I framtida arbeten hade studien med fördel kunnat breddas till en större kartläggning, där andra typer av frågeställningar och aspekter av Instagramanvändande belyses:
● Hur påverkas resultaten om studien utförs med ett medvetet variationsurval, sett till t.ex. kön, ålder, utbildningsnivå och yrke, eller på en större population?
● Hur hade resultatet sett ut ifall en annan form av insamlingsmetod hade använts, t.ex. fokusgrupper?
● Finns det skillnader eller mönster i individers ståndpunkter sett till hur ofta de använder plattformen?
49
● Förekommer samma syften och reflektioner hos användare på andra plattformar, t.ex. Facebook?
● Kan pressen kring Instagramanvändande tolkas som ett syfte till användandet i sig? ● Vilken längre inverkan kan användandet av sociala medier ha på demokrati, kulturliv,
50
Referenser
Litteratur
Ahrne, G. & Eriksson-Zetterquist, U. (2015). “Intervjuer”. Ingår i: Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:3. Stockholm: Liber. Kap 3, s. 34
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). “Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt”. Ingår i: Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:3. Stockholm: Liber. Kap 2, s. 17
Alm, J., Bernston, L. & Stjernswärd, B. (2015). Instagram – Den sociala paradoxen. En
studie om unga kvinnors identitetskonstruktion genom Instagram och dess påverkan.
Examensarbete. Lunds universitet.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8597560&fileOId=85976 66
Ehn, B. & Öberg, P. (2011). “Biografisk intervjumetod”. Ingår i: Fangen, K & Sellerberg, A. (red.). Många möjliga metoder. Upplaga 1:2. Malmö: Studentlitteratur
Larsson, L. (2015) “Intervjuer”. Ingår i: Ekström, M. & Larsson, L. (red.) Metoder i kommunikationsvetenskap. Upplaga 2:4. Lund: Studentlitteratur. Kap 2, s. 53
Eliasson, R. (2015). Att uttrycka sin identitet på Instagram- en studie om identitetförhandling på Instagram. C-uppsats. Uppsala universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A824862&dswid=1668.
Engberg, J. & Löfgren, T. (2015). Uses, Gratifications and Understandings. C-uppsats. Stockholms universitet.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:817837/FULLTEXT01.pdf
Davidsson, P. & Thoresson, A. (2017). Svenskarna och internet 2017 – Undersökning om
svenskarnas internetvanor. Internetstiftelsen i Sverige https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
51
Falkheimer, J. & Heide, M. (2011). Strategisk kommunikation – Forskning och praktik. Spanien: Studentlitteratur
Fogde, M. (2010). “Bildanalys”. Ingår i: Ekström, M., & Larsson, L. (red.) Metoder i
kommunikationsvetenskap. Upplaga 2:3. Lund: Studentlitteratur. Kap 6, s. 179
Giddens, A. (1991). Modernitet och självidentitet – Självet och samhället i den senmoderna
epoken. Göteborg: Daidalos
Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna – en studie i vardagslivets dramatik. Upplaga 6. Lund: Studentlitteratur
Gripsrud, J. (2011). Mediekultur, Mediesamhälle. Upplaga 4. Göteborg: Daidalos
Gulbrandsen, I. T. & Just, S. N. (2016). Strategizing Communication – Theory and Practice. Upplaga 1. Polen: Samfundslitteratur
Jansson, A. (2002). Mediekultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Kjøurp, S. (2004). Semiotik. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur
Lalander, P. (2015). “Observationer och etnografi”. Ingår i: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:3. Stockholm: Liber, Kap 7, s. 93
Lindgren, S. (2014). “Kvalitativ analys”. Ingår i: Hjerm, Mikael; Lindgren, Simon & Nilsson Marco (red.) Introduktion till Samhällsvetenskaplig analys. Upplaga 2. Polen: Gleerup. Kap 2, s. 29
Lundvall, M. R. (2016) Tjejers användande av Instagram – gemenskap, identitet och
femininitet. C-uppsats. Uppsala universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:941969/FULLTEXT01.pdf.
Macnamara & Zerfass. (2012). Social Media Communication in Organizations. The Challenges of Balancing Openness, Strategy, and Management, s. 293.
Marner, A. (2009). Tema: Bildanalys. Upplevelse, tolkning, analys och samtal –
bildsemiotiskt perspektiv på teori och metod i bildbetraktandet. Umeå: Umeå universitet.
52
Nilsson, M. (2014). “Att samla in data – halvstrukturerade intervjuer”. Ingår i: Hjerm, M, Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Upplaga 2. Polen: Gleerup. Kap 10., s. 149
Olsson, H. (2014). Instagram, vår scen för framträdanden. Examensarbete. Högskolan i Gävle. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:723782/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2017-11-15].
Science Direct (2017). Instagram: Motives for its use and relationship to narcissism and
contextual age. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0747563215303307 [2017-12-23]
Sheldon, P. & Bryant, K. (2016) Instagram: Motives for its use and relationship to narcissism
and contextual age. Computers in Human Behaviour, volume 58. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0747563215303307
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Webbartiklar
Academia (2017). Ib T. Gulbrandsen. http://ruc-dk.academia.edu/IbGulbrandsen [2017-12-21]
Copenhagen Business School, Department of Business and Politics (2017). Sine Norholm
Just. https://www.cbs.dk/forskning/institutter-centre/department-of-business-and-politics/medarbejdere/snjdbp [2017-12-22]
Forsberg, D. (2017). Stör du dig på dina vänners semesterbilder på sociala medier? Sveriges
Radio, 25 juli 2017. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6744331
[Hämtad 2017-12-12]
Forsberg, M. (2016). Studie: Instagram ger unga kvinnor ångest. Expressen, 16 februari 2016.
https://www.expressen.se/kvallsposten/studie-instagram-ger-unga-kvinnor-angest/[Hämtad 2017-12-01]
iTunes. (2017). [Elektroniskt] Instagram. Aktuellt i iTunes.
53
Kederstedt, D. (2012). Facebook köper Instagram. [Elektronisk]. Svenska Dagbladet, 9 april 2012. https://www.svd.se/facebook-koper-instagram-751g [Hämtad 2017-11-09]
Nationalencyklopedin (2017). Anthony Giddens.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anthony-giddens [2017-12-13]
Nationalencyklopedin (2017). Erving Goffman.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/erving-goffman [2017-12-14]
Nationalencyklopedin (2017). Sociala medier.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier [2017-12-10]
University of Bergen (2017). Jostein Gripsrud.
http://www.uib.no/en/persons/Jostein.Gripsrud [2017-12-15]
Zettergren, S. (2017). De tjänar mest på Instagram – så mycket får de. Frida, 11 juli 2017.
https://www.frida.se/de-tjanar-mest-pa-instagram-sa-mycket-far-de)
Yoldas, A.(2015). 18-åriga kändisen loggar ut från sina konton och avslöjar sanningen bakom perfekta bilderna. [Elektronisk] Expressen, 3 november 2015.
https://www.expressen.se/omtalat/livet/18-ariga-kandisen-loggar-ut-fran-sina-konton-avslojar-sanningen-bakom-perfekta/ [2017-11-01]
54
Bilaga 1.
Intervjuguide
Nedan presenteras den guide som användes som utgångspunkt för intervjuerna. Frågorna delades upp i ett antal huvudområden med grundfrågor som sedan vidareutvecklades med följdfrågor och fortsatta diskussioner i de olika intervjuerna. Då guiden endast var tänkt som en form av riktlinje anpassades frågornas formuleringar och ordning vid respektive intervju, för att upprätthålla en öppen diskussion och undvika att leda svaren i en viss riktning. Texterna inom parentes är exempel som gavs när intervjupersonerna upplevdes osäkra på vad som syftas på i frågorna. Vidare användes ordet likes istället för gilla-markeringar vid
intervjuerna för att skapa ett mer informellt samtal.
Introduktion
● Syftet med studien är att titta på Instagramanvändande och lite närmare på varför man använder Instagram, om det skiljer sig åt på något sätt o.s.v.
● Du får alltid avbryta och är anonym genom hela processen.
● Jag kommer att spela in för att underlätta transkribering, men filerna kommer att raderas så fort jag är klar.
● Du är såklart välkommen att lägga till och tala fritt kring frågorna ifall du vill. ● Låter allt det bra med dig?
Allmänt om Instagramanvändandet ● Hur länge har du haft Instagram? ● Varför skaffade du Instagram? ● Tycker du att det är kul?
– Varför/varför inte?
● Vad med din egna publicering tycker du är kul?
55
● Hur skulle du säga att du använder appen? (Följer endast, lägger upp “proffsfoton”, tidsfördriv)
● Hur ofta lägger du upp bilder? Närmare reflektioner kring användandet
● Vilket typ av bilder brukar du lägga upp? (Bilder på resor, miljö, mat, selfies eller liknande?)
● Brukar du använda något specifikt filter?
– Brukar du redigera bilderna på något annat sätt eller lägger du upp dem direkt som de tas?
● Brukar du använda någon form av ram på dina bilder? Varför då? ● Hur väljer du vilken bild du ska lägga upp?
– Har du tvekat kring publicering av dina bilder? – Vad får dig att tveka på att lägga upp bilden?
● Kan du beskriva processen kring den senaste bilden du lade laddade upp? (Från att bilden togs till att den laddades upp).
– Brukar det likadant ut vid alla uppladdningar? Skiljer det sig någonsin åt, beroende på vilken bild du lägger upp?
● Tror du andra reflekterar över när/hur ofta/varför du lägger upp bilder? Vad innebär det för dig?
● Varför lägger du upp bilder? (För din egen skull för att “komma ihåg”, för familj och vänner o.s.v.…)
● Märker du att olika typer av bilder får olika många likes? – Vilka bilder får flest/färre?
● Hur viktigt är det att få likes?
– Har du någonsin undvikit att lägga upp en bild då du tvekat på om bilden kommer få många likes eller inte?
56
– Skulle du ha kvar en bild som fick mycket färre likes än vanligt? Har du tagit bort bilder p.g.a. det?
● Vad betyder likesen för dig? (Handlar det om bekräftelse att man tagit en snygg bild, att man är “populär”, att man får kontakt med följare?).
● Har du tagit bort gamla bilder av andra skäl? Varför?
● Känner du någon press kring din användning av Instagram? (T.ex. press på att få likes, ta bra bilder, ta bilder som ger ett visst intryck o.s.v.)
● Finns det något annat du skulle säga är negativt med Instagram? Reflektioner kring användningssyftet
● Finns det något konto du följer vars bilder du uppskattar extra? ● Vad med det kontot gillar du?
● Är det något du själv eftersträvar, att ha ett liknande konto?
● Vad tycker du om ditt eget konto när du tittar på det? Är du nöjd med det du publicerar?
● Har du något syfte med att Instagramma?
– Vill du uppnå något särskilt? Hur ska du göra det?
● Finns det något annat skäl att du använder Instagram? (T.ex. att “vara en del av det nätverket”)
● Påverkas din självbild av hur “framgångsrikt” ditt Instagramkonto är?
● Hur tror du att folk som följer dig på Instagram uppfattar dig och ditt liv genom dina inlägg?
– Tror du de får en specifik uppfattning kring dig som person? I så fall, vilken? – Är det något du tänker på när du laddar upp bilder, att det ska uppfattas så? – Är det en bild du har av dig själv?
57
Bilaga 2.
Bildanalysguide
Utifrån Marner och Fogdes angreppssätt utformades en rad frågor, vilka utgjorde grunden för bildanalysen:
● Vad är bildens uttrycksplan? D.v.s., själva föremålet bilden är – papper, färg etc. ● Vad är bildens innehållsplan? D.v.s., vad porträtteras? En människa, ett landskap? ● Vilka denotationer finns? D.v.s., vad föreställer bilden utifrån en snabb uppfattning
kring vad som syns och förekommer?
● Vilka färger och färgkombinationer används, och vilken stämning genererar dem? T.ex. komplementfärger, såsom grönt och rött, kan ge en dramatisk effekt, medan färger som ligger nära varandra, pasteller eller helvitt kan ge ett lugnt, harmoniskt intryck.
● Genom grod- eller fågelperspektiv (att objektet porträtteras under- eller ovanifrån) kan bildjaget, d.v.s. betraktaren, över- eller underordnas det avbildade rummet (och
således objekten i bilden). Genom att ha olika avstånd mellan bildjaget och det avbildade rummet skapas olika distans de emellan, hur ser det ut?
● Vilket ramrum används? Bilder kommer ofta med någon form av ram, t.ex. en faktisk ram eller passepartout. Vissa bilder innehåller många uttryck och kan behöva
avklingas genom t.ex. att omges av en tom yta. Bilder som sätts nära varandra kopplas samman, eftersom de blir en förlängning av varandra.
● Bilden är indexikalt kopplad till det rum som kan tänkas omge den. Bilden kan “peka vidare” mot något annat den associeras med, en miljö, en händelse eller en särskild känsla. T.ex. associeras kors till kristendom, Jesus etc. Vilka indexikala kopplingar förekommer?
● Alla bilder har berättelsepotential, eftersom de berättar något om den tid och plats de befinner sig i och kopplas till livsvärlden, ens antaganden om hur världen ser ut. Vad är bildens berättelse?
58
● Vilka konnotationer finns? Konnotationer kan anses vara bildens meddelande och har ofta mer subjektiv betydelse. Man kan t.ex. titta på vilken typ av bild det är, i vilken stil den är, hur den kopplas till text etc.
● Det är också vanligt att arbeta med bekantgöring, förekommer det? Bekantgöring handlar om att göra ett visst varumärke bekant och ge saker en viss betydelse, t.ex. om ett varumärke publicerar en tilltalande bild med en text till där en produkt uppvisas och får ett sammanhang (t.ex. lyx), och då kopplar sitt varumärke till detta.
● Vilken genre och sammanhang förekommer bilden inom? Titta även på
interdiskursiviteten – är bilden typisk för sin genre eller lånar stildrag från andra?
● Vad är visuellt framskjutet? Det finns ofta en hierarkisk ordning i texten där ny information ofta läggs i högerkanten, eftersom man läser från vänster till höger. Vad som finns i för- och bakgrund blir också talande för vad som är viktigt.
● Hur porträtteras objektet sett till t.ex. kroppshållning och engagemang som skapas? Vart är blicken riktad, är objektet passivt eller aktivt?
59
Bilaga 3.
Bildanalyser
Emma
De nio senaste bilderna på Emmas konto består av fem bilder på personer, tre miljöbilder med natur och kända landmärken från staden hon befinner sig i och en bild på ett konstverk från en utställning. På personbilderna är hon själv med på tre, varav ett är ett självporträtt. En av personbilderna utgörs av polaroidfoton som fotats av.
Denotationerna blir således att det är två teman i fokus: sociala aktiviteter och natur. På
bilderna av mer socialt slag tolkas stämningen i vissa fall vara festlig, med partyhattar och festutklädnader, och i vissa fall mer lugn där umgänge med goda vänner porträtteras. I de bilder som porträtterar miljöerna är det tydligt att det är naturen som står i fokus och inte t.ex. en aktivitet.
Vad gäller färger är alla bilder i färg förutom en, som är svartvitt. Generellt går bilderna i liknande färgteman i varma, harmoniska nyanser vilket genererar en lugn och enhetlig känsla. Det är också tydligt att uppdateringarna följer säsongen då det skapas en murrig “höstkänsla”, vilket även stärks av element som t.ex. höstlöv i naturbilderna.
På personbilderna upplevs distansen mellan bildjaget, betraktaren, och det avbildade rummet, bildens innehåll, kort. Personerna fotas rakt framifrån och man får känslan av att “vara där”. Samma känsla kommer fram i naturbilderna. De är också tydligt tagna ur Emmas egen vinkel, t.ex. då hennes fötter syns i en bild. Vissa av naturbilderna har ett grodperspektiv vilket skapar en mäktig känsla där träden och byggnaderna nästan “hänger över en”. I nästan alla personbilder tittar personerna rakt in i kameran, vilket ger en känsla av att de är medvetna om fotograferingen. Relationen mellan personerna upplevs god – det skålas, skrattas, ler och kramas vilket ger intryck av vänskap.
Vad gäller ramrum använder intervjupersonen inga sådana men eftersom hon använder liknande färger klingar bilderna av på, och blir en förlängning av, varandra – vilket i sin tur ger ett harmoniskt helhetsintryck. Den enda bilden med ramrum är den på polaroidfoton, där bilderna i sig har det. Polaroidfotona blir intressanta eftersom hon valt att framkalla bilderna och fota av dessa istället för att ta bilden direkt i telefonen. Det blir en interdiskursiv bild, med
60
referenser till en tidigare generations fotografi, vilket kan vara känslan som försöker anammas.
De indexikala kopplingarna blir framförallt till staden hon befinner sig i, eftersom flera av miljöbilderna hon lagt upp porträtterar ett av stadens mest kända landmärken, en kyrka. Eftersom kyrkan inte är i huvudfokus utan kombineras med de omgivande miljöerna, också kända i staden, blir det staden i sig som är den starka koppling snarare än t.ex. kristendom. Det finns även kopplingar till festlighet och sociala aktiviteter, genom bilder på personer i festliga, utklädnader och “partyhattar” vilket även bekräftas av intervjupersonens bildtext: “älskar att fylla år!”
De huvudsakliga konnotationerna, och berättelsen, blir att hon är en socialt aktiv person med en trevlig tillvaro, vilket också syns på den glada stämningen i bilderna med stora leenden, och att hon rör sig i vackra miljöer som hon uppskattar. Just uppskattningen framgår även av bildtexterna, där hon skriver t.ex. att hon är “så kär i miljön” och “det är så vackert ute”. Vilket stämmer även mot bekantgöringen som följer samma tema.
Kim
Av Kims nio senaste publiceringar visar två bilder endast miljö och sju porträtterar
människor, varav fyra har stort fokus på miljö. Fyra av personbilderna är nära fotograferade, där personerna syns tydligt, varav två även visar intervjupersonen.
Vad gäller denotationerna är det huvudsakliga temat miljö- och kulturorienterat. Fokus ligger på konsert- och gallerimiljöer och vackra naturlandskap. Även i dessa bilder spelar
kulturmiljön en stor roll; i de två bilder där man kan tyda ett publikhav är det uppträdandet som är i fokus, inte människorna i publiken eller de personer Kim är där med.
De färger som används på kontot är relativt dova och “murriga”, hon använder sig inte av starka toner. Kontots färgtema är inte lika exakt som vissa av de andra som analyserats, utan det används flera färger parallellt. Dock finns det ett visst tänk kring färgerna, då hon återgår till samma toner. Något specifikt ramrum används inte på kontot, och då bilderna inte är så pass nära färgmässigt avklingar de inte mot varandra, även om kontrasterna inte är mjuka i och med de dova tonerna.
I vissa bilder finns en distans till bildjaget, då exempelvis naturbilderna fotats på långt avstånd där man inte ser personerna tydligt, och även självporträttet. I det sistnämnda
61
blockeras även kanten av linsen av något, vilket ger känslan av att man “tittar på utifrån”. Trots distansen från objektet skapas istället, i vissa bilder, känsla av närhet– t.ex.
konsertbilderna är fotade långt ifrån scenen men “i publikhavet” vilket ger upplevelsen att vara på plats. Flertalet foton är tagna rakt framifrån, i ögonhöjd med personerna, vilket skapar en jämlik känsla. Naturbilderna är däremot tagna i grodperspektiv vilket ger miljöerna en mer mäktig känsla där träden och byggnaderna “hänger över en”.
I flera utav miljöbilderna, där det även syns personer, är naturen framskjuten och människorna syns endast i periferin. Relationerna personerna emellan hamnar inte heller i centrum utan det är naturen i sig som gör det. Placeringen av objekt i för- och bakgrund för att poängtera det “viktiga” används även i konsertbilderna, där stora publikhav läggs i förgrunden.
Vad gäller indexikala kopplingar finns bl.a. kopplingar till kända byggnader, både i
bakgrunden av Kim självporträtt och i flera miljöbilder. I en av personbilderna är hon och en till person utklädda till kända rollfigurer från en teveserie, vilket blir en koppling till
populärkultur och en form av interdiskursivitet.
De främsta konnotationerna är således till hennes liv, att hon rör sig i naturen och är
intresserad av kulturliv, vilket också blir bekantgöringen till hennes person. Sociala aktiviteter är inte i huvudfokus, även om de presenteras i vissa bildtexter, utan kontot ger istället en känsla av personens intressen och vardag, där de flesta upplevs avbilda en tid och plats hon befinner sig på, snarare än att konstruera en viss situation.
Thomas
Thomas nio senaste bilder består av sju miljöbilder, varav fem är på natur och två är
detaljbilder på en restaurang och ett klädesplagg, samt två personbilder varav den ena är på en annan person och den andra på en grupp, där även han själv syns.
Denotationerna blir att det är framförallt höstfärgade naturmiljöer som porträtteras. Även på
de bilder som inte porträtterar miljö kommer samma färgtoner fram, på t.ex. klädesplagget där blommor i jordnära toner syns. Vad gäller färger går de fem senaste bilderna i liknande
nyanser då de alla porträtterar natur i höstsäsong, även i de tidigare bilderna syns samma färgskala – det är varma, mörka toner av gult, orange och grönt – och överlag skapas en harmonisk känsla.
62
Gällande perspektiv är det varierade vinklar där flera av naturbilderna som porträtterar träd är tagna underifrån, vilket likt i tidigare analyser ger en känsla av ståtliga och mäktiga träd. Personbilderna är tagna något ovanifrån och bilden på endast en person påminner om ett klassiskt porträttfoto i vinkel. Det blir tydligt att man stannat upp för att fotografera av något och inte tagit en bild “i farten”. Vilket stämmer överens med hur objekten porträtteras – i båda personbilderna tittar alla personerna in i kameran, och är således tydligt medvetna kring fotot. Vad gäller relationen mellan personerna är det uppenbart att det är en vänlig och skämtsam stämning i gruppbilden, där alla står tätt intill varandra och gör miner och handgester.