Framtida forskning

Denna studie visar att inre och yttre motivation är viktig för den upplevda arbetsmotivationen och att yttre faktorer tycks vara viktiga för att skapa förutsättningar för den inre motivationen. Det torde dock finnas andra sammanhang där andra faktorer är viktiga för arbetsmotivationen. Därav hade en kvantitativ studie som ger förutsättningar för ett större deltagande för att undersöka viktiga faktorer för arbetsmotivationen i olika delar av samhället. För att skapa en större förståelse för om skillnader i samhället kan ha betydelse för arbetsmotivationen.

Referenslista

Abrahamsson, B., & Aarum Andersen, J. (2005). Organisation - att beskriva och förstå organisationer. Malmö: Liber AB.

Arbetshälsoinstitutet. (2016). Flexibilitet i arbetslivet kan öka välbefinnandet och

produktiviteten. Hämtad 13 april 2021 från https://www.ttl.fi/sv/flexibilitet-i-arbetslivet-kan-oka-valbefinnandet-och-produktiviteten/

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Callier, J. (den 12 juli 2012). The Impact of Teleworking on Work Motivation in a U.S. Federal Government Agency. SAGE. Doi: 10.1177/0275074011409394

Davidescu, A., Apostu, S.-A., Paul, A., & Casuneanu, I. (den 29 juli 2020). Work flexibility, Job satisfaction, and Job Performance among Romanian Employees - Implications for Sustainable Human Resource Management. MDPI Vol 12, no. 15. Doi: 10.3390/su12156086

Deci, E. L., Koestner, R., & Ryan, R. M. (1999). A meta-analytic review of experiments examining the effects of extrinsic rewards on intrinsic motivation. Psychological Bulletin, Vol 125, no. 6. Doi: 10.1037/00332909.125.6.627

Ericsson, K., & Engström, M. (2020) Se över hälsan när distansarbetet drar ut på tiden. Hämtad 17 mars 2021 från https://www.previa.se/livet-och-jobbet/se-over-halsan-nar-distansarbetet-drar-ut-pa-tiden/

Eriksson. B. (2007). Flexibilitet – ett exempel från forskning om flexibla organisationer och dess konsekvenser för arbetsmiljön. Arbetsmarknad och arbetsliv. Vol. 13, nr 3-4. s. 43-56.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Arbeta hemma. Hämtad 25 Mars 2021, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/arbete-hemma/

Folkhälsomyndigheten (2020). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. Hämtad 10 april 2021, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/

Haddon, L. (Februari 1994). The experience of teleworking: An annotated review. The International Journal of Human Resource Management, Vol 5, no. 1. Doi: 10.1080/09585199400000010

Hanna-Osborne, S., Colley, L., & Williamson, S. (den 6 augusti 2020). Will Working from home become the "new normal" in the public sector? Wiley. Vol 79, no. 4. Doi: 10.1111/1467-8500.12444

Herzberg, F. (2003). One more time: how do you motivate employees? Harvard business review, vol. 81, no. 1.

Janus, E., & Wajda, A. (den 3 September 2020). Work motivation and demotivation factors in the perspective of occupational therapists. Advances in rehabilitation. Vol 34, no. 3. Doi: 10.5114/areh.2020.98642

Kostenius, C., & Lindqvist, A.-K. (2006). Hälsovägledning - från ord till tanke. Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Leonard, N., Beauvais, L., & Scholl, R. (den 1 augusti 1999). Work Motivation: The incorporation of Self-Concept-Based Processes. SAGE, Human relations, vol 52, no. 8. Doi: 10.1177/001872679905200801

Lindelöw, M. (2008). Kompetensbaserad personalstrategi. Stockholm: Natur och Kultur. Lohela-Karlsson, M., Jensen, I., & Björklund, C. (den 14 september 2013). Is a change in work

motivation related to a change in mental well-being? Elsevier. Vol 83, no. 3. Doi: 10.1016(J.JVB.2013 09 002

Previa. (2021). Cronatrötthet – en varningssignal. Hämtad 23 april 2021 från https://www.previa.se/livet-och-jobbet/coronatrötthet/

Previa. (2020). Kraftig ökning av fysisk och psykisk ohälsa efter långvarigt hemarbete. Hämtad 23 april 2021 från https://www.previa.se/press/nyheter/kraftig-okning-av-fysisk-ochpsykisk-ohalsa-efter-langvarigt-hemarbete/

Suominen, T., Routasalo, P., & Toode, K. (den 21 september 2010). Work motivation of nurses: A litterature review. Elsevier. Vol 48, no. 2. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2010.09.013

Bilaga 1 Intervjuguide

Bakgrund

Hur länge har du arbetat på din arbetsplats? Vad är din yrkestitel?

Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Vad är din upplevelse av Covid-19?

- Känner du oro, stress eller inte?

Har du känt oro över din anställning på grund av Covid-19?

Upplever du att organisationen du arbetar för har påverkats av Covid-19? (är det mer eller mindre att göra, har ni behövt ändra arbetets upplägg etc?)

Flexibilitet i arbetslivet

Kan du berätta hur du har upplevt att övergången till distansarbete har gått till?

I vilken utsträckning upplever du att du har haft möjlighet att välja mellan distansarbete och att vara på kontoret?

Har du upplevt några förändringar kring arbetets utförande och dina arbetsuppgifter till följd av distansarbete?

- Positiva/negativa, isf vilka?

Har du haft möjlighet att påverka innehållet i dina arbetsuppgifter? - Om ja, isf hur?

Har du haft möjlighet att påverka arbetsdagens upplägg vid övergång till distansarbete? - Om ja, isf hur?

- Bor du själv? Om inte är det någon annan som arbetar hemifrån alt varit hemma samtidigt som dig?

- Har din arbetsgivare investerat i nya hjälpmedel till hemarbetsplatsen alternativt gjort det möjligt för dig att ta med dig hjälpmedel från ditt kontor hem? (tekniska lösningar, datastol, skrivbordslösningar etc?)

- Upplever du att du har kunnat arbeta ostört?

Arbetsmotivation

Vad anser du motiverar dig i arbetet? Tex bekräftelse eller ansvarsområden, arbetsmiljö etc) - Har det förändrats under distansarbetet?

- Hur har du upplevt din arbetsmotivation under distansarbete? (positivt/negativt) Upplever du från chefshåll att stöttning i utförandet av dina arbetsuppgifter har förändrats efter omställningen från kontorsarbete till distansarbete?

- Vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra?

Hur upplever du att organisationen/företaget har hanterat förändringen från kontorsarbete till distansarbete?

- Vad har fungerat bra, vad har fungerat mindre bra?

Hur upplever du att kommunikationen är i arbetsgruppen efter övergången till distansarbete - Vad har fungerat bra, vad har fungerat mindre bra?

Hur skulle du vilja ha det rörande distansarbete efter pandemin?

- Som det var innan? Eller finns det någon förändring som du skulle vilja ha kvar?

Avslutande frågor

Har du några frågor eller något du vill tillägga?

- Är det något du vill dela med dig av som du har tänkt på under intervjuns gång? Är det okej att jag återkommer till dig via mail om jag skulle ha ytterligare frågor?