Relationsmarknadsföring

Respondent 1 berättar under intervjun hur relationsmarknadsföringen är en viktig strategi för gymnasieskolan att kunna marknadsföra sig genom. I och med detta menar respondent 1 att relationsbyggandet är någonting som har en stor betydelse då det leder till välgrundade och vidare relationer. I enlighet med Grönroos (2002, ss.53-56) så förklaras det där hur viktigt det är med relationsmarknadsföring för att bygga långsiktiga och bevarande relationer med

36 av (54)

konsumenten parallellt med att företaget sätter konsumenten i centrum. Dessutom nämner respondent 1 hur elever som de träffat på mässan och fått prata med, som har kommit till gymnasieskolan på öppet hus eller kommit och skuggat en elev är mer benägna att söka sig till gymnasieskolan än någon som bara gått in på skolans hemsida. Enligt respondent 2 beskrivningar så använder deras gymnasieskola inte sig av relationsmarknadsföring i samma utsträckning som exempelvis de andra skolorna, utan har haft sin fokus gällande

marknadsföring ur andra strategier. Enligt Baines et al. (2017, s.583-585) förklaras det hur grundregeln med relationsmarknadsföring är att det sker ett utbyte av något slag. Genom denna relation skapas även en förbindelse mellan båda parter. Författarna menar vidare att en hållbar relation till ökade vinster och minskade relationskostnader. Kundrelationer kan även enligt Baines et al. (2017, s.601) delas upp i tre olika faktorer:

(1) Tillit.

(2) Nöjdhet.

(3) Engagemang.

Detta handlar mest om att få kundernas tillit genom att hindra att konflikter uppstår, skapa kundengagemang med de olika lojalitetsbegrepp som finns och frambringa tillfredsställelse (Ibid, s. 601). Enligt Sankowa och Grabowska (2015) uppmärksammas även vikten av att lösa konflikter både på ett effektivt sätt och på ett lyckosamt sätt. Om fallet är att det inte går att hantera konflikten så kan det resultera till skadegörelse och att dåligt rykte sprids (Ibid, s.205).

Respondent 3 förklarar även hur de använder sig av relationsmarknadsföring där

gymnasieskolan exempelvis använder sig av ett års hjul där man i samband med skolstarten bland annat lägger ut information om sin skola för att i sin tur skapa en förbindelse med elever. Man vill följa eleven genom olika utskick osv för att därmed bygga en relation, ett nätverk samt ett samspel som är inriktad på långsiktiga “win-win” relationer med

konsumenter samt andra intressenter, där ett värde kan skapas på ett gemensamt sätt av involverade parter (Gummesson 1998, ss.15-16). Enligt respondent 4 så förklaras det hur gymnasieskolan kan anordna olika typer av tävlingsaktiviteter som i sin tur kan leda till att den potentiella eleven har en högre benägenhet att söka just till deras gymnasieskola. Man brukar även skicka ut pappersutskick i samband med när ansökningsperioden för

gymnasieskolan öppnar vilket uppmärksammar gymnasieskolan ännu mer. Detta kan styrkas med Grönroos (1996, ss.15-16) påstående som menar att relationsmarknadsföringen utgår

37 av (54)

från att ett företag och konsumenten samverkar med varandra, då detta skapar ett värde för konsumenten. Likheter man kan identifiera är att de flesta använder

relationsmarknadsföringen som en fördel för sig själva i syfte att attrahera fler elever till sin gymnasieskola. En skillnad kan vara att respondent 2 inte betraktar

relationsmarknadsföringen så pass mycket som de andra respondenterna som deltagit i undersökningen.

5.3 WoM

Enligt respondent 3 lyfts det fram hur skolans egna elever är deras bästa marknadsförare, därför att om elever får ut en bra utbildning så kommer dessa att i sin tur förmedla detta genom att berätta för sin omgivning om hur bra skolan är. Enligt Bansal & Voyer (2000, ss.167-175) förklaras det att denna marknadsföringsstrategi som gymnasieskolor tillämpar sig på skolmarknaden innefattar då interaktioner mellan bland annat elever, vänner, föräldrar samt potentiellt blivande elever om gymnasieskolan erbjuder den önskade utbildningen.

Word of Mouth som marknadsföringsstrategi betraktas vara en av de starkaste inom ämnet marknadsföring samt kommunikation, då flertalet konsumenter i en större grad förlitar sig mer på en informell och personlig kommunikation, än en formell kommunikationsform som kommer från skolan (Ibid.). Detta anser respondent 3 som en bra marknadsföringsstrategi genom att lyckas med dom elever som gymnasieskolan har och därför anser respondent 3 att deras nuvarande elever är deras bästa marknadsförare. Respondent 4 menar också att

gymnasieskolans elever anses vara viktig för skolans marknadsföring, då man räknar med att om elever är nöjda så kommer det med stor sannolikhet att berätta det vidare till

familjemedlemmar och andra släktingar. Detta innebär även enligt respondent 4 att

gymnasieskolan har ett ansvar att behöva utföra sitt jobb på bästa möjliga sättet genom att skapa trivsel och bidra till en bra pedagogisk utbildning. I och med detta definierar

respondent 4 dessa som gymnasieskolans bästa ambassadörer för deras marknadsföring.

Panwar & Rathore (2015) menar också enligt forskningen att WoM exponerar och sprider sig snabbare och är mer effektiv än traditionell marknadsföring, reklam eller säljpersonal. Det personliga inflytandet har därmed en större inverkan på konsumenterna än traditionella former av marknadsföring, vilket i sin tur resulterar i en mer omfattande spridning av produkt, tjänster och varumärken (Ibid.). Bland respondent 3 och respondent 4 ser vi en del

38 av (54)

likheter kring hur de använder sig av WoM medan respondent 1 och respondent 2 inte nämnt särskilt mycket gällande WoM strategin.

5.3.1 eWoM

Enligt respondent 1 menade personen att gymnasieskolans hemsida har en betydelse för skolans kontaktskapande med eleven och hur elever kan söka vidare information och

förmedla gymnasieskolans rykte online. Detta kan enligt teorin exempelvis ske genom olika forum, sociala medier, bloggar eller andra hemsidor och plattformar på internet. När eWoM offentliggörs på olika sätt ute på internet så brukar det oftast ligga ute en längre tid för människor som kan ta del av information, t.ex. recensioner av produkter, tjänster eller olika varumärken (Buttle, 1998). På detta sätt kan pålitlighet och trovärdighet bildas mellan olika köpare och säljare (Ibid.). Respondent 2 lyfter fram liknande åsikter och påstår även att exempelvis på plattformen Instagram kan elever föra vidare rykten om skolan och på så sätt kan elever som är färdigutbildade dela med sina upplevelser från skolan och återspegla detta för andra potentiellt sökande elever. Här kan elever även beskriva hur det är att gå på denna gymnasieskola och varför den är bra. Enligt teorin menar Panwar och Rathore (2015) att recensioner är lättillgängligt för samtliga konsumenter under alla timmar på dygnet och kan kommas åt när som helst, vilket är bra för eWoM:s marknadsföringsstrategi. Likheter mellan respondent 1 och respondent 2 kan identifieras gällande eWoM medan skillnaden är att respondent 3 och respondent 4 inte har sagt särskilt mycket gällande eWoM.