Framtida forskning

Föreliggande studie har, under ledning av logopedstudenter, undersökt och jämfört hur personer med demens tar kommunikativa initiativ i form av frågor under gruppsamtal vid användning av CIRCUS och icke-teknologiskt reminiscensmaterial. Det finns ett behov av fortsatta studier för att ta reda på hur personer med demens använder sig av frågor i interaktion med andra personer samt vilka strategier de använder sig av för att ta kommunikativa initiativ och inkludera varandra i samtalen. Det vore även av intresse att studera hur CIRCUS lämpar sig som gruppaktivitet på demensboende om sessionerna genomförs av vårdgivare. Ett ytterligare område som vore intressant att undersöka är hur CIRCUS kan utvecklas för att personer med demens tillsammans ska kunna använda appen i så självständig utsträckning som möjligt.

6.4 Slutsats

Både samtalen med CIRCUS och med icke-teknologiskt reminiscensmaterial utmärktes av en god gruppdynamik och att deltagarna tog kommunikativa initiativ genom att använda sig av frågor i interaktionen med varandra. Föreliggande studie antyder att både generiskt och personligt reminiscensmaterial kan utgöra ett stöd för personer med demens avseende att självständigt ställa och besvara frågor i gruppsamtal. Till skillnad från tidigare studier visar föreliggande studie att personer med demens deltar i samtal genom att självständigt ta kommunikativa initiativ i form av att ställa och besvara frågor. Då forskning kopplat till hur personer med demens använder sig av frågor är begränsad föreligger ett behov av forskning inom området. Föreliggande studie indikerar att CIRCUS kan användas som gruppintervention för personer med demens oavsett deltagarnas ålder och grad av demens. I enlighet med tidigare studier visar föreliggande studie på att CIRCUS underlättar för personer med demens att föra samtal med personlig karaktär samt engagera varandra i samtalen. Deltagarna i föreliggande studie upplevde användning av CIRCUS under gruppsessionerna som mestadels positiv, men det föreligger ett behov av att anpassa appen ytterligare utifrån behoven hos personer med demens. Studien visar att personer med demens har viktig information att bidra med vad gäller utformningen av samtalsstöd. De bör således aktivt involveras i forskning som syftar till att utveckla interventionsmetoder för personer med demens då deras perspektiv är av intresse för att optimera insatserna, vilka är riktade till målgruppen.

45

7.   Referenser

Alm, N., Astell, A., Ellis, M., Dye, R., Gowans, G., & Campbell, J. (2004). A cognitive prosthesis and communication support for people with dementia. Neuropsychological Rehabilitation, 14(1/2), 117-134.

American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental

disorders: DSM-5 [Elektronisk resurs]. Hämtad 20190217 från https://dsm-psychiatryonline-

org.e.bibl.liu.se/doi/full/10.1176/appi.books.9780890425596.dsm17

Astell, P., Alm, A. J., Gowans, N., Ellis, G., Dye, M, Campbell, R., Vaugan, J. (2008). The CIRCA: A communication prosthesis for dementia. Technology and Aging 105, 64-69. Astell, A.J., Ellis, M.P., Bernardi, L., Alm, N., Dye, R., Gowans, G., & Campbell, J. (2010).

Using a touch screen computer to support relationships between people with dementia and caregivers. Interacting With Computers, 22 (Supportive Interaction: Computer Interventions for Mental Health), DOI:10.1016/j.intcom.2010.03.003

Astell, J A., Smith, K. S., Potter, S. & Preston_Jones, E. (2018). Computer Interactive Reminiscence and Conversation Aid groups- Delivering cognitive stimulation with technology. Alzheimer’s & Dementia (4), 481-487.

Baker, R., Angus, D., Smith-Conway, E. R., Baker, K. S., Gallois, C., Smith, A., Wiles, J. & Chenery, H. J. (2015). Visualising conversations between care home staff and residents with dementia. Ageing and Society (35), 270-297.

Bayles, K. A., & Tomoeda, C. K. (2014). Cognitive-communication disorders of dementia- definition, diagnosis, and treatment. (2. uppl.). San Diego: Plural Publishing Inc.

Bourgeois, M. S. (1990). Enhancing conversation skills in patients with Alzheimer’s disease using a prosthetic memory aid. Journal of Applied Behavior Analysis, 23(1), 29–42. Bourgeois, M. S., & Hickey, E. M. (2009). Dementia: From diagnosis to management- A

46 functional approach. New York: Psychology Press.

Bryman, A. (2014). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:6. uppl.). Stockholm: Liber.

Burgio, L., Engel, B. T., Hawkins, A., McCormick, K., Scheve, A., & Jones, L. T. (1990). A staff management system for maintaining improvements in continence with elderly nursing home residents. Journal of Applied Behaviour Analysis, 23, 111–118.

Digby, R., Lee S. & Williams, A. (2015). Interviewing people with dementia in hospital: recommendations for researchers. Journal of Clinical Nursing 25(7-8), 1156-1165.

Egan, M., Bérubé, D., Racine, G., Leonard, C., & Rochon, E. (2010). Methods to enhance verbal communication between individuals with Alzheimer’s disease and their formal and informal caregivers: A systematic review. International Journal of Alzheimer’s disease, (2010), 1–12. Ekström, A., Ferm, U. & Samuelsson, C. (2017). Digital communication support and

Alzheimer’s disease. Dementia 16(6), 711-731. DOI: 10.1177/1471301215615456. Fiske, J. (1997). Kommunikationsteorier: en introduktion. (Ny, rev. uppl.) Stockholm:

Wahlström & Widstrand.

Grigis, D. & Lazzari, M. (2013). Augmentative and alternative communication on tablet to help persons with severe disabilities. Proceedings from Association for Computing Machinery, DOI: 10.1145/2499149.2499175.

Hamilton, H. E. (1989). Conversations with an Alzheimer's patient: an interactional examination of questions and responses. Georgetown University, University Microfilms International [reprod.].

Hickey, E. M. & Bourgeois, M. S. (2018). Cognitive and communicative interventions. I I E. M. Hickey & M. S. Bourgeois (Red.), Dementia: Person-centered assessment and intervention. (2. uppl. s. 168-213). New York: Routledge.

47

individuals with Alzheimer’s disease. Seminars in Speech and Language, 22(4), 261–273. Hopper, T., Hickey, E. M., & Bourgeois, M. S. (2018). Clinical and pathophysiological profiles

af various dementia etiologies. I E. M. Hickey & M. S. Bourgeois (Red.), Dementia: Person- centered assessment and intervention. (2. uppl. s. 11-41). New York: Routledge.

Hutchby, I., & Wooffitt, R. (2008). Conversation analysis. (2. uppl.). Cambridge: Polity Press. IN LIFE (u. å.) http://www.inlife-project.eu/index.php/inlife-tools/45-circus-caregivers. Hämtad

20190211 från, http://www.inlife-project.eu/index.php/inlife-tools/45-circus-caregivers. Kayoung, K., Ji Won, H., Yoonseop, S., Jiyeong, S., You Joung, K., Joon Huyuk, P., Seok Bum,

L., Jung Jae, L., Hyun-Ghang, J., Tae Hui, K., & Ki Woong, K. (2017). Cognitive Stimulation as a Therapeutic Modality for Dementia: A Meta-Analysis. Psychiatry Investig, 14(5), 626- 639.

Kearsley, G. P. (1976). Questions and question asking in verbal discourse: a cross-disciplinary review. Journal of psycholinguistic research, 5(4), 355-375.

Linell, P., & Gustavsson, L. (1987). Initiativ och respons- om dialogens dynamik, dominans och koherens. Linköping: Linköping Universitet. Hämtad 20190420 från: https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:749135/FULLTEXT01.pdf

Lindholm, C. (2010). Demens och kommunikation. I När orden fattas oss: om demens, språk och kommunikation. (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Mahendra, N., & Hopper, T. (2017). Dementia and related cognitive disorders. In I.

Papathanasiou, P. Coppens (Red.), Aphasia and related neurogenic communication disorders. (2. uppl. s. 455-492). Burlington, MA: Jones & Bartlett Learning.

Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I., & Wallin, A. (2011). Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. (3. uppl.). Stockholm: Liber.

48

Cognitive-communication disorders of dementia: definition, diagnosis, and treatment (2. uppl. s. 189-200). San Diego, CA: Plural Publishing.

Norrby, C. (2014). Samtalsanalys- så gör vi när vi pratar med varandra. (3:2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Perkins, L., Whitworth, A., & Lesser, R. (1998). Conversing in dementia: A conversation analytic approach. Journal Of Neurolinguistics, 11(1-2), 33-53. DOI:10.1016/S0911- 6044(98)00004-9

Petryk M, Hopper T. (2009). The effects of question type on conversational discourse in Alzheimer’s disease. Persp Neurophys Neurogen Spch Lang Disord. 19(4), 126-134. Pinto-Bruno, A.C., García-Casal, A., Csipkke, E., Jenaro-Río, C., Franco-Martín, M. (2017).

ICT-based applications to improve social health and social participation in older adults with dementia: a systematic literature review. Aging & Mental Health, 21(1), 58-65.

DOI:10.1080/13607863.2016.1262818

Ruiter, J.D. (red.) (2012). Questions: formal, functional and interactional perspectives. Cambridge: Cambridge University Press.

Samuelsson, C., Ekström, A., Majlesi, A. R., Plejert, C. (2016). Kommunikation vid

demenssjukdom. I Hydén, L-C., & Hellström, I. (red.). Att leva med demens. 1. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning.

Samuelsson, C., Rasmusen G. & Landmark A-M. (2018). Vi vill inte spela bingo, vi vill prata. Dagens samhälle 20181102. Hämtad 20180505 från https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/vi- vill-inte-spela-bingo-vi-vill-prata-24686.

Samuelsson, C. & Ekström, A. (2019). Digital communication support in interaction involving people with dementia. Logopedics Phoniatrics Vocology, 44(1), 41-50.

Sidnell, J. (2010). Conversation analysis- an introduction. (1. uppl.). Chichester: Wiley- Blackwell.

49

Small, J. A., & Perry, J. (2005). Do you remember? How caregivers question their spouses who have Alzheimer’s disease and the impact on communication. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 48(1), 125-136.

Smith, S. K. & Astell, A. J. (2018). Technology-Supported group activity to promote

communication in dementia: a protocol for a within-participants study. Technologies 6(1), 33. Shannon, C.E. & Weaver, W. (1949). The mathematical theory of communication. Urbana, Ill.:

University of Illinois Press.

Svennevig, J. (1999). Getting acquainted in conversation. (1. uppl.). Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.

Svenska logopedförbundet Slof (2017). Synpunkter på remissversionen av Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Hämtad 20190410 från

https://www.srat.se/globalassets/logopederna/dokument/foreningen/styrelsen/remissvar/remis svar_demens_2017.pdf.

Sverige. Socialstyrelsen (2016). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom: stöd för styrning och ledning. [Stockholm]: Socialstyrelsen.

Sverige. Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer - utvärdering 2018: vård och omsorg vid demenssjukdom 2018: indikatorer och underlag för bedömningar. [Stockholm]:

Socialstyrelsen.

Swan, K., Hopper, M., Wenke, R., Jackson, C., Till, T., & Conway, E. (2018). Speech-Language Pathologist Interventions for Communication in Moderate–Severe Dementia: A Systematic Review. American journal of speech-language pathology, 27(2), 836-852.

ten Have, P. (2007). Doing conversation analysis. (2. uppl.). London: Sage Publications.

50

Dementia Occurrence in the World. Alzheimer Disease and Associated Disorders 17(2), 63- 67.

Woods, B., Aguirre, E., Spector, A.E., & Orrell, M. (2012). Cognitive stimulation to improve cognitive functioning in people with dementia. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012(2). DOI:10.1002/14651858.CD005562.pub2.

Woods, B., O´Philbin, L., Farrell, E. M., Spector, A. E., & Orrell, M. (2018). Reminiscence therapy for dementia (review). Cochrane Database of Systematic Reviews 2018(3). DOI: 10.1002/14651858.CD001120.pub3

51

8.  Bilagor