrala begrepp
Nyanlända är ett begrepp som används för att beteckna personer som har fått
uppehållstillstånd, är folkbokförda och blivit mottagna av en kommun i Sverige. Nyanlända används för utländska medborgare som har under de senaste två åren kommit till Sverige och har därefter beviljats uppehållstillstånd och skydd på grund av flyktingliknande skäl (Tinghög et al, 2016).
Flykting är ett begrepp som omfattar personer som är på flykt eller som har varit på flykt. Utifrån juridisk betydelse innebär det personer som har beviljats skydd eller
uppehållstillstånd. Flykting omfattar en individ som har flytt sitt hem på grund av diverse konflikter, förföljelser samt krig (Tinghög et al 2016).
Asylsökande omfattar utländsk medborgare som har tagit sig till Sverige och sökt skydd, men som ännu inte fått svar på sin asylansökan från myndigheterna (Tinghög et al 2016). Med asyl avses i Utlänningslag (2009:1542) ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning för att hen är flykting eller alternativt skyddsbehövande.
Psykisk ohälsa kan vara svårt att förklara men sammanfattningsvis handlar det om hur individen mår och trivs med livet, och förmågan att klara av livets upp- och nedgångar. Psykisk ohälsa omfattar diverse tillstånd, med olika varaktighet samt allvarlighetsgrad. Det kan vara allt från milda och övergående besvär, till mer långvariga tillstånd som kraftigt påverkar funktionsförmågan. Fortsättningsvis kan psykisk ohälsa innefatta allt från lättare tillstånd av nedstämdhet eller oro till svårare psykiatriska tillstånd som kan behöva behandlas av hälso- och sjukvården. Dessa allvarliga tillstånd kan exemplifieras med ångestsyndrom, depression, eller schizofreni (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2.0 Tidigare forskning
Med grund i studiens syfte har följande vetenskaplig forskning valts. Syftet är att klargöra hur samtlig forskning inom området beskriver olika faktorer som kan påverka eller leda till att nyanlända psykisk ohälsa uppkommer, men också hur det kan förvärras. I det vetenskapliga artiklarna nämns det även om nyanländas inställning gentemot behandling och stöd. Nedan presenteras femton valda vetenskapliga artiklar.
Flyktingströmmen ökar i hela världen och inte bara i Sverige. Oroliga situationer i olika länder såsom krig, fattigdom, och politisk korruption gör att människor väljer att fly omständigheterna för att få ett tryggare hem. Nyanlända flyktingar är en grupp som i betydande omfattning har sämre hälsa, både fysiskt och psykiskt. I många kontexter och kulturer är psykisk ohälsa associerat med starka tabun, vilket kan försvåra situationen för den som kan behöva hjälp och stöd i det nya landet. Att ohälsa är tabubelagd kan leda till
svårigheter inte bara för den nyanlända i sitt hemland, utan detta stigma följer med till den nya kontexten i Sverige. Det leder ofta till att den nyanlända är rädd för att ta kontakt med vården och få rätt hjälp (Wångdahl & Åkerman, 2019). Den första kontakten med den svenska vården kan vara ett viktigt steg för det framtida förtroendet och tilliten, och förtroende nog att söka fortsatta vårdkontakter. Nyanlända som är i behov av hälsokommunikativa insatser får inte ta del av dessa insatser på ett optimalt vis, på grund av att alla nyanlända inte får samma information avseende individuella hälsoaspekter. En del nyanlända går miste om
hälsoinformationen vilket försvårar framtida kontakter med vården till följd av osäkerhet och bristande tillit till vården. Det skapar en rädsla att något skall ske inom vården som individen inte har kontroll över (a.a).
2.1 Utmaningarna med nyanlända
Gilliver & Sundquist & Sundquist (2014) lyfter att nyanlända kan vara mer benägna att uppleva psykisk ohälsa, med anledning av att det har upplevt traumatiska händelser i hemlandet eller under flykten till Sverige. Studien påvisade att nyanlända nyanlända löpte högre risk att utveckla psykiska störningar som depression jämfört med infödda svenskar. Studien lyfter fram att nyanlända påvisar såväl psykoser, paranoia, och posttraumatisk stress, som suicidtankar. Det mesta går att koppla till upplevelserna och trauman i hemlandet, också händelserna som nyanlända upplever under flykten till Sverige kan vara bidragande faktor till psykisk ohälsa (a.a.). Gilliver et al (2014) lyfter att barn är den målgrupp som påverkas mest då de ofta visar tecken och symptom på attention deficit hyperactive disorder (ADHD) eller oppositional defiant disorder (ODD). Det framkom i studien att för en del nyanlända uppstår psykisk ohälsa redan i hemlandet och därmed förstärks påfrestningen som sker under
etableringsprogrammet. All information som den nyanlända får avseende hur det svenska samhället fungerar blir en omfattande påtryckning för den nyanlända. Oron och påfrestningen leder till fysiska förändringar för den nyanlända. Det framkommer bland annat i studien att en del nyanlända går ner i vikt eller får hälsoproblem som ont i bröstet och att de upplever smärta vid hjärtat. De intervjuade nyanlända i studien berättar att när de väl fick hjälp av sjukvården var de nöjda med den vård som erbjuds (Ekbland, Asplund, Hägglöf, 2013). Människor migrerar och flyr från sina hemländer i högre utsträckning idag jämfört med tidigare, detta innebär att vårdbehovet i ankomst landet ökar (Rousseau, Frounfelker, 2018). Nyanlända har upplevt trauman och vittnat olika former av våld vilket kan ha påverkat det psykiska måendet. De trauma och upplevelser som nyanlända kan ha upplevt i hemlandet kan bidra till svårigheter för den nyanlända att etablera sig i ankomstlandet. Språk, arbetslös, fattigdom och inget socialt stöd beskrivs i studien som faktorer som bidrar till mer trauma för den nyanlända (Rousseau, Frounfelker, 2018). Det framkommer i studien att nyanlända löper
en högre risk för att vara utsatta för konstant stress på grund av att det befinner sig i nytt land. De kan inte språket och har inget socialt stöd vilket påverkar deras psykisk mående
(Rousseau, Frounfelker, 2018). Vidare nämner Rousseau & Frounfelker (2018) att PTSD symptomen kvarstår för många nyanlända vilket kan bidra till att de kan vara beroende av sjukvård under en omfattande tid. Det är få nyanlända som söker sig till vården för att behandla psykisk ohälsa på grund av den stigma som finns kring psykisk ohälsa. Studien hävdar att det är av betydelse att uppmärksamma nyanlända vid ankomsten, och utreda hur hälsotillståndet är för att tidigt kunna erbjuda insatser för att förbättra deras välmående (Rousseau, Frounfelker, 2018).
2.2 Hälsokunskap
Hälsan och det psykiska måendet bland nyanlända flyktingar, speciellt kvinnor, är sämre än hos övriga utrikes födda (Ekblad, Baldursdottir, 2019). Anledningen till att nyanlända kvinnor har sämre hälsa är på grund av det har bristande hälsokunskap vilket försvårar möjligheten för de att få rätt vård. Kvinnorna vågar inte prata om sina hälsobesvär då de upplever svårigheter med att kommunicera på svenska (a.a). Flyktingars hälsostatus försämras över tid vilket försvårar deras tillträde till arbetsmarknaden vilket bidrar till att deras etablering inte kan påbörjas. Ett flertal hinder till att de inte söker vård är dålig kunskap om mottagarlandets hälsovårdsorganisation och språkbarriären (Ekblad, Baldursdottir, 2019). Nyanlända har en sämre hälsa jämfört med resterande befolkning (Wångdahl, Lyste, Mårtensson, Westerling, 2014). Det kan bero på att de inte har haft förutsättningar i hemlandet att genomgå
hälsoundersökning, med anledning av sociala förhållanden eller bristande ekonomiska förutsättningar (Wångdahl et al, 2014). Vad gäller äldre nyanlända, saknas dessutom ofta grundläggande kunskap om generella hälsoaspekter. Nyanlända behöver i tidigt skede vid ankomst till Sverige få undervisning avseende hälsokunskap, för att de ska kunna få en fördjupad kunskap om när individen bör söka sjukvård (a.a). Tinghög, Al-Saffar och
Carstensen (2009) menar att nyanlända löper en högre risk att utveckla psykisk ohälsa, med anledning av olika faktorer som exempelvis socioekonomiska förutsättningar och tidigare trauman. Tinhög et al (2009) undersökte sambandet mellan invandrare och icke invandrare, och vilka faktorer som påverkar psykisk ohälsa bland nyanlända. En enkätstudie gjordes i Sverige med stratifierat slumpmässigt urval av tre invandrarpopulationer från Finland, Irak och Iran (a.a). Resultatet påvisade att psykisk ohälsa förekom bland invandrare i högre
utsträckning jämfört med icke invandrare. De bidragande faktorerna var ekonomisk osäkerhet, traumatiska upplevelser och ett bristfälligt socialt nätverk. Studien lyfter skillnaden mellan män och kvinnor och det framkom att kvinnor som var skilda, hade sämre ekonomiska förutsättningar och har upplevt trauman löpte en högre risk för psykisk ohälsa. Betydande faktorer i den nyanländas sociala liv kan vara påverkande faktorer för psykisk ohälsa (Tinghög et al, 2009).
Nyanlända i europeiska länder har rätt till psykiatrisk hälso och sjukvård men sjukvården är inte utformad för att tillgodose nyanländas behov (Watters, 2010). Studien som genomfördes av Watters (2010) vars syfte var att undersöka de hälso och sjukvårdstjänster som finns i tre europeiska länder. Nederländerna är ett europeiskt land som har få vårdcentraler som är anpassade efter det vårdbehov som nyanlända behöver. Vidare framkommer det i studien att en del länder erbjuder nyanlända vård, men att nyanlända inte söker sig till vården på grund av att de inte kan språket (Watters, 2010). Studien påvisar att språket förstås som en
försvårande omständighet mellan nyanlända och vården, detta då de inte kan kommunicera med varandra vilket kan leda till att den nyanlända inte söker sig till vården (Watters, 2010). Nyanlända löper en högre risk att lida av psykisk ohälsa med anledning av stress, isolering och trauman som den har upplevt i hemlandet eller under flykten till det nya landet (Chase &
Rousseay, 2017). Nyanlända upplever hot från hemlandet och kände därför inte känslan av trygghet och säkerhet i det nya landet. Ensamhet är något som de nyanlända upplever då en del av de anländer till det nya landet ensamma utan familj och anhöriga. Känslan av ensamhet och isolering upplevdes främst på grund av att den nyanlända upplevde kulturkrock i det nya landet (Chase & Rousseay, 2017). Nyanlända tyckte att befolkningen i ankomst landet upplevdes som slutna och höll sig för sig själva. Nyanlända upplevde att språkutvecklingen gick långsamt då de bosatte sig i områden med en längre socioekonomiskt status.
Språksvårigheter, fattigdom och svårigheter att transportera sig till centrala delen av staden bidrog till att deltagarna i studien upplevde svårigheter att kunna utveckla och bibehålla relationer med andra (Chase & Rousseay, 2017).
2.3 Betydelsen av språket
I en intervjustudie med nyanlända, svarade intervjupersonerna att de inte orkade gå ut regelbundet och röra på sig (Ekblad et al 2013). Nyanlända önskan var att gå till biblioteket och läsa tidningar på sitt modersmål. Nyanlända kunde inte göra det eftersom de kände att de inte kunde kommunicera med bibliotekspersonalen, och dels att de kände trötthet. Att besöka kyrkan bidrog till känslan av gemenskap för att de kunde möta andra individer (Ekblad et al 2013). Några av de intervjuade upplevde stressymptom när någon i bekantskapen hade någon form av sysselsättning som exempelvis SFI, praktik eller jobb. Anledningen till att de kände stress var för att det själva inte hade uppnått det målet och kände sig därför underlägsna gentemot sina vänner och bekanta. De intervjuade såg Sverige som ett medmänskligt land, men de hade bristande kontakt med svenskar och hade en känsla av utanförskap. Den nyanlända ansåg att det svenska språket var nyckeln in i det svenska samhället. De flesta av de intervjuade menade att de vill tänka framåt och inte bakåt. Genom att lära sig det svenska språket, studera och arbeta kunde den nyanlända bli en del av det svenska samhället. Den nyanlända kände att livet kunde bli bättre om de kunde arbeta för att de kände att de då inte skulle vara en belastning för Sverige. Nyanlända kände att det viktigaste är att den lär sig det svenska språket, för att språket är betydelsefullt om de ska komma in i det svenska samhället. Forskningen visar att den sociala positionen påverkar hälsan, det är levnadsvillkoren i en bredare kontext som påverkar hur individen mår (Ekblad et al 2013). Det kan konstateras att språket är av stor vikt för att nyanlända ska kunna etablera sig och integrera sig i arbets- och samhällslivet (a.a). Att följa lagar och lära sig det svenska språket, studera och arbeta bidrar till att nyanländas psykiska mående blir bättre. Att få en bredare kunskap om samhället och lära sig det svenska språket leder till en god integration. Genom att tillämpa dessa kunskaper kan nyanländas psykiska hälsa förbättras, då de negativa tankar som trötthet och känsla av utanförskap uteblir om de får integrera sig i samhället (a.a).
Nyanlända upplever kommunikationssvårigheter på grund av språkliga och kulturella skillnader som finns i deras vardag vilket påverkar deras psykiska hälsa. Den förstås som att den kulturella skillnaden och det nya samhället påverkar integrationen (Kirmayer et al 2011). Det svenska språket tas som ett självklart redskap för arbetslinjen, den som inte utvecklar sina språkkunskaper kan ha svårt att få arbete och bredda sin arbetslivserfarenhet. Det är av vikt att språkutbildningarna arbetar aktivt med att tala om för nyanlända språkets betydelse. Att ha kunskaper i ett språk kan leda till arbete och den nyanlända kan känna sig mer delaktig i diverse sociala sammanhang för att den förstår och kan kommunicera med andra (Hamberg, 2015). För nyanlända är språket nyckeln till etablering, men det handlar inte bara om studier, praktik och arbete, språket är också viktigt för att en familj ska kunna fungera i ett nytt land. Rapporter visar att barn till nyanlända tar sig an rollen som tolk för sina föräldrar, trots att alla
som inte kan språket har rätt till en professionell tolk i kontakt med olika myndigheter (Socialstyrelsen, 2016).
2.4 Tendenser och brister i forskningen
Vetenskapliga artiklarna har valts ut med anledning av att de anses vara relevanta för studiens syfte. Med utgångspunkt i tidigare forskning går det att argumentera att det finns
kunskapsluckor avseende socialsekreterarnas perspektiv kring hanteringen av psykisk ohälsa bland nyanlända. De vetenskapliga rapporterna som har presenterats ovan har inte utgått från socialsekreterarnas perspektiv, därav ämnar denna studie till att utgå från socialsekreterarnas perspektiv avseende nyanländas psykologiska hälsotillstånd. Vetenskap artiklarna som presenterades ovan nämner socioekonomisk status, språksvårigheter, utanförskap, isolering och bostadsbrist som möjliga faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland nyanlända. Forskningen påvisar faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa, men det finns brister för vad socialsekreteraren kan göra för att hjälpa den nyanlända. Socialsekreterarna arbetar utifrån verksamhetens riktlinjer och ramar, vilket kan bidra till att deras handlingsutrymme kan i en del stadium vara begränsat. Det är därmed av betydelse att denna studie utförs att att
undersöka socialsekreterarnas perspektiv och syn på ämnet. Genom att undersöka socialsekreterarnas perspektiv kan de bidra till att ämnet belyses och uppmärksammas i verksamheten. De brister som lyfts upp i studien och i forskningen kan leda till att
socialsekreterarna uppmärksammar och uppfattar psykisk ohälsa bland nyanlända genom ett nytt perspektiv. Det kan leda till att socialsekreterarna upptäcker nya möjligheter eller arbetsstrategier som kan förbättra mötet och förståelsen för psykisk ohälsa bland nyanlända. Med anledning av att socialsekreterarna har ett specifikt arbetssätt kan de bidra till att de kan gå miste om signaler som kan indikera att en nyanländ har psykisk ohälsa. Genom att
utomstående får ta del av hur arbetet och hanteringen kring psykisk ohälsa bland nyanlända går till, kan de bidra till att socialsekreterarna får ett nytt perspektiv för ämnet. Studien ämnar att belysa och uppmärksamma socialsekreterarnas perspektiv avseende psykisk ohälsa bland nyanlända för att öka förståelsen för de handlingsutrymme som socialsekreterarna har i ämnet. Studie bidrar till nytta för verksamheten för att nya rutiner kan skapas för att förståelsen för nyanlända som har psykisk ohälsa förbättras och ökas. Genom att studien genomförs får verksamheten en möjlighet att fundera och tillämpa nya rutiner som kan behövas, för att socialsekreterarna ska kunna hjälpa nyanlända som har psykisk ohälsa.
3.0 Teoretiskt ramverk
Den valda teorin syftar till att fördjupa analysen av psykisk ohälsa bland nyanlända och vilken roll socialsekreteraren spelar när det gäller nyanländas hälsotillstånd. Studien kommer att vila på socialkonstruktivistisk grund där centrala begrepp har valts ut för att vidare förstå och analysen studiens empiri. Begreppen anses vara relevanta för studien för att kunna tolka och förstå resultaten i föreliggande studie. I föreliggande studien används begreppen makt och etnicitet, stigma, skam och utanförskap för att förstå och analysera empirin. Begreppen förstås vara relevanta för att öka förståelsen för psykisk ohälsa bland nyanlända med utgångspunkt socialsekreterarnas erfarenhet. Det är socialsekreterarnas perspektiv som kommer att belysas och analyseras utifrån socialkonservatismens teori, och dess centrala begreppen.
Socialsekreterarna har olika erfarenheter och därmed olika syn på verkligheten genom deras interaktion med nyanlända. Deras förståelse för fenomenet psykisk ohälsa bland nyanlända kan variera för att de har olika erfarenheter. De valda teoretiska begreppen kommer att användas för att analysera det empiriska materialet från intervjuerna. Socialsekreterarnas förförståelse för fenomenet psykisk ohälsa kan variera och därmed kan begreppen och den teoretiska utgångspunkten förstås vara betydelsefullt för att analysera och förstå empirin.
Begreppen anses relevanta för att studera hur socialsekreterarna beskriver och definierar nyanlända som har psykisk ohälsa. Begreppen anses i hög grad relevanta att tillämpa i studien för att förstå och analysera socialsekreterarnas perspektiv avseende psykisk ohälsa bland nyanlända.
Studien kommer vila på en socialkonstruktivistisk grund. Socialkonstruktivismens
ontologiska utgångspunkt är att den sociala verkligheten inte är objektiv, utan verkligheten konstrueras av människor genom interaktion med andra och genom handlingar. En annan anledning till att ingen kunskap är objektiv är att ingen individ är fri från sin förförståelse (Allwood & Erikson, 2010). Den sociala verkligheten förstås endast genom sociala
konstruktioner som exempelvis hur individer uppfattar och beskriver ett fenomen. Det går inte att mäta den sociala verkligheten på ett objektivt sätt, utan den kan endast förstås då varje individ har sin egen subjektiva uppfattning om verkligheten. Den epistemologiska
ståndpunkten i socialkonstruktivismen är att det inte finns en neutral eller sann beskrivning av världen, utan de är individens subjektiva utsagor. Det går inte och avgöra vad som är sant och inte eftersom individer konstruerar sin verklighet genom kultur och språk, detta är i sig ett socialt konstruerat fenomen. Sanningen av ett fenomen relateras till en viss tid i en viss kontext med anledning av att kunskapen är kontextbestämd (Allwood & Erikson, 2010). Kritiker säger att socialkonstruktivism har förlorat sitt sanningsanspråk. En del av den kritiken beskriver att socialkonstruktivism inte kan skapa ett visst bestämt sanningsbegrepp. En annan kritik mot det socialkonstruktionistiska perspektivet är att det skulle innebära att ingenting egentligen finns, att allt är konstruerat (Allwood & Erikson, 2010). Det ena
utesluter inte det andra, även om exempelvis förtryck bygger på konstruerade föreställningar om människor. Förtrycket förstås som verkligt av den som utsätts för det. På samma sätt kan konstruerade grupptillhörigheter kännas verkliga för de som identifierar sig med gruppen. Således går det att dra slutsatsen att något som upplevs som verkligt också blir verklighet då den sociala verkligheten inte är objektiv (Allwood & Erikson, 2010).
3.1 Makt
Makt finns oberoende om vad vi tycker om den eller hur vi upplever att olika maktstrukturer påverkar våra liv (Börjesson och Rehn, 2009). Olika maktstrukturer bildar baserat på olika kategorier av grupper ett hierarkiskt förhållande jämtemot varandra. När ett hierarkiskt förhållande bildas betyder det att vissa grupper kommer att ha ett högre värde jämfört med andra grupper (Mattson, 2015). Vidare nämner Mattson (2015) att maktstrukturer ligger utanför oss och verkar på en övergripande och strukturell nivå i samhället, samtidigt som de bärs upp av oss som individer, genom våra institutioner, vårt agerande och våra tankar. Det gör också att vi genom vårt agerande och våra val kan påverka dem. För att kunna bilda en uppfattning över hur maktstrukturer upprätthålls och hur konstruktionen över vad som förstås som avvikande och normalt, är det av betydelse att uppmärksamma grupper som har mer makt och har företräde när det gäller tolkning av världen. Det grupper i samhället som har makt i samhället är även det grupper som producerar vetenskap och kunskap (Mattson, 2015).
3.2 Etnicitet
Etnicitet används för att kategorisera människor till diverse grupper, vilket kan leda till att maktpositioner bildas mellan olika grupper (Börjesson & Rehn, 2009). Börjesson & Rehn (2009) hävdar att individen med annan etnisk bakgrund kan uppleva diskriminering vid bland annat den svenska arbetsmarknaden (a.a). Etnicitet upplevs som resultatet av de sociala processer och sociala interaktioner. Det är en process som har en känsla av samhörighet
mellan grupper av människor, och en hierarkisk organisering av grupper (Börjesson & Rehn, 2009). Etnicitet medför känslan av samhörighet för en grupp, det tenderar att relateras till det vi brukar definiera som en del av en kultur som exempelvis språk, religion, seder och bruk (Mattson, 2015). Det handlar inte enbart om att ha samma språk eller samma kultur utan ytterst handlar det om gemenskap, för att tillsammans uppleva och känna utanförskap och marginalisering i samhället (a.a.).
3.3 Stigma, skam och utanförskap
Ervin Goffman menar att stigma omfattas av de institutionella och normativa regler som finns i samhället, mer specifikt föreställningar och förväntningar om hur individen ska se ut, och bete sig. Individer som upplever ett stigma eller är stigmatiserad anses avvika från andra, den anses inte vara ”normal”. Goffman menar att individen försöker kontrollera den information som finns om den för att undvika känslan av skam. Känslan skam uppfattas som
”huvudkänsla” på grund av att den förenas med sättet som individen väljer att handla i en situation (Persson, 2012). Känslan av skam kan leda till att individen avstår från att
kommunicera de upplevda problem och trauman som finns. Det leder till att individen kan gå miste om det emotionella stödet som den kan få av exempelvis en närstående. Skam kan leda till att individen känner sig otillräcklig och underlägsen, på grund av att skam är kopplat till det som är socialt accepterat (Hedrenius & Johansson, 2013). När individen avviker från den förväntade samhällsnormen kan det således leda till utanförskap. Med anledning av att det kan brista språkligt kan dessa individers behov inte tillgodoses av exempelvis myndigheter. Dessa individer kan vara i behov av ekonomisk hjälp som försörjningsstöd. Det kan anses vara en norm att kunna vara ekonomiskt självförsörjande. Individer som uppbär ekonomisk hjälp kan bemöta negativa kommentarer från samhället, vilket kan leda till att individen upplever känslan av skam och förödmjukelse till följd att hen uppbär bidrag. Det leder till att individen blir utsatt och hamnar i ett utanförskap, detta sker med anledning av det institutionella regler och normer som finns i samhället (Dahlgren & Starrin, 2004).
4.0 Metod
I följande avsnitt redovisas studiens genomförande, den vetenskapsteoretiska ansatsen och valet av en kvalitativ metodansats presenteras och motiveras. Därefter följer urval, inklusion och exklusionskriterier, semistrukturerade intervjuer, bearbetning av analysen och en tabell över de olika teman. Efter en förklaring om studiens tillförlitlighet och överförbarhet avslutas avsnittet med studiens etiska överväganden.
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats
Studiens data har bearbetas och tolkas utifrån den hermeneutiska ansatsen, då studiens syfte är att fördjupa kunskapen om vilken roll socialsekreterare spelar i mötet med nyanlända och deras framför allt psykologiska hälsotillstånd. Hermeneutiken är läran om förståelse och tolkningar, tolkningen tillämpas för att få en bättre förståelse kring mänskliga fenomen som exempelvis normer, handlingar och individuella uppfattningar (Gilje & Grimen, 2007). Westlund (2019) hävdar att hermeneutiken handlar förutom om att tolka även om att kunna förmedla och förstå respondenterna egna upplevelser av diverse fenomen. Under intervjun kan respondenterna förmedla sin egen talan och åsikt. Hermeneutiken förstås som relevant vid användning av den kvalitativa forskningsintervjun då den fokuserar på förförståelse,
tolkningar och synsätt (Andersson, 2014). Hermeneutiken bidrar med ökad kunskap och information om nyanländas psykologiska hälsotillstånd. Hermeneutiken utgår från individens
egna tolkningar och förståelse av olika fenomen och därmed kan socialsekreterarna uttrycka och diskutera fritt utifrån deras erfarenhet.
4.2 Kvalitativ metod
Kvalitativa intervjuer som forskningsmetod används i allt större utsträckning inom samhällsvetenskaperna. Fenomenologi i kvalitativa studier är en term som pekar på ett intresse av att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv, och beskriva hur människor uppfattar världen och verkligheten (Kvale & Brinkmann, 2014). Den kvalitativa forskningsintervjun är inriktad på användning av ord än siffror, den har en induktiv syn på förhållande mellan teori och praktik. Kvalitativ forskning har en kunskapsteoretisk ståndpunkt som är tolkningsinriktad vilket betyder att tyngden ligger på förståelsen av den sociala
verkligheten. Kvalitativa forskningsintervjuer har en ontologisk ståndpunkt, vilket innebär att sociala egenskaper är resultat av ett samspel mellan individer och inte företeelser (Bryman, 2011). Genom kvalitativa intervjuer får intervjupersonerna utrymme till att tydliggöra sina tankar, vilket kan bidra till djupare förståelse av komplexa fenomen och händelser (Nilsson, 2014). Genom intervjuer kan kunskap produceras som kan vara betydelsefulla inom den samhälleliga kontexten då kunskap är makt. Publiceringen av studien kan bidra till ökad kunskap i ämnet (Kvale & Birkman, 2014). Den kvalitativa forskningen uppmärksammar de individer som är förtryckta och de bidrar med utveckling i en positiv anda för en del grupper (Kvale & Brinkman, 2014). Studien kommer utgå från en kvalitativ ansats, syftet är att få en djupare förståelse för fenomenet psykisk ohälsa bland nyanlända genom socialsekreterarnas erfarenhet. Genom att intervjua socialsekreterare läggs tonvikten på hur socialsekreterarna uppfattar och tolkar psykisk ohälsa bland nyanlända. Genom att använda sig av kvalitativa intervjuer kan de bidra till en öppen dialog, det finns möjlighet att ställa följdfrågor under intervjun eller be socialsekreterarna förklara mer djupgående. Valet av kvalitativ metod baserades på studiens syfte att generera kunskap utifrån socialsekreterarnas erfarenhet av psykisk ohälsa bland nyanlända. Kvalitativ metod ansågs därmed vara relevant för att kunna tolka och förstå fenomenet psykisk ohälsa bland nyanlända utifrån socialsekreterarnas perspektiv.
4.3 Urval
Ett kontaktbrev skickades ut via email till sex socialsekreterare från enheten försörjning, bosättning och integration i Örebro Kommun. I mailet beskrevs studiens syfte och deltagandet i intervjuerna är frivilligt, det informerades även om att respondenterna kommer vara
anonyma i studien. Intervjuerna har att ägt rum på socialkontoren i Örebro med två av socialsekreterarna och resterande fyra intervjuer har skett digitalt via zoom.
Socialsekreterarna blev informerade om studiens syfte och att de kunde när de ville avbryta intervjun eller välja att inte besvara en fråga. Socialsekreterarna fick under intervjun ta del av samtyckesblankett, läsa den i lugn och ro och ställa frågor om de var några oklarheter. Efter att samtycke har getts från socialsekreterarna kunder intervju påbörja och spelas in för att sedan kunna transkriberas och användas i analysen. Intervjun inleddes med bakgrundsfrågor om vad socialsekreterarna hade för utbildning, hur länge de har arbetat i verksamheten och vad de såg för hinder och möjligheter i verksamheten i arbetet med nyanlända.
Strategiskt, eller målinriktat urval, syftar till att välja ut deltagare på ett strategiskt sätt så att de utvalda personerna är relevanta, och besitter kunskap om de forskningsfrågor som
formulerats (Bryman, 2011). Urvalet för denna studie består av socialsekreterare som arbetar med nyanlända. Socialsekreterarna i studien arbetar på försörjningsstödsenheten försörjning, bosättning och integration. Studiens syfte kan besvaras genom att intervjua socialsekreterare
som har erfarenhet av nyanlända som har psykisk ohälsa. Vilka utmaningar som finns med att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända, och deras arbetssätt och strategier kring hantering av psykisk ohälsa bland nyanlända. Genom att undersöka vilka möjliga insatser och
behandlingar som nyanlända behöver och de svenska språkets betydelse kan studiens frågeställningar besvaras. Socialsekreterarna på enheten möter nyanlända i olika åldrar, det kan vara ensamstående föräldrar, vuxna och familjer med barn. Socialsekreterarna som medverkar i studien är strategiskt valda för att de har erfarenhet av att arbeta med nyanlända och därmed anses deras deltagande i studien bidra med god kunskap om ämnet.
Socialsekreterarna som deltog i studien har arbetet på enheten allt från sex månader till fem år. Studien syftar till att utgå från professionella socialsekreterare synvinkel, därmed anses socialsekreterarna vara relevanta deltagare i studien. Socialsekreterarna är strategiskt utvalda med anledning av deras kunskap och erfarenhet kring nyanlända. Fyra intervjupersoner hade en socionomexamen, den femte hade en kandidatexamen i ekonomi och hade läst kurser inom socialt arbete, och den sjätte hade en samhällsvetenskaplig utbildning med inriktning
genusvetenskap. Socialsekreterarnas arbetsuppgifterna bestod av att utreda rätt till ekonomiskt bistånd i enlighet med SoL 4kap. 1 §. Socialsekreterarnas erfarenhet av arbete kring
nyanlända anses vara betydande för studien i den omfattning att de har mött och arbetet med nyanlända. Socialsekreterarna på enheten har därmed kunskap och förståelsen för den hjälp som nyanlända kan behöva. Socialsekreterare på enheten har även kunskap om de ämnen som anses vara tabubelagda bland nyanlända, vilket psykisk ohälsa är.
En tabell har konstruerats nedan för att förtydliga urvalskriterier:
Tabell. 1
Urvalskriterier
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Socialsekreterare som arbetar med nyanlända
Socionomer som inte är yrkesverksamma Socialsekreterare som har erfarenhet av
att arbeta med nyanlända som har psykisk ohälsa.
Socialsekreterare som inte arbetar med, eller har erfarenhet att möta nyanlända
4.4 Semistrukturerade intervjuer
Nilsson (2014) hävdar att intervjupersonerna får genom kvalitativa intervjuer utrymme för att tydliggöra sina tankar och det bidrar till en djupare förståelse över komplexa händelser och fenomen. Den semistrukturerade intervjun medför både struktur och en hög grad av
flexibilitet. Flexibiliteten uppstår genom att svarsalternativen inte är förutbestämda utan det är intervjupersonen som bestämmer svaren. Den semistrukturerade intervjun baseras på en intervjuguide som fokuserar på ett eller flertal teman som intervjun ska behandla (Kvale & Brinkmann, 2014).
Intervjuguiden konstruerades med utgångspunkt i studiens tre frågeställningar. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts som metod för att kunna samla in data. Frågorna till intervjuguiden arbetades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Med anledning av att intervjuguiden utgick från studiens syfte och
frågeställningar skapades tre centrala teman och ett subtema. De centrala teman blev
utmaningarna med att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända, insatser och behandlingar och språkets betydelse. Subteman för studien blev vad socialsekreterare har för strategier eller arbetssätt för att adressera utmaningarna med nyanlända. För att inleda intervjun skapades bakgrundsfrågor och i det avslutade delen av intervjun fick socialsekreterarna möjligheter att lyfta vad det skulle vilja förbättra i mötet med nyanlända som har psykisk ohälsa. Det kan exempelvis vara olika verktyg i verksamheten, utbildning,
resurser. Socialsekreterarna fick under intervjun dela med sig av sina egna upplevelser och erfarenheter i en mer detaljerade betydelse. Genom att använda en semistrukturerad intervju fick socialsekreterarna utrymme att berätta hur de upplever psykisk ohälsa bland nyanlända utifrån deras synvinkel. Den semistrukturerade intervjun är relevant för denna studie med anledning av att socialsekreterarna har erfarenhet av att arbeta med nyanlända, och genom att använda semistrukturerade intervjuer kan de fritt tala om deras erfarenhet.
4.5 Analysmetod
De genomförda intervjuerna har spelats in med hjälp av en diktafon från Örebro Universitet, efter genomförda intervjuer förflyttades intervjuerna till ett USB minne för att ingen obehörig ska få tillgång till materialet. Kvale & Brinkman (2014) trycker på betydelsen av att
förvaringen av inspelat material bör vara säker och att den raderas när den inte längre behövs. Anledningen är att obehöriga inte ska få tillgång till materialet. Det är betydelsefullt att värna om konfidentialitet för intervjupersonerna, detta för att kunna bevara deltagarnas anonymitet (a.a). I en kvalitativ intervjuundersökning, där deltagarnas uttalanden i en enskild intervju kan förekomma i offentliga rapporter är de av betydelse att skydda intervjupersonernas integritet (Kvale & Brinkman, 2014). Den analysmetod som har använts för att bearbeta det empiriska materialet är tematisk analys. Bryman (2011) hävdar att tematisk analys är ett vanligt
angreppssätt när det gäller analys av kvalitativa data. Wig (2019) beskriver att metoden utgår från att välja ut centrala ord eller teman som har använts under intervjun. Tematisk analys handlar om att kunna hitta teman eller subteman som kan finnas i intervjun. För att kunna hitta teman och subteman behöver intervjumaterialet bearbetas flera gånger för att det ska bli tydligt vad som är de olika teman som intervjun omfattar. Det är av vikt att texten bearbetas flertal gånger för att kunna hitta de mönster, teman och kategorier som har framkommit under intervjuerna (Bryman, 2011).
Vid dokumentation av data har det insamlade materialet transkriberas efter intervjun för att skydda och avidentifiera socialsekreterarna. Efter intervjun har materialet transkriberats, vid transkriberingen har intervjupersonerna avidentifierats. Efter transkriberingen av intervjuerna hade genomförts sorterades materialet i tre teman och ett subtema. Det teman som empirin utgick från är de utmaningar som finns i att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända, anpassning av möjliga insatser och behandlingar för nyanlända, och språkets betydelse. Teman som har valts ut har en direkt koppling till studiens frågeställningar. Efter att transkriberingen har slutförts har materialet bearbetats flertalet gånger för att få en
helhetsförståelse och för att koppla socialsekreterarnas svar till de valda teman. Därefter har empirin kodats och fördelats till respektive tema, detta för att på ett systematiskt sätt kunna kategorisera all data. Studien utgår från en kvalitativ ansats då empirin består av intervjuer med socialsekreterare, tematisk analys förstås som relevant för studien. Tematiskt analys används i studien med anledning av att den är förenlig med den vetenskapsteoretiska ansatsen som studien inspirerats av, hermeneutiken. Efter transkriberingen påbörjades analysen av empirin. Empirin kodades efter studiens frågeställningar, därmed blev det tre teman och ett subteman. Det tre centrala teman och subtema genomlyste genom alla intervjuer och därmed blev valet av det tre teman och subteman tydligt. Då frågeställningarna till intervjun utfördes
utifrån studiens frågeställningar blev kopplingen till de centrala teman och subteman tydligt. Genom att välja ut teman och subteman kunde studiens frågeställningar besvaras. De temana och subtemana som framkom genom användningen av den tematiska analysen kommer att analyseras utifrån socialkonstruktivismen, de valda begreppen och tidigare forskning. Genom att analysera empirin kan studiens syfte och frågeställningar besvaras.
En tabell har konstruerats nedan för att förtydliga arbetet kring studiens tema:
Tabell 2. Tematisk kategorisering av intervjumaterial.
Psykisk ohälsa bland nyanlända
En kvalitativ studie om vilken roll socialsekreterare spelar i mötet med nyanlända och deras hälsotillstånd
Frågeställningar Teman Subteman
Vilka utmaningar finns i att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända, och vilka strategier eller arbetssätt har
socialsekreterare för att adressera detta?
Utmaningarna med att
identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända
Vad har socialsekreterare för strategier eller arbetssätt för att adressera utmaningarna med nyanlända
Behöver möjliga insatser och behandlingar anpassas för den här nyanlända, och i så fall på vilket sätt?
Insatser och behandlingar
Vilken betydelse har språkbarriärer för
socialsekreterares bemötande av nyanlända med psykisk ohälsa?
Språkets betydelse
4.6 Tillförlitlighet, kvalité och överförbarhet
Tillförlitlighet omfattas av fyra delkriterier inom kvalitativ forskning. De fyra kriterierna är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2011). Det första kriteriet trovärdighet innebär att säkerställa att forskningen har utförts i enlighet med de regler som finns. Det är av betydelse att resultaten når den målgrupp som studien har studerat. Det andra kriteriet är överförbarhet som innebär att forskaren försöker beskriva detaljerna i den kvalitativa forskningen för att resultaten ska vara överförbara, och informativa, för en annan miljö. Detaljerna som forskaren kan behöva beskriva är exempelvis hanteringen av data och val av analysmetod (Bryman, 2011). Pålitlighet innebär att forskaren behöver säkerhetsställa att det finns en tillgänglig och fullständig redogörelse av de olika faserna av forskningsprocessen. Vidare beskriver Bryman (2011) att möjligheten att styrka och konfirmera innebär att forskaren försöker säkerhetsställa att de har agerat i god tro, alltså att forskaren inte medvetet låtit personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverka utförandet och slutsatsen av undersökningen. För att en studie ska uppnå tillförlitlighet behöver dessa fyra kriterier som har beskrivits ovan uppfyllas. Genom att uppfylla dessa fyra kriterier kan det även säkerhetsställas att studien kommer vara av god kvalité (Bryman, 2011). I denna studie har dessa fyra delkriterier beaktats under studiens gång för att studien ska vara
av god kvalité. Studien har följt de guidelinjer som har efterfrågats, efter att studien är färdigställd kommer socialsekreterarna ta del av studiens analys och slutsatser, detta för att öka studiens trovärdighet. Studien beskriver i detalj de olika stadierna som har bearbetats vilket kan göra studien överförbar och pålitlig. Studiens empiri, analys och slutsats har hanterats objektivt och personliga värderingar eller teoretiska inriktningar har inte involveras för att studien ska kunna styrkas och konfirmeras. Genom att beakta de fyra kriterierna under studiens gång bidrar de till en ökad kvalité av studien.
Överförbarhet är desamma som validitet, det vill säga om undersökningen har mätt det som den avser att mäta. Kvalitativa forskare uppmanas att producera det som kallas “thick
description” det vill säga fylliga eller täta beskrivningar av detaljer som ingår i en kultur. Det menas att en fyllig redogörelse eller en tät beskrivning förser andra personer med en databas, andra forskare kan bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö (Bryman, 2011). Det krävs en tydlig redogörelse för alla faser i forskningsprocessen och en transparens för att avgöra om resultaten är överförbara (Bryman, 2011). Eftersom kvalitativ forskning i normalfallet inbegriper ett intensivt studium av en liten grupp eller individer som har vissa egenskaper gemensamt, tenderar kvalitativa resultat ha fokus på det kontextuellt unika i de olika situationerna (a.a). I resultat delen har vår studie använts sig av citat från
socialsekreterarna, för att tydliggör socialsekreterarnas erfarenheter, beskrivningar och bild av fenomenet. Vi har även reflekterat kring vår egna förståelse och åsikter, detta för inte påverka studiens resultat och slutsatser. Studiens tillvägagångssätt har beskrivits detaljerat för att öka studiens pålitlighet och överförbar. I resultatavsnittet har citat från intervjuerna med socialsekreterarna presenterats för att öka förståelsen för socialsekreterarnas perspektiv. Vidare har en bearbetning av empirin genomförts för stämma on studien har mätt det som den avser att mäta.
4.7 Etiska överväganden
De etiska överväganden som har uppstått vid studiens genomförande har behandlats med hänsyn till Lagen om Etikprövning (2003:460), för att kunna hantera de etiska problem som kan uppstå vid studiens genomförande och vid studiens spridning. Det fyra etiska riktlinjer som Vetenskapsrådet (2017) lyfter har använts i denna studie, de fyra etiska riktlinjerna omfattas av informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfiditieltskravet. Med hänsyn till studiens deltagare bör forskningsetiska riktlinjer beaktas och studiens
genomförande har behandlats utifrån vetenskapsrådets principer. Denna studie bygger på kvalitativ metod och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med
socialsekreterare, de fyra riktlinjer har behandlats under studiens stadier. Studien bygger på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Det är av vikt att undvika ställa frågor som är känsliga, och som kan väcka obehag och dåliga tankar för de yrkesverksamma i förhållande till deras arbete med nyanlända. Socialsekreterarna som intervjuades informerades muntligt och skriftligt om studiens syfte. Deltagandet var anonymt och deras uppgifter skulle
behandlas konfidentialitet. Det kan avbryta sin medverkan eller välja att inte besvara en fråga. Socialsekreterarna som deltog i studien fick ta del av samtyckes och informationsbrevet, som de sedan skrev under innan intervjun påbörjades. Den information som socialsekreterarna har lämnat och delat med sig under intervjun bedöms vara personliga och känsliga och därmed har det varit fokus på konfidentialiteten för att socialsekreterarna identitet inte ska röjas. Socialsekreteraren har blivit informerade om att de inspelade intervjuerna och
transkriberingen inte kommer delas men någon obehörig och att de inspelade intervjuerna kommer att förstöras efter studien.
De kvalitativa intervjuerna påverkas av den sociala kontexten, då den kan bidra till att forma, stödja eller förändra den. När intervjuarens resultat och tolkningar rapporteras till offentliga samtal eller att de publiceras, kan de leda till förändringar i den allmänna förståelsen (Kvale & Birkman, 2014). Forskaren bör reflektera och granska studien innan den publiceras, för att undvika att deltagarna inte identifieras vid publicering. Planeringen är av betydelse för att undvika oväntade situationer som kan uppstå (a.a). Det är även av betydelse att ha de etiska riktlinjerna i åtanke. Vidare är det av betydelse att det planeras tillräckligt med tid inför varje moment av studien för att säkerhetsställa säkerheten inför varje moment av studien. Det kan vara viktigt att den kvalitativa intervjun inte blir ett terapuetiskt samtal mellan forskaren (Kvale & Birkman, 2014). Forskaren bör vara medveten om öppenheten och intimiteten som kan prägla intervjun. Deltagarna kan dela med sig av erfarenhet och berättelser som de senare ångrar, detta är något som forskaren bör beakta och ta hänsyn till (Kvale& Brinkman, 2014). Det är betydelsefullt att göra en överblick över de risker som kan finnas innan studien
påbörjas. Studien har genomförts i Örebro kommun, det kan vara av vikt att socialsekreterarnas identitet förblir anonym, detta för att minimera risken att socialsekreterarnas identitet avslöjas. Studien har tagit särskild hänsyn till
konfidentialitetskravet som innebär att socialsekreterarnas identitet skyddas från obehörig. I detta fall blir hanteringen av materialet en viktig aspekt att ta hänsyn till för om materialet försvinner då kan det bidra till att socialsekreterarna blir identifierade vilket kan påverka deras säkerhet. Materialet kommer efter avslutad studie att förstöras. Akademikerförbundet SSR (2017) hänvisar att inom det sociala arbetet ligger klienternas intresse i fokus och av den anledningen bör en socialarbetare beakta den utsatta gruppens perspektiv vid genomförandet eller utvärdering av ett forskningsprojekt. Studien utgick från socialsekreterarnas perspektiv och erfarenhet. Socialsekreterarna kan se studien som en granskning av deras arbetssätt än ett utforskande ämne. Det var av betydelse att vi var uppmärksamma och medvetna om sättet vi ställde frågorna till socialsekreterarna. Vi förhöll oss till intervjuguiden för att frågorna skulle ställas på ett objektivt vis, med anledning av att vi inte skulle göra intrång i
socialsekreterarnas integritetszon och djupa tankar. Nyttan däremot kan vara att det är ett intressant ämne att läsa om, då samhället kan ha mer förståelse för nyanlända som förstås vara en utsatt grupp. Studien bidrar till att fler individer får kunskap och djupare förståelse för nyanländas upplevelser av psykisk ohälsa. Ett annat exempel på nytta av denna studie är att intervjupersonerna som i detta fall är socialsekreterarna, deras erfarenhet och upplevelse kan ge nytta till andra yrkesverksamma, som i sin tur bidrar till bättre arbete kring problematiken. Genom att uppmärksamma ett ämne som inte diskuteras inom den samhälleliga kontexten, kan det ha en betydelse för hur hanteringen av ämnet i framtiden kan förändras eller hanteras. Psykisk ohälsa bland nyanlända förstås som ett tabubelagt ämne och det kan vara
betydelsefullt att studien genomförs för att kunna belysa ämnet. Det kan bidra till att
samhället får en bättre förståelse om nyanlända ohälsa och att möjliga insatser kan tillämpas efter nyanländas behov.
5.0 Resultat och analys
I följande avsnitt presenteras studiens resultat tillsammans med analysen av studiens empiri. Avsnittet är indelat i tre teman mot bakgrund av studiens syfte och frågeställningar. De tre teman som resultatet kommer förhålla sig till är vilka hinder och möjligheter som finns i att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända, om och hur insatser och behandlingar kan behöva anpassas för nyanlända och slutligen betydelsen av att kunna det svenska språket. Teman kommer att analyseras utifrån den teoretiska ansatsen socialkonstruktivismen tillsammans med begreppen makt, etnicitet, stigma, skam och utanförskap.
5.1 Hinder och möjligheter med att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända
Socialsekreterarna som deltog i studien hade alla erfarenhet av att möta nyanlända som har någon form av psykiska ohälsa. Psykisk ohälsa benämns som något konstigt eller avvikande i många nyanländas hemländer, och detta bidrar till en känsla av stigma och skam. Wångdahl et al, (2014) menar att nyanlända är ensamma i deras psykiska ohälsa för att de inte vågar söka vård med anledning av skam känslor (a.a). Det framkommer genom intervjuerna med socialsekreterarna att en del nyanlända inte har tillräckligt med kunskap om psykisk ohälsa, eftersom detta oftast inte ingår i hälso- och sjukvårdkommunikation. Socialsekreterarna menar att nyanlända inte får tillräckligt med information och är därför inte medvetna om vart de ska vända sig. Psykisk ohälsa förstås inte som något som individen i fråga behöver, och kan få, hjälp med att behandla, utan klassas som något onormalt. Nedan illustreras två citat från socialsekreterarna som berättar om hur tabubelagt psykisk ohälsa kan vara och om de trauma som nyanlända kan ha med sig till Sverige:
Det är väldigt tabubelagt, jag har hört personer som har sagt att ja men i mitt hemland där fick man inte vara psykisk sjuk, så att jag har mått dåligt under en väldigt lång tid men jag har aldrig fått någon hjälp utan jag har mest fått må dåligt hemma. - Intervjuperson 6.
När man kommer som nyanländ att det oftast så håller i, man har någon form av psykiska ohälsa redan från början eller att man har kanske att man blivit traumatiserade på något sätt och inte fått stöd om det skulle jag så att det så ändå någonting som kan finnas kvar och så ändå påverkas integrationen också, och för personens välmående i sig att det är jobbigt och ha den känslan kvar om man inte har fått stöd i rätt tid. - Intervjuperson 3
I ljuset av socialkonstruktivismen kan det förstås att individer tolkar olika fenomen utifrån deras förförståelse, och därmed ett likadant fenomen kan beskrivas på olika sätt beroende på vem som förklarar det. Psykisk ohälsa kan yttra sig på flertal olika sätt och påverkan på hälsan är därmed individuellt. Socialsekreterarna berättade att nyanlända kan ha gått igenom en del i hemlandet på grund av krig, eller att flykten till Sverige kan ha varit traumatiskt. Psykisk ohälsa kan yttra sig på många olika sätt och därmed kan varje nyanländ uppleva psykisk ohälsa på olika sätt. Det har förståtts utifrån intervjuerna med socialsekreterarna att nyanlända kan ha olika bakgrunder, och därmed olika erfarenheter vilket kan bidra till att deras förståelse för psykisk ohälsa som ett fenomen kan se olika ut. Det har förståtts utifrån intervjuerna med socialsekreterarna att nyanlända har inte tillräcklig förståelse för hur psykisk ohälsa kan yttrar sig, och förklarar det istället med deras subjektiva förståelse. Anledningen för att det inte har tillräckligt med kunskap är för att de inte har lärt sig om psykisk ohälsa i hemlandet. Nyanländas har inte tillräckligt med kunskap om hur psykisk ohälsa uttrycks och uppfattas i Sverige, vilket leder till de att undviker att berätta om sitt mående.
Socialsekreterarna berättade att de positiva aspekterna i arbetet med nyanlända är att de är lättillgängliga, det vill säga att de är enkla att få tag på. Socialsekreterarna berättar att nyanlända svarar när socialsekreteraren ringer och söker de. Det tyder på ett visst mått av förtroende för socialtjänsten, och ger möjligheter till relationsbyggande. I förlängningen kan dessa relationer vara avgörande för att kommunicera runt känsliga ämnen såsom psykisk ohälsa. Några av socialsekreterarna lyfter att nyanlända uppfattas som drivna och vill gå framåt, de är ambitiösa och vill etablera sig i samhället. Socialsekreterarna berättar att många nyanlända förstås som motiverade, de vill lära sig språket, integrera sig i samhället och bli självförsörjande.
De är snällaste målgruppen kan jag säga, målgruppen är drivna som vill gå framåt, det är jättekul att jobba med dom - Intervjuperson 2.
Det råder delade uppfattningar bland socialsekreterarna till vilken grad de anser att det är svårt att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända. Socialsekreterarna menar att nyanlända upplevs som slutna i frågor som rör deras psykiska hälsa. Vid frågor om hälsa förknippar nyanlända det till endast deras fysiska hälsa. Två socialsekreterare berättar att det är lättare att identifiera psykisk ohälsa bland de klienter som de träffar kontinuerligt och som de etablerar en professionell relation till. Pandemin Covid-19 har bidragit till att socialsekreterarna inte får träffa klienterna om det inte är nödvändigt. Ett annat hinder är att försörjningsstöd inte har en direktkanal till en kontaktperson inom hälso- och sjukvården. Om de skulle finnas en direkt kontakt till vården kan socialsekreteraren hjälpa klienterna med vårdkontakterna. Detta illustreras av intervjuperson 4:
Det jag ser som ett hinder är att vi inte riktigt har etablerat en direkt väg i kontakten med vården, att det saknas liksom en ingång in där för att kunna hjälpa de klienter som är i behov av att komma i kontakt med vården av olika anledningar, så de ser jag som ett hinder, det försvårar de hela. Så det är något att önska. - Intervjuperson 4.
Det har förståtts utifrån intervjuerna med socialsekreterarna att nyanlända med psykisk ohälsa förstås som en extremt utsatt grupp, det kan vara svårt att identifiera psykisk ohälsa för att de själva inte vill prata om det. Utifrån intervjuerna med socialsekreterarna har det förståtts att psykisk ohälsa förstås annorlunda i nyanländas hemländer, på grund av exempelvis kulturella skillnader och nyanländas etnicitet. De kulturella skillnaderna som finns mellan Sverige och den nyanlända kan bero på faktorer som exempelvis etnicitet. Beroende på vad den nyanlända har för bakgrund, utbildning och kulturell förståelse kan de bidra till att de olika
maktstrukturer bildas mellan socialsekreteraren och klienten. Det har förståtts utifrån intervjuerna med socialsekreterarna att nyanlända som är utbildade och har en förståelse för hur myndigheter fungerar kan uppleva maktstrukturer i en mindre skala. Det kan jämföras med någon som aldrig har varit i kontakt med myndigheter och inte vet vad det finns för hjälp att få från exempelvis sjukvården, där kan maktstrukturen vara mer betydande. Nyanländas etnicitet kan bidra till att olika maktstrukturer skapas mellan nyanlända och
socialsekreteraren. Detta är något som illustreras i följande citat av intervjuperson 1 och 2: “Mycket är ryggsäck och bagage, är dom utbildade sen tidigare, har man med sig mycket kunskaper i ryggsäcken också så har det en påverkan hur det funkar här liksom, det märks ganska tydligt” Intervjuperson 1
“Utmaningen är att de ska kunna förstå systemet, alltså det finns några som inte förstår systemet eller om man sjuk psykiskt så man ska söka hjälp det är också en utmaningen som att man ska känna jag är sjuk att jag behöver att träffa en kurator eller någon som ska hjälpa med det här eller om man har missbruk så man ska träffa någon som kan hjälpa med det här” Intervjuperson 2.
Ett bra bemötande kan bidra till att den nyanlända känner tillit till myndigheten och därmed ökar möjligheten att skapa en god och förtroendefull relation till socialsekreteraren.
Socialsekreterarna menar att nyanlända har svårt att förlita sig på myndigheter, som en följd av de erfarenheter de har från tidigare kontakter med myndigheter i andra länder.
Socialsekreterarna menar att detta försvårar deras arbete eftersom nyanlända ofta kan ha svårt för att vilja ta emot hjälp vid ankomsten till Sverige. Socialsekreterarna upplever nyanlända rädda för att göra ”fel”, av rädsla för att detta skulle kunna vara en orsak till att bli
tillbakaskickad till hemlandet. Socialsekreterarna berättar att nyanländas rädsla kan försvåra möjligheten för socialsekreterare att hjälpa nyanlända med etableringen i det svenska
samhället. Det har förståtts utifrån intervjuerna med socialsekreterarna att det kan ta tid för nyanlända att känna tillit. Det kan främst bero på att socialsekreterarna och de nyanlända inte alltid har en direkt kontakt och kan tala med varandra, tolk behöver ständigt vara närvarande.
