Framtida forskning

En möjlig utveckling av vår nuvarande undersökning är att dels utvidga undersökningen med ett större antal respondenter samt kombinera detta med en kvantitativ studie. En kommande studie kan ta sin utgångspunkt i klassrumsobservationer.

Vår undersökning visar att samhällskunskap skall ses som ett språkämne bestående av ett texttungt stoff. Lärarens förhållningssätt att se samhällskunskap som ett textämne leder fram till att verkningsfulla metoder måste användas när ämnet inlemmas i elevens vardag. Detta är ett led i utbildningen av eleverna till framtida demokratiska medborgare. Den språkliga forskningen inom samhällskunskap behöver därför utvidgas och den svenska skolan är inget undantag visar den internationella forskningen (Skolforskningsinstitutet 2019, s. 33). Vår undersökning visar att eleverna behöver utveckla samhällskunskapsämnet med resonemang om orsaker och konsekvenser. Detta medför att forskningen bör inriktas mot de ämnesdidaktiska profilerna och elevernas användning av tankebegreppen (Blanck 2014, s. 182).

Ett förslag till kommande forskning avser en fältstudie under en längre period av samhällskunskapsundervisningen i en skola. Genom att studera samma ämne men utifrån de olika klasserna ges ett större djup. Fältstudierna kompletteras med ett större antal responderande lärare. Det som skiljer kommande intervjuerna mot vårt examensarbete är metoden med uppföljande samtal enligt ett strukturerat frågeformulär. Frågeformuläret bygger på den undervisning som fältstudierna observerar kontinuerligt.

Att låta fler lärare deltaga med återkopplande samtal skapar en ökad validitet i undersökning. Transspråk är en verkningsfull teori att använda i fältstudie, beroende på

dess verkningsfulla språkstrategiska grund att se varje enskilt språk hos eleven som en resurs. En undersökning av transspråk som en resurs inom samhällskunskapsundervisningen är ny forskning och passar bra i en stad som Malmö med en stor andel andraspråkselever.

Referenser

Alvehus, Johan (2015). Skriva uppsats med kvalitativ metod en handbok: metoden,

skrivandet, fältarbetet, skrivbordsarbetet. Johanneshov: MTM

Blanck, Sara (2014). När ämnen möts Elektronisk resurs: en analys av

samhällskunskapsämnets funktioner och karaktärer vid ämnesintegrerad

undervisning. Licentiatavhandling Karlstad: Karlstads universitet, 2014. Tillgänglig

på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33274

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a rev. uppl. Malmö: Liber Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur Carlbaum, Sara, Andersson, Eva & Hanberger, Anders (2017). Utvärdering av

Läslyftet. Delrapport 4, erfarenheter av Läslyftet i gymnasieskolan 2016/17. Umeå:

Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå University. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143135

Carlsson, Ulla (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället:

skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Första utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur

Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan (2015). Undervisa i

samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber

Estenberg, Martin (2016). Ett snäpp högre: en studie av historielärares hanterande av

tankeredskap. Licentiatavhandling: Karlstad universitet. Tillgänglig på internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38736

Gibbons, Pauline (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Femte upplagan Lund:

Studentlitteratur

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning en handbok. Johanneshov: MTM

Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur

Kärnebro, Katarina & Carlbaum, Sara (2018). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 6.

En fallstudie av Läslyftets avtryck och effekter i grundskolan. Umeå: Umeå

universitet. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-151131

Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs

Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund:

Studentlitteratur.

Magnusson, Petra (2014). “Meningsskapandets möjligheter. Multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Malmö Studies”. In: Educational Sciences no 74

Malmö högskola.

Pedagog Malmö (2017). Skolledningen viktig i arbetet med Läslyftet, blogg 2017/08. Tillgänglig på internet: https://pedagog.malmo.se/skolledningen-viktig-i-arbetet- med-laslyftet, blogg /2017/08/15/

Pedagog Malmö (2018). Strategi för språkutveckling på gymnasiet och Komvux i

Malmö 2018–2021. Tillgänglig på internet: https://pedagog.malmo.se/wp-

content/uploads/2019/01/Strategif%C3%B6rspr%C3%A5kutveckling2018- 2021.pdf

Pedagog Malmö (2019). Att utveckla språket – i alla ämnen, blogg 2019/09. Tillgänglig på internet: https://pedagog.malmo.se/artiklar/sprakutvecklande-arbetssatt-i-alla- amnen-pa-gymnasiet-och-inom-vuxenutbildningen/

Regeringskansliet (2016). Pressmeddelande 2016/10. Tillgänglig på internet:

https://www.regeringen.se/artiklar/2016/10/lassatsning-for-att-stimulera-fler-barn- och-unga-att-lasa-mer/

Regeringskansliet (2017a). Pressmeddelande 2017/09. Tillgänglig på internet:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/09/250-miljoner-till-starkare- bibliotek-i-hela-landet/

Regeringskansliet (2017b). Pressmeddelande 2017/10. Tillgänglig på internet: https://www.regeringen.se/artiklar/2017/10/regeringens-insatser-for-att-starka- lasningen/

Roe, Astrid & Tengberg, Michael (2016). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 1.

Elektronisk resurs. De första 13 modulerna. Umeå: Umeå universitet Tillgänglig på

Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-139885 Skolverket (2019). Läslyftet i skolan. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/laslyftet-i-skolan Statens offentliga utredningar, SOU (2016). SOU 2016:5. Sverige 2014 års

demokratiutredning. Låt fler forma framtiden! Betänkande. Wolters Kluwer.

Stockholm:

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Skolforskningsinstitutet (2019). Läsförståelse och undervisning om lässtrategier (2019). Solna. Tillgänglig på Internet: https://www.skolfi.se/wp-

content/uploads/2019/04/Fulltext-L%C3%A4sstrategier-pdf-version.pdf

Skolinspektionen (2015). Alla redo för högskolan? Elektronisk resurs. Tillgänglig på Internet: http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-

rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/alla-redo-for- hogskolan/

Skolinspektionen (2018). Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och

samhällskunskap. Tillgänglig på

internet: http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-

rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/kallkritik/ Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Tillgänglig på

internet: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/155533211 2063/God-forskningssed_VR_2017.pdf.

Wikfors, Åsa (2017). Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. Lidingö: Fri tanke