Syfte med självrepresentation

Alla syften Sheldon och Bryant (2016) diskuterar förekommer hos intervjupersonerna. Emma, Kim och Sarah uttrycker att deras konton fungerar som en minnesdagbok, där de kan se tillbaka på vad de tidigare gjort och samla alla bilder de gillar, vilket kan tolkas motsvara

36

Sheldon och Bryants syfte dokumentation (Sheldon & Bryant, 2016, s. 94) – attInstagram kan fungera som ett virtuellt fotoalbum. Emma menar att kontot även blir en form av

identitetsuttryck, ett sätt att visar andra vem man är:

“[...] jag älskar att titta igenom, jag gör det ganska ofta och bara, vad jag gjorde det där året, eller för två år sen. Och det tycker jag är jätteroligt för min egna del men så tycker jag också [...] att det blir som en portfolio av mitt liv på något sätt [...] det är roligt att dela med sig av det till personer jag vill ska se det, det kan vara både familj och kompisar men även [...] nån ny person som man vill ska lära känna en, det är lite för dom också som man lägger upp.” – Emma.

Ytterligare tre personer menar att de använder plattformen för identitetsuttryck, på varierande sätt. Eric och Sarah menar att det handlar om att helt enkelt “visa vem man är”, medan det enligt Simone blir en möjlighet att forma en viss bild och förmedla specifika egenskaper:

“[...] helt ärligt så är det ju för att man vill framstå, eller jag vill, som en person som har typ lite koll, som gör roliga grejer, som har härliga vänner och familj typ. Om jag inte brydde mig om vad någon annan tyckte om mig hade jag inte haft Instagram. Eller, man kanske hade haft det, men inte publicerat.” – Simone.

Här blir bl.a. Giddens (1991) reflektion aktuell, där han menar att utvecklandet av identiteten handlar om att bygga upp en positiv identitetskänsla (Giddens, 1991, s. 95). Det stämmer också med Goffmans (2014) diskussion att individen har ett intresse av att styra hur andra uppfattar en, och att denne därför kan anta en bestämd roll för att andra ska definiera situationen på ett visst sätt (Goffman, 2014, s. 9, 13). Vilket går igen i intervjupersonernas resonemang kring att deras konton blir en form av portfolio där de kan framställa sig själva på ett visst sätt. Simones reflektion kring att hon inte hade laddat upp bilder på Instagram om hon inte brydde sig om andras uppfattning av henne stämmer också med diskussionerna kring symbolisk interaktionism – att individens identitet präglas av hur andra uppfattar en.

Bekräftelse är ett återkommande skäl bland intervjupersonerna, vilket stämmer med Sheldon

och Bryants (2016) syfte coolhet/popularitet. Alla förutom Thomas har specifikt uttryckt att bekräftelse står i fokus, både som ett enskilt syfte till att använda Instagram och i kombination med andra syften, såsom att skapa ökad kännedom, utveckla kunskaper och det tidigare

nämnda identitetsuttryck. Sheldon och Bryant nämner bl.a. hur respons från följare stärker ens självkänsla och självvärde, och hänger ihop med behovet av att känna sig sedd och värderad (Sheldon & Bryant, 2016, ss. 94-95), vilket går igen i Erics reflektion:

“Jag tror jag ser humor som en av mina starkaste egenskaper, om det nu är en egenskap… humoristisk, det är en egenskap. Och då får jag bekräftelse av att folk tycker jag är rolig.” – Eric.

37

Vad gäller ökad kännedom uttrycker Eric att det inte är något han fokuserar på – även om han skulle uppskatta det – medan John och Sarah har ett aktivt intresse av att expandera sina konton, och därigenom generera mer bekräftelse. Vilket också går in under Sheldon och Bryants (2016) syfte coolhet/popularitet, att Instagram kan användas för att öka i popularitet och generera följare och gilla-markeringar (Sheldon & Bryant, 2016, ss. 94-95) – något Sarah också nämner:

“[...] jag vill ha ett snyggt flöde och jag skulle ju gärna ha ett större konto. [...] Jag tänker såhär, tänk om nåt år då kanske jag har 3000 följare och då får jag ännu mer likes på bilder. Alltså jag tycker att det är en kul grej, men det är väl den här bekräftelsegrejen som man har.” – Sarah.

Enligt Sarah hänger den ökade kännedomen även ihop med utvecklandet av kunskaper, eftersom kunskaperna kan ge fördelar:

“[...] jag vill ju uppnå ett ännu mer fint flöde, bli bättre på att få det enhetligt och göra det as snyggt och [...] jag skulle gärna kunna arbeta som Art Director. Tänk om man har en utbildning och en framtida anställare som ser mitt flöde och bara, oj shit, hon har faktiskt väldigt bra stil när det kommer till redigering och komponera bilder. Då kan det här ju vara till fördel.” – Sarah.

Utvecklandet av kunskaper stämmer överens med Sheldon och Bryants (2016) syfte

kreativitet – att Instagram möjliggör kreativitet genom komponering av bildtexter eller

produktion av konstnärliga bilder (Sheldon & Bryant, 2016, s. 95). Även Thomas och John talar om en utveckling av deras kunskaper genom Instagram, där Thomas menar att han vill använda det för att “skapa något”, men att de starka normerna för vilka bilder som ska

publiceras hämmar hans kreativitet. Enligt John är det dock en bra plattform för att utvecklas:

“[...] att öva mig i att producera roliga grejer, för som jag sa tidigare det är det jag vill hålla på med […] jag har letat sen ganska många år tillbaka efter det som... liksom samlar alla grejer man gör. och då är... då är Instagram användbart och varit en konstant som alltid varit där [...] som ett bollplank liksom.” – John.

Vidare menar tre intervjupersoner att plattformen erbjuder någon form av delaktighet i

nätverk, vilket kan kopplas till Sheldon och Bryants (2016) syfte övervakning/kunskap om andra, eftersom fokus ligger på att “hålla koll” på vad andra gör och delta (Sheldon & Bryant,

2016, s. 94). Simone menar att hon deltar på så sätt att hon följer vad som sker i hennes nätverk, men inte aktivt bidrar, medan Sarah ser det som ett sätt att hålla kontakt och bekräfta relationer – både med personer i närheten och i andra länder – och Kim anser sig aktivt delta genom uppladdningar:

38 “[...] det är väl klart att man är med alltså [...] jag hade inte suttit här och lagt ut bilder om inte… nån hade sett dem. Då hade jag ju lika gärna kunnat ha dom på min egna mapp på datorn liksom. Det är på något sätt att folk ser dem… som ger mig en anledning att lägga ut dem.” – Kim.

Utöver de återkommande syften fanns ett mindre antal som endast nämndes av enstaka intervjupersoner. Bl.a. marknadsföring, som Eric uttrycker, och varumärkesbyggande som återkommer hos Sarah:

“[...] där tänker man väl lite på sitt varumärke, det här med att jag skulle inte lägga upp nån fyllebild […] det ska vara ordentligt och snyggt…” – Sarah.

Goffmans (2014) diskussion om fasader blir relevant även här – att individen har ett intresse av att ge observatörer en viss uppfattning av en, och i det syftet avstår handlingar som inte är förenliga med normen (Goffman, 2014, s. 44).

Vidare talar Emma och John om att uppladdningen är ett syfte i sig, vilket kan kopplas till Sheldon och Bryants (2016) syfte dokumentation (Sheldon & Bryant, 2016, s. 94). Emma vill visa upp det som hon är stolt över medan John menar att han framförallt vill använda

plattformen för att göra egna uppladdningar:

“Jag uppskattar mest när jag själv får [skratt] lägga upp någonting [...] sen ibland så kan man verkligen uppskatta någonting som folk lägger upp. ” – John.

Sammanfattningsvis kan alla Sheldon och Bryants (2016) syften tolkas förekomma hos intervjupersonerna. Coolhet/popularitet är det främsta syftet som återkommer och de andra – dokumentation, övervakning/kunskap om andra och kreativitet – förekommer i något mindre utsträckning. Det näst vanligaste syftet bland intervjupersonerna – identitetsuttryck – kan dock i första hand inte kopplas till Sheldon och Bryant (2016), utan snarare till Goffmans (2014) och Gripsruds (2011) diskussioner om hur individer har ett intresse av att styra uppfattningen om dem och därför intar en roll, och symbolisk interaktionism – att jaget präglas av hur andra uppfattar en.