7.Etiska överväganden
13. Framtida forskning
Vidare forskning som författarna för studien anser intressant för framtiden är att undersöka skillnaden på användandet utav tvångsvård beroende på sjuksköterskans arbetslivserfarenhet. Vidare hade det även varit av intresse att undersöka om det finns skillnad på frekvensen av utförda tvångsåtgärder utifrån kön och etnicitet och dylikt. Intressant hade även varit att undersöka hur samtliga rättspsykiatriska kliniker i Sverige arbetar mot en minskning av tvångsåtgärder.
Intressant vidare forskning hade även varit att kartlägga vilka förbättringsarbeten som kan bidra till att den psykiatriska samt den somatiska vården kan bli bättre på att uppmärksamma de patienter som lider av en allvarlig psykisk störning med våldsamma tendenser. För att kunna ge dem den vård de behöver innan ett grovt brott begås. Då brottsförebyggande rådet publicerat en sammanställning där de skriver om hur det finns en viss koppling mellan grova våldsbrott och personer som lider av en allvarlig psykisk sjukdom. Vidare skriver de även att ett flertal av dessa individer i månaderna innan brottet uppsökt vården av olika anledningar. Hur kan vården bli bättre på att uppmärksamma dessa individer och ge dem den hjälp de behöver i tid?
I resultatdiskussionen tar författarna upp att det under intervjuerna kommit fram uppgifter om att aktiviteter har en positiv påverkan på patienten, vilket också har lett till en minskning av tvångsåtgärder. Enligt studien som presenteras i diskussionen motstrider det till viss del denna information av resultatet i deras studie, då de inte kunde se någon markant skillnad i tendenser till våld/hot. Genom studien har det framkommit att ett systemiskt tankesätt med grund i systemteorin har kunnat användas för att förstå och förklara hur olika individer och förhållanden samspelar med varandra på vårdavdelningen. Att se vårdavdelningen som ett vårdande system har kunnat ge en överblick över de olika faktorer samt samspelet dem emellan, vilket kan påverka användandet av tvångsåtgärder. Det hade varit av intresse att se mer framtida forskning ur en liknande teoretisk utgångspunkt kring det vårdande systemets inverkan på användandet av tvångsåtgärder. Författarna anser att vidare forskning inom ämnet hade kunnat ge möjligheter till en förbättring inom den rättspsykiatriska vården.
13.Referenser
Allgulander, C. (2005). Introduktion till kliniks psykiatri. Lund: Studentlitteratur
Askola, R., Nikkonen, M., Paavilainen, E., Soininen, P., Putkonen, H. & Louheranta, O. (2018). Forensic Psychiatric Patients´Perspectives on
Their Care: A Narrative View. Doi: 10.1111/ppc.12201.
*Barr, L., Wynaden, D. & Heslop, K. (2019). Promoting positive and
safe care in forensic mental health inpatient settings: Evaluating critical factors that assist nurses to reduce the use of restrictive practices. Doi:
10.1111/inm.12588.
Berg, L. (2010). Sjuksköterskans ansvar för vårdrelationen med patienten. Dahlberg – Lyckhage, E (Red.), Att bli sjuksköterska – en
introduktion till yrke och ämne. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, H., Nilsson, T., Andiné, P., Degl´lnnocenti, A., Thomeé, R. & Gutke, A. (2018). Physical performance and physical activity of patients
under compulsory forensic psychiatric inpatient care. Doi:
10.1080/09593985.2018.1488320.
*Björkdahl, A., Palmstierna, T. & Hansebo, G. (2010). The bulldozer and
the ballet dancer: aspects of nurses´ caring approaches in acute psychiatric intensive care. Doi: 10.1111/j.1365-2850.2010.01548.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2016). Hälsa och vårdande i teori och
praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Doedens, P., Vermeulen, J., Boyette, L-L., Latour, C. & Haan, L. (2020).
Influence of nursing staff attitudes and characteristics on the use of coercive measures in acute mental health services—A systematic review.
Doi: 10.1111/jpm.12586.
Domstol.se (2019) Rättspsykiatrisk vård.
https://www.domstol.se/amnen/tvangsvard/rattspsykiatrisk-vard/rattspsykiatrisk-vard/
*Eidhammer, G., Fluttert, F. & Stål, B. (2014). User involvement in
structured violence risk management within forensic mental health facilities - a systematic literature review. Doi: 10.1111/jocn.12571.
Eide, H., & Eide, T. (2011). Omvårdnadsorienterad kommunikation,
relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
Finnström, B. (2010). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. Dahlborg-Lyckhage, E (Red.), Att Bli sjuksköterska – en introduktion till
yrke och ämne. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Nedsatt psykiskt välbefinnande.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Gustavsson, L-K. (2010). Avskurenhet och gemenskap. Wiklund – Gustin, L (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, N., & Salzmann-Erikson, M. (2016). Effect of Complex
Working Conditions on Nurses Who Exert Coercive Measures in Forensic Psychiatric Care. DOI: 10.3928/02793695-20160817-06.
Hallberg, U. (2011). Kunskapsöversikt - hot och våld inom vård och
omsorg. Issn: 1650-3171 Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstalln ingar/hot-och-vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf
Hansen, A. (25/6-2019). Sommar & vinter i P1. Sveriges radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/1319465
Hammarström, L., Häggström, M., Andreasson Devik, S., & Hellzen, O. (2019). Controlling emotions – nurses´ lived experiences caring for
patients in forensic psychiatry. Doi: 10.1080/17482631.2019.1682911.
https://hejlskov.se/lagaffektivt-bemotande/ 25/12–2020
Helsingforsdeklarationen (2013). WMA Declaration of Helsinki - ethical
principles for medical research involving human subjects. 2020-10-28.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Henricson, M., & Billhult, A. (2014). Kvalitativ design. Henricsson, M (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Herlofson, J., & Ekselius, L. (2010). Personlighetsstörningar. Herlofsson, J; Ekselius, L; Lundh, L-G; Lundin, A; Mårtensson, B; Åsberg, M
(Red.), Psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Holmér, E. (2019). Läkemedel vid schizofreni och andra
psykossjukdomar.
https://www.1177.se/behandling-- hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-schizofreni/
Hradilova Selin, K. (2020). Dödligt våld och psykisk ohälsa
-gärningsmannens tidigare kontakter med psykiatrisk vård. E-print AB:
Stockholm.
Inspektionen för vård och omsorg, IVO. (2020). Iakttagelser i korthet nr.
4/2020
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/iakttagelser-i-korthet/2020/iakttagelser-i-korthet-tvangsatgarder-4-2020.pdf
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för
sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/158400 3553081/icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6ters kor%202017.pdf 23/11–2020 ”Internmedicin”. Isaksson, J. (2020). https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/lagen-om-psykiatrisk-tvangsvard-lpt/ 27/11–2020
Jensen, M. (2020). När en hotsituation uppstår.
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/hot-och-vald-inom-varden/nar-en-hotsituation-uppstar/
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och
forskningsmetodik för studenter inom hälso-och vårdvetenskap.
Stockholm: Natur och Kultur.
Kulzer, S. (2010). Tillit och medlidande i mötet med patienten och vårdaren. Wiklund – Gustin, K (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa – på
avancerad nivå. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. SFS
2003:460. Stockholm: utbildningsdepartementet. (28/10–2020). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lagen om psykiatrisk tvångsvård. 1991:1128. Socialdepartementet.
(27/12–2020).
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128
Lagen om psykiatrisk tvångsvård. 1991:1128§ 18a. Socialdepartementet.
(26/12–2020)
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911129-om-rattspsykiatrisk-vard_sfs-1991-1129
Lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård. 1991:1129. Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-19911129-om-rattspsykiatrisk-vard_sfs-1991-1129
Larsson, I. (2010). Att leda patientnära omvårdnadsarbete. Dahlborg-Lyckhage, E (Red.), Att bli sjuksköterska- En introduktion till yrke och
Lassenius, O. (2010). Den sårbara kroppen – fysisk aktivitet och undandragande. Wiklund – Gustin, K (Red.). Vårdande vid psykisk
ohälsa – på avancerad nivå. Lund: Studentlitteratur.
Lidberg, L., & Wiklund, N. (2004). Svensk rättspsykiatri: psykiska
störning, brott och påföljd. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren-Granheim, U. (2011). Kvalitativ
innehållsanalys. Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B (Red.), Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Uppl. 3). Lund:
Studentlitteratur.
*McDonnell, A., & Deveau, R. (2018). Low arousal approaches to
manage behaviours of concern. DOI:10.7748/ldp.2018.e1882
Magnusson, E., Axelsson, A., & Lindroth, M. (2019). 'We try' – how
nurses work with patient participation in forensic psychiatric care. Doi:
10.1111/scs.12773
Malm, U., Lindström, E., & Wieselgren, I-M. (2009). Schizofrena syndrom och likartade psykoser. Herlofsson, J; Ekselius, L; Lundh, L-G; Lundin, A; Mårtensson, B; Åsberg, M (Red.), Psykiatri. Lund:
Studentlitteratur
Olausson, S., Danielsson, E., Berglund Johansson, I., & Wijk, H. (2018).
qualitative study reflecting patients´ point of view. Doi:
10.1111/inm.12557
Olofsson, B. (2008). Att vårda med tvång. Sjögren, R (Red.).
Rättspsykiatriskt vårdande – Vårdande av lagöverträdare med psykisk ohälsa.Lund: Studentlitteratur.
*Olsson, H., & Schön, U. (2016). Reducing violence in forensic care –
how does it resemble the domains of a recovery-oriented care? Doi:
10.3109/09638237.2016.1139075
Pelto-Piri, V., Warg, L-E., Kjelling, L. (2020). Violence and aggression
in psychiatric inpatient care in Sweden: a critical incident technique analysis of staff descriptions. Doi: 10.1186/s12913-020-05239-w
Personuppgiftslag. Stockholm: Socialdepartementet. (28/10–2020). SFS
1998:204.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
Rydenlund, K. (2010). Hopp och hopplöshet. Wiklund – Gustin, K (Red.). Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Lund: Studentlitteratur.
*Salzmann-Eriksson, M., Rydlo, C., & Wiklund Gustin, L. (2016).
interacting with patients hospitalised in forensic psychiatric settings.
Doi: 10.1111/jocn.13252
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken - etik för vårdande
yrken. (Uppl. 7). Lund: Studentlitteratur.
Sjögren, R. (2008). En vision om det evidensbaserade rättspsykiatriska vårdandet. Sjögren, R (Red.), Rättspsykiatriskt vårdande – Vårdande av
lagöverträdare med psykisk ohälsa. Lund: Studentlitteratur.
Sjögren, R. (2010). Makt och maktlöshet. Wiklund – Gustin, K (Red).
Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Lund:
Studentlitteratur.
Strand, S., & Holmberg, G. (2018). Den rättspsykiatriska vården. (Uppl. 2). Lund: Studentlitteratur.
Svanborg, P., & Åsberg, M. (2009). Psykiatrisk skattning. Herlofsson, J; Ekselius, L; Lundh, L-G; Lundin, A; Mårtensson, B; Åsberg, M (Red.),
Psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
*Söderberg, A., Wallinius, M., Hörberg, U. (2020). An Interview Study of
Professional Carers’ Experiences of Supporting Patient Participation in
a Maximum Security Forensic Psychiatric Setting Doi:
10.1080/01612840.2019.1658833
(2020). Impcat of substance use and other risk factor exposures on
conviction rates by people with a psychotic illness and other mental disorders. Doi, 10.1007/s00127-019-01751-5
Wiklund-Gustin, K. (2010). Inledning. Wiklund – Gustin, K (Red.),
Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. Lund:
Studentlitteratur.
*Wong-Anuchit, C., Chantamit-o-pas, C., Schneider, J., & Mills, A. (2018). Motivational interviewing-based Compliance/adherence therapy
interventions to improve psychiatric symptoms of people with severe mental illness: Meta-analysis.Doi: 10.1177/1078390318761790
Åsberg, M., & Mårtensson, B. (2009). Förstämningssyndrom. Herlofsson, J; Ekselius, L; Lundh, L-G; Lundin, A; Mårtensson, B; Åsberg, M (Red.), Psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och
14.Bilagor
I. Etisk egengranskning
Ja Nej Kanske
1 Behandlar undersökningen känsliga personuppgifter (dvs.
behandlar personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).
X
2 Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även
sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett led i studien)?
X
3 Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka
deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka?
X
4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande
eller avliden människa (t.ex. blodprov )?
X
5 Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn,
person med demenssjukdom eller psykisk funktions-nedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)?
6 Avses vetenskaplig publicering såsom vid konferens eller i
vetenskaplig tidskrift efter studiens genomförande.
X
7 Kommer personregister upprättas (där data kan kopplas till fysisk
person) och anmälas till registeransvarig person (GDPR- ansvarig).
X
8 Syftet och metoden är väl avvägt gällande risk-nytta samt
anpassat till nivån på studien.
X
9 I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna
förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår. (För studier med deltagare under 15 år krävs vårdnadshavares godkännande – bägge vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad).
X
10 Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den
skriftliga informationen till forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.
X
11 Det finns resurser för genomförande av projektet. X