Ett område som vår kvantitativa metod inte kan besvara eller tolka är den exakta bakomliggande betydelsen av den enskilde emojin eller när emojis placeras ihop med andra emojis. Det vår kvantitativa undersökning kan utläsa är att emojis förekommer oftast tillsammans med andra emojis. Appliceras kvalitativa analysmetoder går det istället att gå djupare in i emojis betydelse i förhållande till företagets text och hur de placeras i strukturen eller identiteten. På så sätt kan det gå att analysera vad delarna står för rent kontextuellt eller vilken symbolisk betydelse som kan skapas.
En annan viktig aspekt i hur emojis används i en digital kommunikation av företag är att se hur detta kan mottas av de som nås av kommunikationen och vilken effekt det har hos den enskilde individen. Delvis vilken effekt det har genom deras attityder eller uppfattning om varumärket. Då vi har kunnat konstatera att emojis används vid engagemangsskapande och interaktion, så är det ett intressant område att studera emojis vidare på. Förslagsvis genom att studera djupgående vilken effekt förekomsten av emojis i inlägg relaterade till interaktion och engagemangsskapande innehåll på sociala medier har på människor. En sådan studie kan utvidga perspektiv eller skapa en ytterligare förståelse som kan urskilja om emojis bidrar till en positiv, neutral eller negativ respons.
Under vår undersökning undersökte vi emojis utifrån Apple iOS som enhet. Om en liknande och kvantitativ undersökning utförs fast med fokus på andra företag eller varumärken bör författarna vara uppmärksam om att emojis även kan förändras i sin visuella ton beroende enhet. Exempelvis kan det spela roll om det är Apple eller Android som är den aktuella enheten som materialet studeras eller samlas utifrån. Det går då att undersöka hur deras kommunikation påverkas av olika enheter och om detta skulle kunna vara en grund för misskommunikation mellan företag och människor.
60
7.2 Självreflektion
Eftersom emojis både visuellt och i antal har förändrats med tiden finns det evidens för att emojis kommer till att kunna förändras genom nya uppdateringar eller lanseringar för de mobila enheterna. Det som kommuniceras från företagen kan visualiseras olika utifrån olika operativsystem eller vilken version som finns. Under studiens gång har Unicode uppdaterat de emojis som redan varit befintliga men också adderat nya emojis till standarden. Dessa emojis har inte utgjort någon större förändring som exempel en ny semantisk kategorisering, men har inkluderats i de redan existerande. I vår studie har vi undersökt företagens inlägg på Instagram mellan år 2018 samt år 2019 då dessa nya emojis inte existerade. Uppdateringen påverkar inte de emojis som redan samlats in från analysenheterna till vår studie, men det går inte att undgå att det finns en risk att det kan göra det. Det som går att ha i åtanke som läsare eller som eventuell författare av framtida forskning är att emojis kan visuellt ha förändrats efter att vår studie publicerats. Då vi redan har fryst det material som studerats så har även tillhörande emojis för varje inlägg separat sparats och frysts i hur dessa såg ut under studiens gång.
För att generalisera vilka emojis som förekommer i kommunikationen så delades dessa in i
övergripande kategorier där vi utgick från Emojipedias indelning och därefter har vi delat in dessa i ytterligare kategorier utifrån vad teorin har angivit. Ett exempel på detta är att hjärtan blev en separat kategori istället för att ingå i symboler. Dessa kategoriseringar är i vissa fall relativt breda men då studien inte har som avsikt att studera specifika emojis på djupet så påverkar inte detta validiteten. För att kategorisera olika exempel av innehåll i inläggen så utgick vi från Aaker (2014).
Kategoriseringen av innehåll utgick endast från sådant innehåll som bidrar till att bygga varumärke. Under studiens gång observerade vi att ett antal fler kategorier skulle kunna ha identifierats som egna för att göra den data som samlades in mer detaljerad. Exempelvis förekom det ett antal tävlingar hos företagen som kommuniceras i inläggen. Dessa kunde delvis fångas upp i andra kategorier. När resultatet som handlar om innehållet tolkas görs detta då med åtanke till de övergripande fyra sätten som digital kommunikation kan bygga varumärke på enligt Aaker (2014).
61
8. Implikationer för samhället och arbets-/yrkesliv
Idag måste företag ha en närvaro på sociala medier och anpassa sin kommunikation till de olika kanalerna. På Instagram är emojis en stor del av denna kommunikationen. Även om emojis är ett populärt verktyg att inkludera i sin kommunikation så är det inte helt riskfritt att använda dessa. Att kommunicera med emojis kräver en förförståelse hur dessa används eller vad de kommunicerar,
speciellt när icke-verbal kommunikation har blivit allt mer vanligt på grund av den digitala utvecklingen i samhället. Med hjälp av vår studie kan en utvidgad förståelse av hur emojis kan användas i en
kommunikation och specifikt hur företag generellt använder sig av emojis på Instagram. Då studien även har påvisat varumärkets identitet som en relevant och en bidragande roll till valet av emojis kan det hjälpa att motivera vilka kategorier av emojis som används för att kommunicera sitt varumärke. Har varumärket till exempel nära anknytning till naturen som Loka har så kan emojis användas för att människor ska associera varumärket med natur.
Att inkludera emojis i sin digitala kommunikation kan resultera i ett högre engagemang från mottagarna gentemot företaget. Emojis blir ett mänskligt komplement till icke-verbal kommunikation som går miste om möjligheten att känslomässigt uttrycka sig. Detta är en fördel när företag vill knyta band och skapa en relation mellan deras varumärke och människor. Emojis förekommer i hög grad i personlig kommunikation mellan människor och är något som kan vara fördelaktigt för företag då att inkludera i sin kommunikation när de vill nå ut till människor på sociala medier.
Denna studie bygger även vidare på tidigare forskning (Arya et al., 2018) som beskriver att en kommunikation har inslag av verkliga känslor har en positiv effekt på människors attityd till ett
varumärke. Genom vår studie kan man observera att alla tre studerade företag regelbundet använder sig av emojis i sin kommunikation. I diskussionen om varumärkesidentitet och dess personlighet så kan även emoji användas som ett kommunikativt verktyg för att förmedla dessa i rätt kanaler. Ett företag som har ett konto på Instagram kan därför med fördel fundera på emojis som en del av diskussionen inom den digitala kommunikationsstrategin. Detta kan då hjälpa företaget att anpassa sig till
plattformen, som till exempel Instagram, och nå ut med sina budskap på ett effektivt vis som genererar engagemang.
62
Referenslista
Aaker, D.A. (2014). Aaker on branding: 20 principles that drive success. New York: Morgan James Pub.
Aaker, D.A. (1996). Building strong brands. New York: Free Press.
Arya, V., Sethi, D., & Verma, H. (2018). Are emojis fascinating brand value more than textual language? Mediating role of brand communication to SNS and brand attachment. Corporate
Communications: An International Journal, 23(4), 648-670.
doi:10.1108/CCIJ-03-2018-0036
Ashley, C., & Tuten, T. (2015), Creative Strategies in Social Media Marketing: An Exploratory Study of Branded Social Content and Consumer Engagement. Psychol. Mark., 32(1), 15-27. doi:10.1002/mar.20761
Clifton, R., & Simmons, J. (2003). Brands and branding [Elektronisk resurs]. Economist Intelligence Unit.
Danesi, M. (2008). Why it sells: decoding the meanings of brand names, logos, ads, and other
marketing and advertising ploys. Lanham: Rowman & Littlefield.
Danesi, M. (2017). The semiotics of Emoji: the rise of visual language in the age of the
Internet. London: Bloomsbury Academic.
Das, G., Wiener, H., & Kareklas, I. (2019). To emoji or not to emoji? Examining the influence of emoji on consumer reactions to advertising. Journal of Business Research, 96, 147-156, https://doi.org/10.1016/j.jbusres.2018.11.007.
Ekström, M., & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Featherstone, M. (2007). Consumer culture and postmodernism. (2 uppl.). London: SAGE.
63
Giannoulis, E. & Wilde L.R A. (2019). Emoticons, Kaomoji, and Emoji: The Transformation of
Communication in the Digital Age. [Elektronisk resurs]. Hämtad från
https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=_2ClDwAAQBAJ&oi=fnd&pg=PT32&dq=e moji+branding&ots=A4wQZijm9N&sig=BqpsOS6yjZSkdxLAJ7dh_oFNZqw&redir_esc=y #v=onepage&q=emoji%20branding&f=false
Giakoumaki, C., & Krepapa, A. (2019). Brand engagement in self-concept and consumer engagement in social media: The role of the source. Psychology & Marketing. 37(3), 457-465. https://doi.org/10.1002/mar.21312
G. Borst., & Kosslyn, S. (2009). Fear selectively modulates visual memory mental imagery and visual perception. The Quarterly Journal of Experimental Psychology. 63(5), 833-839.
https://doi.org/10.1080/17470211003602420
Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och internet 2019. Hämtad 2020-04-03, från
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/
Internetstiftelsen. (u.å.). Emojierna får ett digitalt lexikon, Internetmuseum. Hämtad 2020-04-10, från https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/jeremy-burge-skapar-emojipedia/
Hayes, J., Britt, B., Applequist, J., Ramirez Jr, A., & Hill, J. (2020). Leveraging Textual Paralanguage and Consumer–Brand Relationships for More Relatable Online Brand Communication: A Social Presence Approach. Journal of Interactive Advertising, 20(1), 17-30. https://doi.org/10.1080/15252019.2019.1691093
Karlsson, M., & Strömbäck, J. (2010). FREEZING THE FLOW OF ONLINE NEWS.
Journalism Studies, 11(1), 2-19. doi:10.1080/14616700903119784.
Karlsson, M., & Sjøvaag, H. (2016). Content Analysis and Online News. Digital Journalism, 4(1), 177-192. doi:10.1080/21670811.2015.1096619
Keller, K.L. (2009). Building strong brands in a modern marketing communications environment. Journal of Marketing Communications. 15(2-3), 139-155.
64
Kotler, P., Armstrong, G., & Parment, A. (2017). Marknadsföring: teori, strategi och praktik. (2 uppl.) Harlow: Pearson.
Laroche, M., Habibi, M. R., & Richard, M.-O. (2013). To be or not to be in social media: How brand loyalty is affected by social media?. International Journal of Information Management, 33(1), 76–82. doi:10.1016/j.ijinfomgt.2012.07.00
LBB. (2014). PETA Turns to the Language of Emojis to Expose Cruelty. Hämtad 2020-05-22, från
https://www.lbbonline.com/news/peta-turns-to-the-language-of-emojis-to-expose-cruelty
Lohilo. (u.å.). Our Story. Hämtad 07-05-2020, från
https://lohilo.com/pages/our-story
Loka. (u.å.). En tusenårig tradition. Hämtad 07-05-2020, från
https://loka.nu/om-loka/
Luangrath, A. W., Peck, J., & Barger, V. A. (2017). Textual paralanguage and its implications for marketing communications. Journal of Consumer Psychology, 27(1), 98–107.
doi:10.1016/j.jcps.2016.05.002
Löfbergs. (u.å.). Svensk kaffepassion sedan 1906. Hämtad 07-05-2020, från
https://www.lofbergs.se/om-oss/
Mathews, S., & Lee, S. (2018). Use of Emoji as a Marketing Tool: An Exploratory Content Analysis.
The Costume Culture Association, 16(1), 46-55. http://dx.doi.org/10.7741/fie.2018.16.1.046
Oswald, Laura R. (2011). Marketing Semiotics: Signs, Strategies, and Brand Value. [Elektronisk resurs]. Oxford: OUP Oxford. Hämtad från
https://eds.a.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=1&sid=29bae114-79a8-4201-a6fb-
badd17f1468f%40sdc-v- sessmgr01&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZQ%3d%3d#AN=422128&db=nleb-k
65 https://languages.oup.com/word-of-the-year/2015/
Phillips, B. J., McQuarrie, E. F., & Griffin, W. G. (2014). How Visual Brand Identity Shapes Consumer Response. Psychology & Marketing, 31(3), 225–236. doi:10.1002/mar.20689 Seargeant, P. (2019). Emoji Revolution: How technology is Shaping the Future of Communication
Cambridge University Press
Linda Schubert, SVT. (2017). Emojis hjälper oss med känslorna. Hämtad 2020-04-07, från
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/emojis-uttrycker-det-du-kanner
Troiano, G., & Nante, N. (2018). Emoji: What does the scientific literature say about them?-A new way to communicate in the 21th century. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 28(4), 528–533. doi:10.1080/10911359.2018.1437103
Unicode (u.å.). FAQ. Hämtad 2020-04-07, från
https://home.unicode.org/basic-info/faq/
Young, A. (2014). Brand media strategy: integrated communications planning in the digital era. (2. uppl.) Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Østbye, H., Knapskog, K., Helland, K., & Larsen, L-O. (2004). Metodbok för medievetenskap (1 uppl.). Malmö: Liber ekonomi.
66