Modeller för språkutveckling

Skolan har flera roller; fostra och utbilda är de tydligaste. “I ett komplext samhälle har kunskap ett marknadsvärde (…) för maktutövning (…) och privilegier (Säljö 2014, s. 102)”.

Skolans huvudsakliga roll är att utbilda befolkningen i skriftspråket, men därefter går åsikterna isär vilket som är utbildningens nästa mål. Konflikten gäller skolan som arena för en bred allmän utbildning eller skiktning för de invånare som anses ha fallenhet för specialiserad kunskap (Säljö 2014, s. 103). De lärare som ingår i vår studie uttrycker en tredje väg som en lösning av konflikten mellan allmänbildning och specialisering genom elitsatsning. Lärare B poängterar att samtliga yrken i dagens samhälle kräver en god språklig förmåga. Förmågan handlar främst om att kunna läsa och tolka dokument samt att omformulera och skriva egna instruktioner (Lärare B).

Vissa ämnen i skolan räknas som mer texttunga än andra. Även om alla ämnen enligt Läslyftet är språkämnen går det särskilja samhällskunskap som en tämligen texttung disciplin (Kärnebro 2018 s.101). Det texttunga ämnet blir en särskild utmaning för att skapa en språklig överbryggning mellan högstadiet och gymnasiet (Lärare D). Den språkliga överbryggningen påverkas inte enbart av textens omfång utan även av hur skolans inriktning förändrats, från den traditionella essentialismen med enbart kunskapsbaserad undervisning till dagens progressiva pedagogik. Utmaningen för läraren ligger i att den progressiva undervisningen betonar elevens förmågor exempelvis rekonstruktion och samarbete genom social fostran (Blanck 2014, s. 40). För att

underlätta ett texttungt ämne som samhällskunskap kan den elevcentrerade undervisningen erbjuda en rik repertoar av visuella hjälpmedel (Kärnebro 2018, s. 50). Lärare C berättar att hen låter eleverna läsa skönlitterära böcker under momentet med första världskriget. Syftet är dubbelt, eleven tränas i sin förmåga till att läsa omfattande texter samtidigt som förmågan till fantasi utvecklas. Att grundlägga en god läskondition i tidig ålder underlättar för inlärning i senare årskurser (Lärare C). Att använda skönlitterära verk i samhällskunskap, som ingång till träning av texttunga böcker diskuteras ytterst lite i vårt referensmaterial. Därmed finns ett behov för ytterligare forskning, hur elevens läsning ska utvecklas mot förmågan att ta till sig ett omfattande textstoff.

Våra intervjuade lärare använder främst den progressiva undervisningen med hänvisning till bland annat vidareutbildning inom Läslyftet. Den progressiva (även benämnd moderna) undervisningen har präglat den svenska utbildningen under efterkrigstiden. Motsatsen till den progressiva undervisningen är den klassiskt traditionella, i vardagligt tal benämnd ”katederundervisning”. Påståendet att de två undervisningsmetoderna står i ständig konflikt, stämmer dåligt. De senaste årens skolutveckling har visserligen förnyat diskussionen genom att placera in undervisningsmodeller i varsin ringhörna. Där det ena lägret framhåller katederundervisningen förtjänst, med fokus på faktakunskaper och det andra lägret framhåller elevens färdigheter och förmågor. Diskussionen kring vilken undervisningsform som är mest verkningsfull behöver snarare utökas med exempel på praktiker som kombinerar dessa två discipliner, eftersom eleven behöver utveckla både sina ämneskunskaper och förmågan att nå dit (Ekendahl 2015, s. 57). Det är viktigt att ge eleverna information och instruktioner på ett intressant och begripligt sätt. ”Elever uppskattar katederundervisning, som jag benämner föreläsningar. Det blir intressanta lektioner genom dess berättande form (Lärare D)”.

Variation i undervisning för att hitta den passande metoden är ofta våra respondenters prioritet. Diskussionen över undervisningsmetoder fortsätter genom projektet läslyftet, som till sin natur har en slagsida åt den progressiva undervisningen, men samtidigt bejakar variationsrika lektioner (Kärnebro 2018, s. 50). Variation är undervisningens bakomliggande antagande och låter lärarna arbeta efter den modell som de anser mest

verkningsfull. Modellerna kan omfatta både traditionell katederundervisning byggd på föreläsningar likväl som grupparbeten och individuella skrivuppgifter (Ekendahl 2015, s. 18).

De undervisningsmodeller som respondenterna använder sig av varierar. “Jag undervisar oftast enligt kateder modellen med hjälp av föreläsningar, men kan även variera mig (lärare D)”. Det är snarare i skolans praktiker som det går att urskilja olika undervisningsmodeller (Ekendahl 2015, s. 18). Maaike Hajer anlägger ett sociokulturellt raster över diskussionen kring undervisningsmodeller genom att visa hur barn som kommer från en språkrik kultur (traditionellt medelklassen) har lättare att omfamna det akademiska skolspråket. Detsamma gäller för tvåspråkiga elever, även om det då tar längre tid (Hajer 2014, s. 16).

Språk och kunskapsöverföring bildar en gemensam enhet. “Elever med transspråk har ju egentligen en ytterligare resurs, ett till språk (Lärare A)”. Med transspråk förflyttas diskussionen kring typ av undervisning, mot lärarens förhållningssätt till eleven. Det elevcentrerade förhållningssättet var en bärande tanke i läslyftet och skulle samtidigt ge lärarna nya insikter. De nya insikterna innebar att lärarens främsta uppgift blev att stötta eleverna mot språkförståelse genom att förmedla ”nyckelförmågor”, exempelvis hur individen lär sig att knäcka läskoden (Kärnebro 2018, s. 35, 51). Stöttning från läraren är väsentligt för elevens språkutveckling när denne ska omfamna skolspråket och därigenom kunna ta del av kunskapsöverföringen. (Hajer 2014, s. 14). När Skolforskningsinstitutet publicerade en översikt från det samlade kunskapsläget av lässtrategier, blev det genomgående temat att stöttning är en verkningsfull metod. Översikten gällde fältstudier av högstadie-och gymnasieelever, som bland annat läste samhällskunskap (Skolforskningsinstitutet 2019, s. x, 9). Trots att våra respondenter anser att alla ämnen har språket som bas, går det att särskilja samhällskunskapsämnet. Läsning inom samhällskunskap kräver utöver ett allmänt skolspråk även förmågan till källkritisk granskning jämfört med naturvetenskapen som främst behandlar samband (Skolforskningsinstitutet 2019, s. 9, 104).

Som ett avslut på den ständigt pågående diskussionen kring valet av undervisningsmetod, visar forskningen i vår undersökning att det främst är lärarens förhållningssätt gentemot eleven, som har störst påverkan till en verkningsfull språkstrategi.