I vår studie har vi fokuserat på hur lärare uppfattar undervisningen. Det skulle vara intressant att ta reda på hur elever med dyslexi uppfattar undervisningen när det gäller ämnet engelska. Uppfattar de att de får en tillräckligt anpassad undervisning för att klara av att nå målen i engelska? Vad anser eleverna om undervisningsmetoderna gällande tydliga mål och användning av läromedel?
Det skulle också vara intressant att göra en interventionsstudie där lärarna inte alls använder läromedel och istället utgår från våra styrdokument när de planerar sin undervisning i engelska. Kan det vara så att fler elever därmed skulle få de anpassningar de har behov av? Skulle undervisningen då mer anpassas efter elevernas intressen och behov?
47
En annan intressant studie hade varit att studera speciallärares arbete och hur de kan arbeta för att utveckla lärares kompetens om dyslexi och därmed öka på möjligheten att undervisningen stödjer elever med dyslexi i engelska.
48
Referenser
Adler, B. & Adler, H. (2006). Neuropedagogik – om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur.
Allwood, C-M, & Erikson, M (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och
andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, J. (2013) (red). Relationell specialpedagogik - I teori och praktik. Krisitianstad: Kristianstad University Press.
Bjar, L & Liberg, C. (2010). Språk i sammanhang. Bjar, L. & Liberg, C. (2010) (red). Barn
utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bladini, K. (2011). Att tillsammans ta ett steg tillbaka. Eriksson Gustavsson, A-L. Göransson, K. & Nilholm, C. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Boo, S., Forslund Frykedal, K., & Thorsten, A. (2017). Att anpassa undervisning till individ
och grupp i klassrummet. Stockholm: Natur och kultur.
Boyesen, L. (2006). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Bjar, L. (red). (2006). Det hänger på språket! Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2015). Uppl 2. Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Bråten, I. (red.). (2013). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Bråten, I. (1996). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Cain, K. (2010). Reading Development and Difficulties. Oxford: BPS Blackwell.
Chall, J. S., & Jacobs, V. A. (2003). The classic study on poor children´s fourth grade slump. Hämtad från American Federation of Teachers. https://aft.org/periodical/american-
educator/spring-2003/classic-study.poor-childrens-fourth-grade-slump
Crombie, M. A. (2000). Dyslexia and the Learning of a Foreign Language in School: Where Are We Going? DYSLEXIA 6: 112–123.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning.
Dahlgren, J & Johansson, K. (2017). Fenomenografi. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2017).
49
Dahlin, K. (2009). Arbetsminne. Samuelsson, S (red.) (2009). Dyslexi och andra svårigheter
med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur & Kultur.
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Eklöf, E., & Kristensson, J. (2017). Alternativa lärverktyg. Digitalt stöd för elevens språk-,
läs- och skrivutveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Elbro, C. (2018). Läsförståelse - insikt och undervisning. Stockholm: Liber. Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Ericsson Gustavsson, A-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (red.). (2011). Specialpedagogisk
verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Fleck, Ludwik (1997) Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum: Inledningen
till läran om tankestil och tankekollektiv. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposium.
Ganshow, L., Sparks, R. L., & Javorsky, J. (1998). Foreign Language Learning Difficulties: An Historical Perspective, Journal of Learning Disabilities v31 no3 p248-58 My/Je ’98. Gough, P.B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial
and Special Education, 7(1).
Göransson, K. (2011). Skolutveckling som förebyggande arbete. Eriksson Gustavsson, A-L. Göransson, K. & Nilholm, C. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk. En multipel fallbeskrivning av spansk-
svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Avhandling. Centrum för
tvåspråkighetsforskning. Stockholms Universitet.
Hedman, C. (2012). Läsutveckling hos flerspråkiga elever. Salameh, E-K (red) (2012).
Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur och kultur. Holmberg, M. (2001). Engelska för dyslektiker. www.sprakaloss.se
50
Holmberg, M. (2007). Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning – ett lyckat exempel från vuxenutbildningen. Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, nr 1. Svenska Dyslexiföreningen. https://www.dyslexiforeningen.se/egnafiler/holmberg.pdf.
Holme, L. & Memisevic, A. (2019). Inkludering – en rättighet. Pedagogiska magasinet, Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. Nr 2, Maj 2019.
Høien T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur. Höög, J. (2014). Elevhälsan i skolan – teman med variationer. Stockholm: Skolverket. Imsen, G. (2013). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Jacobson, C. (2009). Dyslexi och svårigheter i engelska. Samuelsson, S (red.) (2009). Dyslexi
och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. Didaktisk tidskrift, vol 17, no. 2-3
Lavié, J. M. (2006). Academic Discourses on School-Based Teacher Collaboration: Revisiting the Arguments. Educational Administration Quarterly. Vol 42, Nr 5. Lundahl, B. (1998). Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, B. (2009). Engelsk språkdidaktik. Texter, kommunikation, språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, G. (2013). De första årens engelska. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. (2011). Förord till lärarhandledningen av läromedlet Help Start. Nypon förlag. Miller Guron, L. & Lundberg, I. (2000). Dyslexia and second language reading: A second bite at the apple? Reading and Writing 12.
Mitchell, D. (2016). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur och Kultur.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Myrberg, M. (2009). Pedagogiska kontroverser kring dyslexi/läs- och svårigheter.
Samuelsson, S. (red.) (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
51
Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning. Vad kan man lära av
forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM;
http://www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/00459_tillganglig.pdf Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2018) Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Norén, S. (red.). (2017). Lära barn läsa. Stockholm: LegiLexi (www.legilexi.org). E-bok. Persson, B. & Persson, E. (2012) Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med alla
elever. Stockholm: Liber.
Pardo, L. S. (2004). What every teacher needs to know about comprehension. International
Reading association. (pp 272-280). Vol. 58, no 3.
Salamancadeklarationen (2006). Svenska Unescorådets skriftserie nr 2 samt Salamancadeklarationen och Salamanca +10.
Salameh, E-K. (2018). Flerspråkig läs- och skrivutveckling. https://larportalen.skolverket.se Samuelsson, S. (red.) (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
af Sandeberg, S. (2010). Engelskundervisningens betydelse för elever med dyslexi. Magisteruppsats, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik
af Sandeberg, S. (2015) Vägar till engelska vid läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Nypon förlag.
SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar: tester och insatser; en systematisk
litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
SFS 1993:100 Högskoleförordning, speciallärarexamen.
Skolinspektionen, (2010). Undervisningen i engelska i grundskolan. Kvalitetsgranskning rapport 2010:17.
Skolinspektionen, (2011). Läs- och skrivsvårigheter / dyslexi i grundskolan. Rapport nr 8. Skolinspektionen, (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.
Kvalitetsgranskningsrapport 2015:2217 Skollag 2010:800 www.skolverket.se
52
Skolverkets bedömningsportal, (2019). https://bp.skolverket.se/web/bedomningsstod
Skolverket, (2017). Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande arbetet inom elevhälsa i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. www.skolverket.se/publikationer?id=3746Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2007). Gemensam, europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och
bedömning. www.skolverket.se Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska. www.skolverket.se Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. www.skolverket.se Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2013). Lärarnas yrkesvardag. En nationell kartläggning av grundskollärares
tidsanvändning. www.skolverket.se Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. www.skolverket.se Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b). Elevhälsans uppdrag - främja, förebygga och stödja elevens utveckling
mot målen. Stockholm: Skolverket
Skolverket, (2015). Grundskollärares tidsanvändning. En fördjupad analys av “Lärarnas
yrkesvardag”. www.skolverket.se Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete
för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Rapport 440. www.skolverket.se Stockholm: Skolverket.
Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren. Lärarhandledning och samundervisning i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, I. (2009). Dyslexi och ärftlighet. Samuelsson, S (red.) (2009). Dyslexi och andra
svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
Swalander, L. (2009). Självbild, motivation och dyslexi. Samuelsson, S (red.) (2009). Dyslexi
och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
Säljö, R. (2016). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
53
Tholin, J. (2007). Ordinlärning på engelska. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter 1/2007.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (2004). Europeisk språkportfolio. www.skolutveckling.se Vetenskapsrådet. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wengelin, Å. & Nilholm, C. (2016). Att ha eller sakna verktyg – om möjligheter och
svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Wery, J., Thomson, M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learing in teaching struggling students. Support for Learning, British Journal of Learning Support, Volume 28, No 3.
Wiklund, C. (2015). Ordförrådets betydelse för läsning. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL. Rapport.
Wolff, U. (2009). Subgrupper av läsare. Samuelsson, S (red.) (2009). Dyslexi och andra
54
Bilaga 1
Missivbrev
Hej!
Vi är två studenter vid Linköpings universitet som läser sista terminen på
Speciallärarprogrammet med inriktning mot språk-, skriv- och läsutveckling och
ska nu skriva vårt examensarbete. Vårt syfte är att ta reda på lärares uppfattningar
om att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i engelska, samt
undersöka hur speciallärare/specialpedagoger kan vara ett stöd i det arbetet.
Vi kommer att intervjua lärare som undervisar i engelska i årskurs 4, 5 och 6,
därför kontaktar vi dig. Intervjuerna beräknas ta ca 45 minuter och kommer att
spelas in. I vårt analysarbete kommer vi använda utskrifter av intervjuerna som
därefter raderas liksom ljudinspelningarna.
Vi utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf vilket innebär att din medverkan är frivillig
och avidentifierad, detta betyder att den som läser uppsatsen inte kommer att kunna
identifiera vilken kommun, skola eller lärare som har medverkat. Datainsamlingen
kommer att ske under veckorna 6-12 under vårterminen.
Vid eventuella frågor går det bra att kontakta oss, antingen via mejl eller telefon.
Med vänliga hälsningar
Maria Björch Karin Sagebro
maria.bjorch@ostersund.se karin.sagebro@orebro.se
070-6287876 0709644869
Handledare: Lisa Kilman, lisa.kilman@liu.se.
55