Framtida forskning

Denna studie har varit intressant och spännande att undersöka och skapa förståelse för hur gymnasieskolor marknadsför sig i dagens skolmarknad. På grund av studiens begränsade tidsram och omfattning har denna undersökning enbart koncentrerat sig på

företagsperspektivet och ett fåtal urval av respondenter. Förslag på framtida forskning inom detta ämne kan vara att få med konsumentperspektivet d.v.s. elevens perspektiv på huruvida eleverna upplever skolans marknadsföring. Detta hade blivit en studie med fler perspektiv, där det hade varit intressant att studera vilken marknadsföring eleverna kommer i kontakt

45 av (54)

med inför ett gymnasieval. Den studien skulle i sin tur kunna användas som underlag för företagsverksamheten för att ta reda på vilka strategier som är mer effektiv. Denna förslag på framtida forskning skulle kunna genomföras med forskningsmetoden triangulering. Ett annat förslag på framtida forskning kan vara att göra en motsvarande studie i en större omfattning där fler gymnasieskolor undersöks genom kvantitativ forskningsstrategi. En sådan typ av undersökning hade kunnat leda till att resultatet hade blivit mer generaliserbart samt att den externa validiteten hade ökat.

46 av (54)

7. Diskussion

I detta kapitel kommer forskarna för denna studie att diskutera skillnader mellan Chiles och Sveriges marknadsföringssätt.

I jämförelse med de svenska gymnasieskolor som har undersökts i denna studie finns det en betydelsefull skillnad med hur chilenska skolor marknadsför sig enligt informationen som studien lyft fram. Zanjaco förklarade att Chiles marknadsföringsstrategi har en koppling till verksamhetens socioekonomiska status. Det som bidrar till fördelningen är klassamhället i Chile. Den svenska gymnasieskolan marknadsföring bygger på viljan att visa upp sig och höras av elever samt gå ut med information om utbildningen, det förklaras således att det är eleverna och utbildningen i sig som är det centrala för hur den svenska skolan marknadsför sig. De svenska skolorna försöker synas och höras på olika sätt bland annat genom olika marknadsföringsstrategier men även genom att erbjuda en nischad utbildning såsom Franska skolans gymnasium, Stockholms idrottsgymnasium och Stockholms transport- och

fordonstekniska gymnasium gör. De tre gymnasieskolor profilerar sig därigenom på språk, idrott eller fordon. Det innebär att både Chiles och Sveriges skolor profilerar sina

utbildningar.

Ännu en skillnad är att personalen som arbetar i det kommunala skolor i Chile involveras i marknadsföringsaktiviteter genom att göra hembesök och locka till elever och föräldrar genom att dela ut till exempel kläder. Det kan i sin tur jämföras med hur svenska skolans rektorer arbetar tillsammans med skolans personal med den digitala marknadsföringen genom sociala medier och skolan hemsida. Det framgick även i undersökningen att eftersom de kommunala skolorna som undersökts i denna studie tillhör Stockholm stad så finns det

riktlinjer som skolorna måste följa. En regel som de kommunala skolorna måste följa är att de inte får locka elever och föräldrar med olika förmåner enbart med sitt arbete.

För både chilenska och svenska skolor visar sig webbsidan vara av stor betydelse för att bland annat kunna informera och publicera om skolan. Skillnaden är dock att i Chile är det i

47 av (54)

största del människor från medel- och överklassen som gör ett gymnasieval baserad på skolans webbsida som informationskälla. Skolorna i Chile använder dessutom hemsidan för att fördriva familjer som inte uppfyller ett visst krav som skolan ställer genom att lägga upp extra information i skolans webbsida. Det svenska skolornas hemsidan skiljer sig på så sätt att den bygger på information som återspeglar skolan till exempel som information, filmer och studenters erfarenheter. Det tyder på att ländernas webbsida har delvis skapats för olika ändamål.

En likhet mellan dessa två länder är att både använder sig av traditionell marknadsföring i mässor, där skolorna har möjligheten att dela ut till exempel broschyrer. Men vi ser att ett utav skolorna som undersöktes i Sverige inte längre delar ut sådant papper annonser i gymnasiemässan på grund av att de är miljöanpassade. Då det är givet att vi är i en process idag där vi övergår från att vara traditionell marknad till att vara digital marknad, och i samband med att gymnasieskolor i skolmarknaden börjar ta miljömedvetna beslut så kan miljömedvetenhet vara en viktig faktor till att samhället snabbar på processen till att bli ett mer digitalt styrt samhälle.

48 av (54)

8. Referenslista

Arndt, J., & Friman, A. (red) (1983) Intern marknadsföring. Liber Förlag, Malmö.

Awan, M.H, Siddiquei, N.A, Jabbar, A., Abrar, M. & Baig, A. S, (2015) Internal Marketing and Customer Loyalty: A Dyadic Analysis .Journal of Service Science and Management, 8, pp. 216-228

http://dx.doi.org/10.4236/jssm.2015.82024

Baines, P. Fill, C. & Rosengren, S. (2017). Marketing. Oxford University press. Uppl. 4

Bansal, H. S., & Voyer, P. A. (2000). Word-of-Mouth Processes within a Services Purchase Decision Context. Journal of Service Research, 3(2), pp. 166–177.

http://doi.org/10.1177/109467050032005

Bergström, Y. & Wahlström, N. (2008). TEMA: En reformerad gymnasieskola - med vilka ambitioner? Utbildning & Demokrati - Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Vol.17 1/2008. ss 5-16

Bohnenberger, M. C. Schmidt, S. Damacena, C. & Francisco Julio, B-L. (2019). Internal marketing: a model for implementation and development. Dimensión Empresarial, 17(1), pp.

7-22. DOI: http://dx.doi.org/10.15665/dem.v17i1.1657. I

Brown, J. J., & Reingen, P. H. (1987). Social ties and word-of-mouth referral behavior.

Journal of Consumer research, pp. 350–362.

Buttle, F. A. (1998). Word of mouth: understanding and managing referral marketing.

Journal of Strategic Marketing, 6 (3), September, pp. 241-254.

https://doi.org/10.1080/096525498346658

Dovemark M. (2004) Ansvar-flexibilitet- valfrihet. En etnografisk studie om en skola i en förändring, Acta Universitatis gothoburgensis, Göteborg 2004

49 av (54)

Ekström, A., Frisell Ellburg, A. & Kallstenius, J. (2012). Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659dbc/1553964420602/pdf2818 .pdf

Eriksson L.T & Wiedersheim- Paul F. (2008). Rapport boken- hur man skriver uppsatser, artiklar och examensarbeten, Liber AB

Grönkvist, U. (2000). Sponsring & Event Marketing, Björn Lundén information AB, Näsviken.

Grönroos, C. (2002). Service Management och marknadsföring, Malmö: Liber AB

Grönroos, C. (1996). Marknadsföring i tjänsteföretag, Liber Ekonomi: Göteborg

Gummesson, E. (1998). Relationsmarknadsföring: Från 4 P till 30 R. Malmö: Liber AB

Hennig-Thurau T, Gwinner KP, Walsh G, Gremler DD. (2004). Electronic word-of-mouth via consumer-opinion platforms: what motivates consumers to articulate themselves on the Internet? Journal of Interactive Marketing, 18(1). pp. 38–52.

Hunt, D. S. Arnett, B. D. & Madhavaram, S. (2006). The explanatory foundations of

relationship marketing theory. Journal of Business & Industrial Marketing, 21(2). pp. 72–87

Kameshwari, A. V. & Nittala, R. (2013) Quantitative Modeling of Internal Marketing and Interactive Marketing. Journal of Supply Chain Management Systems. 2(2). pp. 42-55

Keller, K. L. (2019). Strategic brand management: building, measuring and managing brand equity. Harlow: Pearson Education Limited. Uppl.5

Kvale, S. (1996). InterViews:An Introduction to Qualitative Research Interviewing.

Thousand Oaks, CA: Sage

50 av (54)

Lanner, P. & Söderberg, C. (2006). ”För 50 000 skojar vi till det lite” - Om konsten att lyckas och misslyckas med eventmarknadsföring, Stockholm: Sellin & Partner Bok och Idé AB

Lincoln, Y. S. & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. Beverly Hills, CA: Sage

Lis, B. & Neßler, C. (2014). Electronic word of mouth. Business & Information Systems Engineering, 6(1), pp. 63-65.

Ljungberg, J. (2018). Sociala Medier I: Iveroth, E. et. al. (red.), Digitalisering och styrning, Studentlitteratur, Lund, ss. 295-314.

Lofland, J. & Lofland, L. (1995). Analyzing Social Settings: A Guide to Qualitative Observation and Analysis, 3:e uppl. Belmont, CA: Wadsworth

Lund, S. (2007). ”Valfrihet och konkurrens: Utvecklingstendenser inom gymnasieutbildningen” i Pedagogisk forskning i Sverige, 12(4). ss. 281-300

Mason, J. (1996). Qualitative Researching. London: Sage

Moor, L. (2011). Neoliberal experiments: Social marketing and the governance of populations. Inside Marketing: Practices, Ideologies, Devices, pp. 299-319.

Normann, R. (2000). Service Management – ledning och strategi i tjänsteproduktion, Malmö, Liber Ekonomi.

Panwar, A., & Rathore, S. (2015). Capturing, Analyzing, and Managing Word-of-Mouth in the Digital Marketplace Publisher: IGI Global

Rubin, H. J. & Rubin, I. S. (1995). Qualitative Interviewing: The art of Hearing Data.

Thousand Oaks, CA: Sage

Sahlgren, G. H. & Jordahl, H. (2016). Information – ett verktyg för bättre skolsystem. SNS förlag

51 av (54)

Schumann, D. W & Thorson, E. (2012). Internet Advertising: Theory and Research Psychology Press Ltd: New York

Šonková, T., & Grabowska, M. (2015) “Customer engagement: transactional vs. relationship marketing”, Journal of International Studies, 8(1). pp. 196-207.

DOI: 10.14254/2071-8330.2015/8-1/17

Statskontoret. (2007:19). Vård, skola och omsorg: Vilken information behöver brukaren för att välja? Stockholm: Finansdepartementet.

http://www.statskontoret.se/publikationer/2007/vard-skola-och-omsorg-vilken-informationbehover-brukaren-for-att-valja-/

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Zanjaco A. (2017). Educational providers in the marketplace: Schools’ marketing responses in Chile. International Journal of Educational Research. 88. pp.

166-176. https://doi.org/10.1016/j.ijer.2017.10.009

Zanjaco A. (2019). Education Markets and Schools’ Mechanisms of Exclusion: The Case of Chile. Education policy analysis archives. 27(130). pp. 1- 38.

https://doi.org/10.14507/epaa.27.4318

52 av (54)

Bilagor

Bilaga 1 - Informationsbrev

Hej på er!

Vi är två ekonomi elever, Evin Erdal & Pietro Chahin, som studerar sista terminen på Södertörns högskola. Vi skriver en C-uppsats där uppgiften är att skriva ett examensarbete gällande företagsekonomi med inriktning på marknadsföring.

Denna undersökning kommer att skapa förståelse för hur gymnasieskolor marknadsför sig i dagens skolmarknad.

Vi hoppas innerligen på att ni skulle vilja ställa upp på en intervju (på distans pga. covid-19) och därmed vara en del av denna intressanta undersökning.

Tacksamma för svar!

Med vänliga hälsningar, Evin Erdal & Pietro Chahin

53 av (54)

Bilaga 2 - Intervjuguide

Datum: _____________________

Gymnasieskola: ______________

1. Vilka arbetsuppgifter har du på skolan?

2. Varför är marknadsföring viktig för er?

3. Vad är ni duktiga på när det gäller marknadsföring?

4. Vad skulle ni vilja göra mer inom marknadsföring?

5. Vad är det viktigaste ni gör för att uppnå god marknadsföring?

6. Vad har er gymnasieskola för marknadsföringspolicy avseende marknadsföring av tjänsten?

7. Hur aktiva är ni när det kommer till att uppdatera er sociala marknadsföring? Exempelvis genom sociala medier och gymnasieskolans hemsida.

8. Vad har skolans webbsida för betydelse i kontaktskapande?

9. Vilken uppfattning vill ni sända ut till publiken genom skolans webbsida utifrån ett konkurrensinriktat synsätt?

10. Har ni observerat övriga gymnasieskolors webbsidor när ni utarbetat er hemsida? Om ja, är det något specifik ni har tittat på?

11. Hur upplever ni dagens konkurrenssituation som råder mellan gymnasieskolorna?

12. På vilket sätt kan ni som gymnasieskola ha en inverkan på elevens gymnasieval?

13. Anser ni att er gymnasieskola är i behov av mer resurser för marknadsföring i syfte att få en mer lönsam försäljning?

54 av (54)

14. Anser ni att det förekommer någon osäkerhet vad gäller att konsumenter fattar fel skolval med anledning av marknadsföring?

15. Vilka attribut framställs för konsumenterna?

16. Vad ser ni för likheter- och skillnader mellan kommunala respektive fristående gymnasieskolornas marknadsföring?

17. På vilket sätt profilerar gymnasieskolan sig i förhållande till föräldrar/elever önskemål?

18. Finns det någon skillnad på hur ni marknadsför era olika gymnasieprogram?