Social marknadsföring & internet

Moor (2011, s.299) menar på att offentliga företag oftast tillämpar sig av social

marknadsföring, som är en variant av marknadsföring som gentemot den kommersiella vill dra mer fördelar samt öka välfärden. Social marknadsföring har blivit allt mer viktig för gymnasieskolornas marknadsföring, dessa plattformar når bättre ut till just den målgruppen som ska börja på gymnasiet då digitala verktyg och internet är en stor del av ungdomarnas vardag. Utifrån respondent 1 har de som målsättning att utveckla sitt arbete med den sociala marknadsföringen mer och hur internet kan gynna deras marknadsföring. Dock värderar respondent 1 relationsmarknadsföringen mer då det har en större betydelse för att skapa och bidra med välgrundade relationer med eleven. Respondent 1 nämner också att de inte har någon specifik personal som har ett huvudansvar över den sociala marknadsföringen utan att

39 av (54)

detta sköts ett flertal gånger av eleverna på gymnasieskolan då de behärskar detta område bra och kan publicera inlägg. Respondent 1 hävdar också att de inte heller någon riktig

kommunikatör eller ansvarig för den sociala marknadsföringen utan att de får hjälpas åt internt inom gymnasieskolan med detta. Detta eftersom de är en alldeles för liten organisation för att bedriva det. Deras webbsida har även varit en viktig faktor för den sociala

marknadsföringen och det ska vara betydelsefullt och tillföra nyfikenhet för konsumenten att söka vidare information kring gymnasieskolan, eventuellt ta kontakt och till slut söka sig dit.

Detta kan vara relevant om man vill undersöka mer kring gymnasieskolan, vad de erbjuder, och att detta eventuellt kan vara en utbildning för mig som söker.

Ljungberg (2018, s.296) menar att sociala medier möjliggör att skapa och dela innehåll som skapats av olika användare. Det centrala med dessa sociala plattformar är att de underlättar skapandet, delandet samt redigerandet av olika innehåll och ger möjlighet till att kommentera och värdera andras innehåll. Denna sociala marknadsföring medför därmed en informell kultur, sociala nätverk och en viral spridning av information genom internet. I och med detta kan organisationer som gymnasieskolor nå ut mer interaktivt och flexibelt till sina

konsumenter som i detta fall är potentiella elever (Ibid, s.296). Respondent 2 nämner att skolans hemsida är ett sätt att öppna upp sig genom den marknadsföringsstrategin, samt att sociala medier är av stor betydelse och därför kan man inte idag vara utanför det. I stort sett syftar skolans marknadsföring till att styra in både elever och föräldrar till att besöka deras webbsida för att ta del av mer information genom internet. Respondent 2 menar också att all marknadsföring de gör är i syfte att kanalisera elever och föräldrar till deras hemsida, samt genomförs det stora arbeten i Instagram 2–4 ggr årligen för att publicera ny information. I flesta fall rör det information kring öppet hus, gymnasiemässor och andra viktiga datum. Det handlar mycket om att eleverna själva får ha hand om denna typ av marknadsföring.

Respondent 3 menar att den sociala marknadsföringen inte sköts av en specifik

kommunikatör, utan att detta sköts av rektorn själv. Dock kan rektorn få hjälp av skolans egen personal till exempel studievägledare, bildlärare, som kan vara duktiga inom sociala medier, film och hemsidor. Respondent 4 har också Instagramkonton och brukar utföra en del inlägg där för att exponeras mer. Respondent 4 menar även på att deras samarbeten med andra företag i marknadsföringssyfte har gett möjligheter att vara med i företagens sociala medier och kanaler och kan därmed vara en fördel för gymnasieskolan. Detta kan i sin tur

40 av (54)

skapa “win-win” situationer där samarbetet med företagen ser vinsten med det hela och kan anställa skolans elever när de är färdigutbildade. Vi kan se en del likheter på att de flesta gymnasieskolorna tillämpar sig av social marknadsföring & internet, skillnaden kan vara att vissa värderar det mer än andra, då de anser att annan typ av marknadsföring som t.ex.

relationsmarknadsföring kan vara mer relevant att utgå ifrån.

5.5 Eventmarknadsföring

Enligt Grönkvist (2000, s.11) kan eventmarknadsföring förekomma inom olika evenemang, till exempel genom gymnasieskolornas öppna hus, som både kan hållas fysiskt på plats men även virtuellt genom digitala plattformar. Eventmarknadsföring kan även vara ett möte mellan individer i en aktiv och kreativ miljö. Denna typ av marknadsföring tillämpas mest för att manifestera någonting som att ha olika utställningar eller aktiviteter som speglar

gymnasieskolan och specifikt vad som utmärker just dem. Enligt Grönkvist är

eventmarknadsföring sammanfattningsvis ett “upplevelsemarknadsföringskoncept” (Ibid, s.11). Respondent 1 säger att deras gymnasieskola är duktiga på att skapa dialoger och marknadsföra i olika forum och event, såsom öppet hus och Älvsjömässan. Respondent 1 menar också på att eventmarknadsföringen är en viktig strategi för gymnasieskolan att marknadsföra sig genom. Eftersom elever som deltar i olika evenemang som öppet hus och gymnasiemässor och har en dialog med skolan är mer benägna och har större potential att söka till skolan kontra en elev som inte gör likadant. Respondent 2 och respondent 3 menar också att öppet hus och gymnasiemässor är viktiga sätt att marknadsföra sig genom.

Keller (2019) hävdar att den traditionella marknadsföringen blivit allt mer oanvändbar, och därför har dessa evenemang blivit vanligare för en organisation att marknadsföra sig genom.

Keller påstår vidare att eventmarknadsföring är ett fördelaktigt förhållningssätt som

verksamheter som gymnasieskolor kan tillämpa sig av när de vill nå ut till sina konsumenter vilket är de potentiella eleverna, på ett mer smidigt sätt samt för att kunna kommunicera tydligare och skapa vidare relationer med dem (Ibid.). Respondent 4 menar att

eventmarknadsföring är en bra strategi för deras gymnasieskola, dock finns en del svårigheter med detta då det ligger långt ute i en förort och det kan vara svårt att hitta dit enkelt. Detta gör skolan mer anonym och kan därmed vara svårt för grundskoleelever att hitta dit.

Dessutom säger respondent 4 att gymnasiemässan är en av deras styrkor, därför att där har de

41 av (54)

en möjlighet att framställa sig mer tydligt och kan i öppet hus anordna rundvandringar, frågesport, inomhus och utomhus. Dessa evenemang kan ha en stor betydelse för skolan och att kunna ge en bättre upplevelse helt enkelt. Älvsjömässan är något som respondent 4 är extra tydlig med, där de kan profilera sig mer fordons inriktat och ta med utrustning för att lysa upp det i ungdomarnas ögon. Exempelvis kan det handla om mopeder, motorcyklar, gokart, bilar, racerbilar och därför anser respondent 4 detta vara jätteviktigt för

gymnasieskolans marknadsföring. Enligt Lanner och Söderberg (2006, s.9) betraktas eventmarknadsföring som ett effektivt tillvägagångssätt att direkt kunna kommunicera till kunden, och en väsentlig faktor är att förmedla det budskap som eventet avser att göra. Ett bra och välarbetat evenemang resulterar även i ett betydande komplement till andra typer av kommunikationskanaler (Ibid.). Gemensamt är att samtliga respondenter är eniga om att eventmarknadsföringen är en viktig och bra marknadsföringsstrategi för gymnasieskolan.

42 av (54)

6. Slutsatser

I detta kapitel redogör forskarna studiens slutsatser i samband med de empiri som har presenterats för att svara på forskningsfrågan som undersökts.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gymnasieskolor marknadsför sig i dagens skolmarknad. Studien byggdes således på följande forskningsfråga:

• Hur marknadsför sig gymnasieskolor i dagens skolmarknad?

Franska skolans gymnasium marknadsför sig främst genom WoM, eWoM,

relationsmarknadsföring och eventmarknadsföring. Denna skola betraktas duktiga på att kunna skapa dialoger och relationer inom olika forum som öppet hus och Älvsjömässan med sina konsumenter. Relationsbyggandet med eleverna vid dessa typer av evenemang där eleven får möjlighet att få träffa gymnasieskolan är Franska skolans gymnasium mest attraktiva sätt att marknadsföra sig. I och med detta blir eleven mer motiverad att ansöka till just denna gymnasieskola med tanke på att de visar att lärare och andra skolledare verkligen bryr sig om sina elever. I och med att skolan är en så pass liten organisation har de inte någon specifik personal som ansvarar för den sociala marknadsföringen. Således har skolan gett sina elever tillgång att publicera inlägg för att kunna hjälpas åt kring det området. Webbsidan har också varit en viktig marknadsföringsstrategi för gymnasieskolans kontaktskapande, där betydelsefullt innehåll och nyfikenhet ska förmedlas till den potentiella eleven. Detta ska leda till att eleven vill undersöka mer kring gymnasieskolan och att med största förhoppningar ansöka till skolan.

Stockholms idrottsgymnasium, använder sig av främst av social marknadsföring & internet, eventmarknadsföring samt eWoM. Skolan väljer att inte jobba med traditionell

marknadsföring i mässor på grund av miljöskäl. Det mest förekommande event som arrangeras är gymnasiemässa och öppet hus. Skolan riktar eleverna till skolans egen webbsida därför att det är där all information finns. Skolan arbetar även med social

marknadsföring och internet genom att publicera information om olika nyheter och får hjälp

43 av (54)

av sina egna studenter för att spegla skolan i skolans instagramkonto och hemsida där elever berättar sina erfarenheter av skolan.

Kärrtorps gymnasium, jobbar med marknadsförings internt med skolans egen personal som har kunskap om bland annat sociala medier och webbsida. Eventmarknadsföring är

förekommande i denna skola. Skolan tillämpar dessutom relationsmarknadsföring genom att bidra sina elever med bra utbildning, på så vis räknar skolan med att eleverna kommer tala bra om skolan. Vidare använder skolan sig också av traditionell marknadsföring i form av pappers annonser och riktade utskick under särskilda tillfällen.

Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium tillämpar sig av eventmarknadsföring, där gymnasiemässor och Älvsjömässan är viktiga marknadsföringsevent. I dessa utställningar ställer gymnasieskolan ut utrustning som glittrar i ungdomars ögon, som mopeder,

motorcyklar, gokart, bilar och racerbilar. Relationsmarknadsföringen är även en viktig

marknadsföringsstrategi i syfte att bygga vidare relationen med de blivande eleverna för att få de att öka chanserna att söka till gymnasieskolan. Vid öppet hus använder gymnasieskolan sig av interaktiv och intern marknadsföring där personal och elever agerar som ambassadörer och informatörer för besökarna där de får en inblick i gymnasieskolans lokaler och hur det är att gå på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium. Traditionell marknadsföring i form av nyhetsblad, tidningar och radioreklam används också samt social marknadsföring genom Instagram. Word-of-Mouth och eWoM har även varit viktiga strategier för

gymnasieskolan att marknadsföra sig genom då gymnasieskolan anser att rykten och åsikter kan ha en god påverkan på andras beslut.

Generella slutsatser som kan dras är:

• Det mest förekommande marknadsföringsstrategier som används av skolorna är marknadsföring i tjänsteföretag, relationsmarknadsföring, WoM/eWoM, social marknadsföring, traditionell marknadsföring och internet samt eventmarknadsföring.

Studien visar att de kommunala skolorna marknadsför sig både genom traditionella- och digitala marknadsföringskanaler till skillnad från fristående skolor som arbetar huvudsakligen med digitala kanaler. Kanske kan det bero på att

organisationsformerna skiljer sig.

44 av (54)

• Fristående gymnasieskolorna marknadsför sig mer frekvent i jämförelse med de kommunala gymnasieskolorna. Det beror på att kommunala gymnasieskolor inte behöver marknadsföra sig lika mycket som de fristående gymnasieskolor då de kommunala gymnasieskolor lever på den mängd elever som de behöver och får. I och med detta har den fristående gymnasieskolan ett “försprång” som kan vara svårt för den kommunala gymnasieskolan att komma ifatt när det gäller marknadsföring.

• Studien har även visat att skolor tar miljömedvetna beslut vid marknadsföring det kan innebära att skolor börjar gå ifrån den traditionella marknadsföringen.

• Forskarna för denna studie anser att gymnasieskolor bör marknadsföra specifika gymnasieprogram mer konkret och urskilja beroende på vilket gymnasieprogram den potentiella eleven efterfrågar så att marknadsföringen blir mer individuell.

• Forskarna anser att det skulle vara mer effektivt för gymnasieskolor som erbjuder nischade utbildningsprogrammen att använda sig av traditionella

marknadsföringsinsatser, då det möjliggör för skolorna att nå ut till en större grupp av människor.

• I och med att gymnasieskolorna inte har en specifik kommunikatör/marknadsförare och att skolornas egen personal får hjälpa till med marknadsföringen så skulle det vara bra om skolorna arbetade mer med den interna marknadsföringen för att erhålla en högre kompetens inom marknadsföring.