Ett axplock av olika intressanta områden som med fördel kan undersökas ytterligare
Mot bakgrund av slutsatserna från denna studie finns det naturligtvis olika upplägg för ett framtida forskningsprojekt. Men något som saknats i de rapporter och projekt som undersökts i denna studie är att försöka ta ett helhetsperspektiv, utifrån en svensk kontext för att undersöka potentialen för
godscyklar att ta över en avsevärt mycket större del av transporterna den sista kilometern för exempelvis e-handelsprodukter. Ett sådant projekt bör innehålla en fullständig livscykelanalys som även tar hänsyn till produktion och underhåll, en kostnads- och intäktsanalys som undersöker kostnadseffektiviteten. Under vilka omständigheter och förhållanden, för vilka produkter och med vilka logistikupplägg genereras ett positivt bidrag till sista raden?
Just detta med slitage är ju något som är extra i ropet nu med elscootrarnas framväxt som vi nämnt35.
Man skulle kunna göra en jämförelse mellan elscootrar och godscyklar. Med resultaten från denna rapport i ryggen kan det med lätthet hävdas att godscyklar vida överstiger elscootrar i miljönytta, då de ersätter lätta lastbilar och inte som i fallet elscootrar ersätter en tredjedel bilresor, gång och
kollektivtrafikresor. Sedan att de håller mer än fem veckor är ju också något som bidrar positivt i kalkylen. En fråga som bör försöka besvaras är varför vi inte ser samma intresse för godscyklar som för elscootrar inom Venture Capital industrin?
En annan mer aktionsforskningsorienterad vinkel på framtida forskningsprojekt skulle kunna rikta sig mot elscooterföretagen, där uppsamlingen identifierats som en viktig nyckel för att förbättra
miljöpåverkan. Det finns säkerligen ytterligare aktörer och delar av marknader som skulle kunna använda sig av godscyklar vid uppsamlingen av scooters istället för skåpbilar.
Några andra viktiga delar att undersöka närmare är att ta reda på vad användare av infrastrukturen i städer, medborgare, skulle tycka om antalet godscyklar ökar till skåpbilens nackdel. Åt det mer tekniska hållet skulle det vara bra att fokusera på fordonen och komponenterna, på samma sätt som man forskar på förbränningsmotorn på universitet runt om i världen. Forskning på hur lagar och regler mer kan främja denna typ av fordon. Hur vi kan förbättra infrastrukturen. Hur godscykeln kan uppnå målen satta i Agenda 2030. Hur kan offentliga aktörer såsom kommuner, landsting, statliga företag hjälpa till med detta?
Referenser
Althini E. & Karlsson M. (2016). Design av Öresundsboxen En portabel box för cykeltransport Examensarbete Institutionen för designvetenskap, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet, 2016. Arvidsson, N. (2013). Essays on operational freight transport efficiency and sustainability.
Arvidsson, N., & Browne, M. (2013). A review of the success and failure of tram systems to carry urban freight: the implications for a low emission intermodal solution using electric vehicles on trams. Arvidsson, N., & Pazirandeh, A. (2017). An ex ante evaluation of mobile depots in cities: A
sustainability perspective. International Journal of Sustainable Transportation, 11(8), 623-632. Bergh, J. v. d. and R. Kemp (2006). Economics and transitions: lessons from economic sub-
disciplines. Maastricht, UNU-MERIT, Maastricht Economic and social Research and training centre on Innovation and Technology.
Birky, A. K. (2008). Socio-technical transition as a co-evolutionary process: innovation and the role of niche markets in the transition to motor vehicles. University of Maryland, College Park, University of Maryland, College Park.
Browne, M., J. Allen, et al. (2011). "Evaluating the use of an urban consolidation centre and electric vehicles in central London." IATSS Research 35(1): 1-6.
Browne, M., M. Sweet, et al. (2005). Urban freight consolidation centres: final report. University of Westminster for the Department for Transport, Transport Studies Group. Project Report.
Cherry CR 2007 Electric two-wheelers in China: analysis of environmental, safety, and mobility impacts Diss. Institute of Transportation Studies (Berkeley,CA: University of California Press ) CITYLOG (2012) Neue Ansätze in der Citylogistik: Berlin erprobt mit “messenger Transport & Logistik GmbH” neue Logistikprozesse der Innenstadtbelieferung im Rahmen des EU-Projektes CITYLOG. Senatsverwaltung für Stadtentwicklung und Umwelt, Berlin.
COM 144 final (2011). White paper - Roadmap to a Single European Transport Area – Towards a competitive and resource efficient transport system. EUROPEAN COMMISSION. Brussels. Conway, A., Cheng, J., Kamga, C., & Wan, D. (2017). Cargo cycles for local delivery in New York City: Performance and impacts. Research in transportation business & management, 24, 90-100. Conway, A., P.-E. Fatisson, et al. (2011). URBAN MICRO-CONSOLIDATION AND LAST MILE GOODS DELIVERY BY 1 FREIGHT-TRICYCLE IN MANHATTAN: OPPORTUNITIES AND CHALLENGES. TRB 2012 Annual Meeting. Washington, D.C, TRB.
Crainic, T. G., N. Ricciardi, et al. (2004). "Advanced freight transportation systems for congested urban areas." Transportation Research Part C: Emerging Technologies 12(2): 119-137.
Cycle Logistics – moving Europe forward också i Leonardi J., Brown M., Allen J., 2012. Before-after assessment of a logistics trial with clean urban freight vehicles: A case study in London. Procedia – Social and Behavioural Sciences 39
Dings, J. (2014). Cars are going electric, but should we get plugged in? Transport & Environment, [Available at: http://www.transportenvironment.org/news/cars-are-going-electric-should-we-get- plugged].
Ekström, G. (1984). Svenskarna och deras velocipeder, Winbergs Förlag.
European Commission (2011). WHITE PAPER, Roadmap to a Single European Transport Area – Towards a competitive and resource efficient transport system. 144 final. European commission. Brussels. 144 final.
Falkemark, G. (2006). Politik, mobilitet och miljö : om den historiska framväxten av ett ohållbart transportsystem, Gidlunds förlag.
Flink, J., (1990) The Automobile Age, MIT Press, 1990, 456 pages
Garme K (red.), Ljungberg A.,Tufvesson E., Lantz J., Woxenius J., Sundberg M., Arvidsson N. och Hall Kihl S., Vattenvägen- den intermodala pusselbiten -en förstudie om vattenvägen som
transportresurs och hur vi kan bedöma om den bidrar till ett bättre transportsystem, LIGHTHOUSE REPORTS, 2017
Geels, F. W. (2002). "Technological transitions as evolutionary reconfiguration processes: A multi- level perspective and a case-study." Research Policy 31(8-9): 1257-1274.
Geels, F. W. (2005). Technological transitions and system innovations: a co-evolutionary and socio- technical analysis, Edward Elgar.
Geels, F. W. (2005). "A socio-technical analysis of low-carbon transitions: introducing the multi-level perspective into transport studies." Journal of Transport Geography(0).
Gruber, J., Kihm, A., & Lenz, B. (2014). A new vehicle for urban freight? An ex-ante evaluation of electric cargo bikes in courier services. Research in Transportation Business & Management, 11, 53- 62.
Hollingsworth J et al 2019 Environ. Res. Lett. 14 084031 https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab2da8/pdf Hult, J., S. Lindqvist, et al. (1989). Svensk teknikhistoria, Gidunds.
Jandl O-M (2016). Implementing Inland Waterway Transportation in Urban Logistics, MSc thesis, Department of Shipping and Marine Technology, Chalmers university of technology, Göteborg, Sweden 2016.
Kirsch, D. (2000). The electric vehicle and the burden of history, Rutgers University Press.
Luo H, Kou Z, Zhao F and Cai H 2019 Comparative life cycle assessment of station-based and dock- less bike sharing systems Res. Conservation Recycling 146 180–9
Maes, J. and T. Vanelslander (2010). The Use of Bicycle Messengers. An Option in the 2010 Supply Chain? European Transport Conference, Proceedings, Association for European Transport.
Melo, S., & Baptista, P. (2017). Evaluating the impacts of using cargo cycles on urban logistics: integrating traffic, environmental and operational boundaries. European transport research review, 9(2), 30.
Mobil depå (2016). projekt Vinnova, Diarienummer 2015-00266 Niklas Arvidsson och Ala Pazirandeh Arvidsson.
Muñuzuri, J., P. Cortés, et al. (2012). "Selecting the location of minihubs for freight delivery in congested downtown areas." Journal of Computational Science(0).
New York City Department of Transportation (2008). Sustainable Streets, Strategic Plan for the New York City Department of Transportation 2008 and Beyond. New York,
http://www.nyc.gov/html/dot/downloads/pdf/stratplan_compplan.pdf.
Nykvist, B. and L. Whitmarsh (2008). "A multi-level analysis of sustainable mobility transitions: Niche development in the UK and Sweden." Technological Forecasting and Social Change 75(9): 1373-1387.
Oliveira, C., Albergaria De Mello Bandeira, R., Vasconcelos Goes, G., Schmitz Gonçalves, D., & D’Agosto, M. (2017). Sustainable vehicles-based alternatives in last mile distribution of urban freight transport: A systematic literature review. Sustainability, 9(8), 1324.
Parsmo R (2019) En jämförelse av ellastcyklar och konventionella fordon för transporter av små laster - Slutrapport av projekt inom GrönBoStad Stockholm, Rapport C 397, IVL Svenska Miljöinstitutet Piecyk, M., Browne, M., Whiteing, A., & McKinnon, A. (Eds.). (2015). Green logistics: Improving the environmental sustainability of logistics. Kogan Page Publishers.
Pistorius, C. W. I. and J. M. Utterback (1997). "Multi-mode interaction among technologies." Research Policy 26(1): 67-84.
Raven, R. (2005). Strategic Niche Management for Biomass - A comparative study on the
experimental introduction of bioenergy technologies in the Netherlands and Denmark. Eindhoven, Technische Universiteit Eindhoven. Doctor: 328.
Rose G 2012 E-bikes and urban transportation: emerging issues and unresolved questions Transportation 39 81–96
Sheng N, ZhouXand Zhou Y 2016 Environmental impact of electric motorcycles: evidence from traffic noise assessment by a building-based data mining technique Sci. Total Environ. 55473–82 Schliwa, G., Armitage, R., Aziz, S., Evans, J., & Rhoades, J. (2015). Sustainable city logistics— Making cargo cycles viable for urban freight transport. Research in Transportation Business & Management, 15, 50-57.
Schwanen, T. (2015). The bumpy road toward low-energy urban mobility: Case studies from two UK cities. Sustainability, 7(6), 7086–7111.
Straightsol (2012). "Demonstration B: TNT Express in Brussels - City Logistics Mobile Depot." Retrieved 120310, 2012.
Transport for London (2009). Cycle freight in London – a scoping study. T. f. London. London, Available at: https://www.8freight.com/cmsimages/cycle-as-freight-may-2009.pdf
Transport for London (2010). Cycling Revolution London. London, Available at: https://www.london.gov.uk/sites/default/files/cycling-revolution-london.pdf
TURBLOG (2011). Transferability of urban logistics concepts and practices from a world wide perspective - Deliverable 3.1 - Urban logistics practices – Paris Case study. Transferability of urban logistics concepts and practices from a world wide perspective, FP7-TRANSPORT SST.2008.3.1.4. Urban delivery systems.
Vert chez vous (2014). Multimodal transport with environmentally friendly vehicles, Bestfact, webpage http://www.bestfact.net/wp-
content/uploads/2014/02/Bestfact_Quick_Info_GreenLogistics_VertChezVous.pdf, Maj 2019. Weiss M, Dekker P, Moro A, ScholzHand Patel MK 2015 On the electrification of road
transportation–a review of the environmental, economic, and social performance of electric two- wheelers Transp. Res.D41 348–66
Witte, C., P. Krichel, and C. Sommer. (2011) Verlagerung des Lieferverkehrs auf Fahrradkuriere: Methode und Ergebnisse einer Potenzialstudie. In Wirtschaftsverkehr: Modelle-Strategien- Nachhaltigkeit (U. Clausen, ed.), Dortmund, Germany, pp. 157–170.
Wrighton, S., & Reiter, K. (2016). CycleLogistics–moving Europe forward!. Transportation research procedia, 12, 950-958.
Zhang C, Wang C, Sullivan J, HanWand Schuetzle D 2001 Life cycle assessment of electric bike application in Shanghai SAE Technical Paper 2001-01-3727 SAE International
OM VTI
V
TI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Vår huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infra- struktur, trafik och transporter. Vi arbetar för att kunskapen om transport- sektorn kontinuerligt ska förbättras och är på så sätt med och bidrar till att uppnå Sveriges transportpolitiska mål.Verksamheten omfattar samtliga transportslag och områdena väg- och ban- teknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafiksäkerhet, trafikanalys, människan i transportsystemet, miljö, planerings- och beslutsprocesser, transportekonomi samt transportsystem. Kunskapen från institutet ger beslutsunderlag till aktörer inom transportsektorn och får i många fall direkta tillämpningar i såväl nationell som internationell transportpolitik.
VTI utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation. Medarbetarna arbetar också med utredning, rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. På institutet finns tekniskt avancerad forskningsutrustning av olika slag och körsimulatorer i världsklass. Dessutom finns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium.
I Sverige samverkar VTI med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning. Vi medverkar även kontinuerligt i internationella forsk- ningsprojekt, framförallt i Europa, och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser.
VTI är en uppdragsmyndighet som lyder under regeringen och hör tilI Infrastruk- turdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Vårt kvalitetsledningssystem är certifierat enligt ISO 9001 och vårt miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001. Vissa provningsmetoder vid våra laboratorier för krocksäkerhetsprovning och vägmaterialprovning är dessutom ackrediterade av Swedac.