Framtida forskningen bör fokusera på att kartlägga hur det är möjligt att förstärka kunskapen om psykisk ohälsa för den specifika nyanlända nyanlända. Vidare behövs mer kunskap om vilka åtgärder som behöver tillämpas för att verksamheter ska kunna få en bredare kunskap om psykisk ohälsa. Det förstås som att psykisk ohälsa är ett fenomen som växer mer och mer, och i och med den rådande pandemin av Covid-19 bör detta tas i beaktande, särskilt som personliga möten har uteblivit. Att studera den påverkan som Covid-19 kommer medföra för de nyanlända som har psykisk ohälsa kan föreslås vara ett intressant ämne att studera. Studien skulle vara betydelsefull med anledning av att de flesta är isolerade i sina hem och träffar inte andra människor i samma utsträckning som tidigare.
Verksamheter behöver bli bättre på att utveckla sin personal om de kulturskillnader som råder bland en del ämnen, som exempelvis psykisk ohälsa enligt socialsekreterarna. Att personalen har kunskaper kan bidra till att hanteringen av nyanlända som har psykisk ohälsa skulle kunna vara bättre än den är i idag, där nyanlända hänvisas vidare till andra myndigheter.
Socialsekreterare berättar att det kan således även vara en möjlig studie att utveckla, vad är det som behöver göras för att socialarbetare inom olika verksamheter ska förstå de
Referenslista
Akademikerförbundet SSR (2017). Etik i socialt arbete: etisk kod för socialarbetare. Stockholm: Akademikerförbundet SSR.
Allwood, C., & Erikson, M. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Booth, A., Papaioannou, D. & Sutton, A. (2012). Systemathic approaches to successful literature review. British: Library.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga Metoder. (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Chase, L E., Rousseau, C. (2018). Ethnographic Case study of a Community Day Center for Asylum seekers as early stage Mental Health intervention. Chase & Rousseay, 2017. Vol. 88, No. 1, 48-58. http://dx.doi.org/10.1037/ort0000266
Dahlgren, L. & Starrin, B. (2004). Statusbunden skamkänsla – underlägsenhet och underordning. I L. Dahlgren & B. Starrin (Red.). Emotioner, vardagsliv & samhälle: en introduktion till emotionssociologi. (s. 115–134). Malmö: Liber
Ekblad & Baldursdottir. (2019). Kunskaper och verktyg om mänskliga rättigheter och socialtjänsten i dialog med nyanlända kvinnor förbättrar psykiska hälsan och relationen till barnen. Socialmedicinsk tidskrift. Vol 96 Nr 4.
Ekbland, S., Asplund, M., Hägglöf, C. (2013). Utanförskap och försörjningsstöd vid ohälsa försämrar återhämtning visar en explorativ intervjustudie med nyanlända flyktingar i Södertälje. Socialmedicinsk tidskrift. 90(2), 282-290.
Folkhälsomyndighet (2020). Vad är Psykisk ohälsa? Hämtad 16-11-2020.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Gilliver, S, C., Sundquist, J., Li, X., Sundquist, K. (2014). Recent research on the mental health of immigrants to Sweden: a literature review. European Journal of Public Health. 24(1), 72-79. Doi:10.1093/eurpub/cku101.
Gilje. N., & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar (3:e). Göteborg: Daidalos.
Hamberg, L., (2015). Samverkan i och med språket: Systemisk-funktionell analys av språkanvändning i en kommunal gränsaktivitet med nyanlända flyktingar som målgrupp. ISBN 978-951-51-0998-9 (PDF)
Hedrenius, S. & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser: att stärka människors motståndskraft. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur
Holmström., A., (2015). Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter. Hämtat den 9:e september 2020. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2015-1-19.pdf. ISBN 978-91-7555-269-9 Artikelnummer 2015-1-19
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kirmayer LJ, Narasiah L, Munoz M, Rashid M, Ryder AG, Guzder J, Hassan G, Rousseau C, Pottie K; Canadian Collaboration for Immigrant and Refugee Health (CCIRH). (2011). Common mental health problems in immigrants and refugees: general approach in primary care. DOI: 10.1503
Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups.
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2006). Vad är socialt arbete? I Sunesson, S., Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red), Socialt arbete: en grundbok. (s. 27-74). Stockholm: Natur & Kultur.
Migrationsinfo (2019). Etableringsprogrammet. Hämtad 30 november 2020 från
https://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/etableringsreformen/#fn-191-4
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data - halvstrukturerade intervjuer. I A Hjerm, M., Lindgren, S (red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2 uppl. s. 149-151). Malmö: Gleerup.
Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet: ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social interaktion. (1. uppl.) Malmö: Liber
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2017:358. Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända och invandrare. Arbetsmarknadensdepartementet.
SFS 2005:716. Utlänningslag. Justutidepartementet L7
SFS (2001:453). Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet
Tinghög, P., Al-Saffar, S. Carstensen, J. (2009). The association of immigrant and non inmigrant specific factors with mental III health among immigrants in Sweden. National Liberary of medicine, National Center for Biotechnology Information. 56(1), 74-93. DOI: 10.1177/0020764008096163.
Tinghög, P., Arwidson, C., Sigvardsdotter, E., Malm, A., Saboonchi, F. (2016). Nyanlända och asylsökande i Sverige. Röda Korsets Högskolas rapportserie ISBN: 978-91-983684-0-6. Watters, C. (2010) Migration and mental health care in Europe: Report of a preliminary mapping exercise. Journal of Ethnic and Migration studies. 28:1, 153-172, DOI: 10.1080/13691830120103985.
Westlund, I. (2019). Hermeneutik. I A. Fejes, A., & Thornberg, R. Handbok i kvalitativ analys. S. 72-89. Stockholm: Liber.
Wigg, U, J. Att analysera livsberättelser. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3, s.261). Stockholm: Liber
Wångdahl, J., Lytsy, P., Mårtensson, L., Westerling, R. (2014). Health literacy among refugees in Sweden – a cross sectional study . BMC Public Health. 14(1030), 1-12. Doi: 10.1186/1471-2458-14-1030.
Wångdahl, J., Åkerman, E. (2019). Varför är det viktigt med en god hälsokommunikation för alla nyanlända migranter?. 96(1), 56-65 Socialmedicinsk tidskrift
Bilagor
Kontakt brevet:
Hejsan,
Vi är två studenter, Steavani Warda och Hidra Kale som studerar sjätte terminen på
Socionomprogrammet i Örebro Universitet. Vi skriver just nu vår kandidatuppsats och syftet med studien är att fördjupa kunskapen om vilken roll socialsekreterare spelar i mötet med nyanlända och framför allt i relation till deras psykologiska hälsotillstånd. Vi har valt att göra en kvalitativ studie vilket betyder att uppsatsen kommer att bygga på intervjuer. VI vill gärna bjuda in dig för att dela med dig av din expertis och erfarenheter i det här ämnet.
Att delta i vår kandidatuppsats är frivilligt och du bestämmer om du vill besvara alla våra frågor, och naturligtvis kan du kan när som helst avbryta din medverkan.
Du kommer också att vara anonym i studien då vi kommer att avidentifiera materialet.
Intervjuerna kommer att spelas in och sedan transkriberas för underlag till analysen. Endast vi själva och vår handledare kommer att ha tillgång till materialet. Efter avslutad studie kommer materialet att förstöras.
För mer information kontakta oss:
Steavani Warda, steavani17@gmail.com, 0736745689 Hidra Kale. edrakale@gmail.com, 0739570099
Handledare
Lia Ahonen, ahonenl@upmc.edu
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor Vilken utbildning har du?
Hur länge har du arbetat i verksamheten? Vilka arbetsuppgifter/ansvarsuppgifter har du?
Vilka hinder och möjligheter finns i verksamheten i arbetet med nyanlända?
1. Vilka utmaningar finns i att identifiera psykisk ohälsa bland nyanlända, och vilka strategier eller arbetssätt har socialsekreterare för att adressera detta?
Har du direkt eller indirekt erfarenhet av att arbeta med just nyanlända? Av vilka anledningar kommer nyanlända till din avdelning?
Skulle du säga att det krävs andra arbetssätt i mötet med nyanlända, och om ja, beskriv på vilka sätt.
Har du erfarenhet av att uppleva olika former av psykisk ohälsa bland nyanlända? Vad skulle ni säga att utmaningen med denna målgrupp är?
Hur identifierar ni psykisk ohälsa bland nyanlända?
Hur uppfattar ni målgruppens egen medvetenhet, acceptans och kunskap om psykisk ohälsa?
2. Behöver möjliga insatser och behandlingar anpassas för nyanlända, och i så fall på vilket sätt?
Finns det tillfällen då du har misstänkt psykisk ohälsa hos nyanlända? Om ja, vilka typer av tecken har du märkt?
Om du misstänker, eller får vetskap om att en nyanländ klient lider av någon form av dåligt mående, hur agerar du?
På vilket sätt ser du att du i din yrkesroll skulle kunna ytterligare förbättra mötet med just målgruppen nyanlända i termer av psykisk ohälsa bland annat?
Är nyanlända medvetna om de insatser och behandlingar som finns för att behandla psykisk ohälsa?
Hur upplever du att nyanländas inställning är gentemot behandling av psykisk ohälsa? De insatser och behandlingar som erbjuds, behöver de anpassas? och i så fall på vilket sätt?
3. Vilken betydelse har språkbarriärer för socialsekreterares bemötande av nyanlända med psykisk ohälsa?
Baserat på din erfarenhet, vilka faktorer ser ni har en inverkan på nyanländas hälsa? x Vilken betydelse har eventuella språksvårigheter för de nyanlända, och deras
välmående?
Uppfattas språket vara en barriär när de gäller kommunikationen mellan socialsekreteraren och klienten?
Förekommer det att man använder tolk?
Om ja, påverkar det kommunikationen mellan dig och din klient? Om ja, beskriv hur. Avslutande fråga
Om du kunde önska fritt, vad skulle du vilja se förbättras i mötet med nyanlända med psykisk ohälsa? Det kan vara tex olika verktyg i verksamheten, utbildning, resurser etc.