Likheter och skillnader i användning av frågor i samtal med CIRCUS och icke teknologiskt reminiscensmaterial

I följande avsnitt presenteras likheter och skillnader avseende deltagarnas användning av frågor i samtalen med CIRCUS och i samtalen med icke-teknologiskt reminiscensmaterial. Avsnittet inleds med en sammanfattande översikt, vilken följs av en utförligare redovisning över likheter och skillnader gällande de studerade frågetyperna.

Tabell 6: Översikt över frågetypernas likheter och skillnader i samtalen med CIRCUS och med icke-teknologiskt reminiscensmaterial.

Frågetyp Likheter Skillnader

Inkluderande frågor •   Icke-­‐‑verbala  signaler   användes  i  kombination   med  en  verbal  syntaktisk   fråga  

•   Surfplattan  användes  i  det   inkluderande  förloppet   •   Frågorna  berörde  olika  

samtalsämnen   Ämnesinitierande

frågor •   Förekom  ofta  efter  ett  samtalsuppehåll   •   Relaterade  till  deltagarnas  

liv  

•   Samtalens  längd  till  följd   av  frågan  varierade   •   Frågorna  riktades  till  en  

deltagare/ingen  

förutbestämd  deltagare  

•   Frågorna  relaterade  till   appens  innehåll  samt   hanteringen  av   surfplattan  

•   Frågorna  i  samtalen  med   icke-­‐‑teknologiskt  

reminiscensmaterial   relaterade  till  innehållet  i   samtalet  

Samtalsutvecklande

frågor •   En/flera  frågor  förekom  i  följd   •   Frågorna  riktades  till  en  

deltagare  

•   I  samtalen  med  icke-­‐‑ teknologiskt  material  var   frågorna  för  det  mesta   kopplade  till  deltagarnas   berättelse  snarare  än  till   materialet  

34

•   I  samtalen  med  CIRCUS   var  frågorna  ofta  

kopplade  till  de  personliga   fotografierna  

•   I  samtalen  med  CIRCUS   var  frågorna  riktade  till   den  deltagare  vars  album   deltagarna  tittade  i  

5.3.1 Inkluderande frågor

Karaktäristiskt för de kommunikativa initiativen i form av inkluderande frågor under samtliga samtalssessioner var att deltagaren som ställde en fråga använde sig av icke-verbala signaler som blickkontakt, framåtlutad eller vriden kroppshållning mot deltagaren/deltagarna som frågan riktade sig till samt pekgester, i kombination med en verbal syntaktisk fråga. Kombinationen av icke-verbala och verbala resurser ledde fram till att personen/personerna som frågan var riktad mot tydligt förstod vem frågan var ämnad för, vilket också visar på att verbala och icke-verbala signaler tillsammans förstärker budskapet. I samtalen med CIRCUS förekom det även att surfplattan användes som en del i det inkluderande förloppet genom att deltagaren, som ställde frågan, till exempel lämnade över surfplattan till personen som frågan var ämnad för (se utdrag 8). Det icke- teknologiska reminiscensmaterialet sågs däremot inte användas som en del i de inkluderande förloppen. Karaktäristiskt för de kommunikativa initiativen i form av inkluderande frågor under samtalen med icke-teknologiskt reminiscensmaterial var att de berörde det pågående samtalsämnet, vilket ibland var kopplat till innehållet i böckerna, men oftast handlade om något annat ämne som någon av deltagarna lyfte fram spontant (se utdrag 2). De inkluderande frågorna som uppstod under samtalen med CIRCUS berörde för det mesta det pågående samtalsämnet, vilket i samtalen med CIRCUS i många fall var kopplade till innehållet i appen (se utdrag 7) eller de samtalsämnen som uppkom till följd av de personliga fotografierna.

5.3.2 Ämnesinitierande frågor

Det fanns likheter i samtalen med CIRCUS och i samtalen med icke-teknologiskt reminiscensmaterial gällande de kommunikativa initiativen i form av ämnesinitierande frågor. En likhet var exempelvis att frågorna kunde uppstå efter samtalsuppehåll, vilket är generellt vanligt i samtal precis innan ett nytt samtalsämne introduceras (Norrby, 2014: 129; ten Have, 2007: 101) (se utdrag 4 och 9). En del av de frågor som ställdes under samtalen med CIRCUS var relaterade till appens innehåll. Andra frågor i samtalen med CIRCUS var relaterade till hanteringen samt användningen av appen och ledde ofta till korta samtal om surfplattans användning innan ett

35

ämnesbyte skedde (se utdrag 9). Det förekom dock inga ämnesinitierande frågor som var direkt relaterade till hanteringen av det icke-teknologiska reminiscensmaterialet, utan de kommunikativa initiativen i form av de ämnesinitierande frågorna som ställdes i samtalen med icke-teknologiskt reminiscensmaterial var snarare relaterade till innehållet i samtalen (se utdrag 3). Både i samtalen med CIRCUS och i samtalen med icke-teknologiskt reminiscensmaterial förekom ämnesinitierande frågor som var relaterade till deltagarnas liv. Frågor som var relaterade till CIRCUS innehåll var antingen riktade till den deltagare vars album frågorna berörde eller inte riktade till någon specifik deltagare och det senare framkom genom att frågeställaren tittade ner i surfplattan när frågan ställdes. Även de ämnesinitierande frågor som inte var relaterade till samtalsstödet var antingen riktade till en specifik person eller inte riktad till någon förutbestämd deltagare. Likt samtalen med icke-teknologiskt reminiscensmaterial varierade det hur länge samtalen handlade om det ämne som introducerades genom den ämnesinitierande frågan. Vissa frågor följdes av ett kort samtal kring ämnet innan ett ämnesbyte skedde och vissa frågor följdes av ett längre samtal.

5.3.3 Samtalsutvecklande frågor

De kommunikativa initiativen i form av de samtalsutvecklande frågorna som förekom under samtalen med icke-teknologiskt reminiscensmaterial var sällan direkt relaterade till materialet som användes under samtalssessionerna, utan var snarare relaterade till de andra deltagarnas berättelser (se utdrag 5 och 6). Under samtalen med CIRCUS var de flesta samtalsutvecklande frågorna kopplade till de personliga fotografierna i appen eller till samtalen till följd av dem (se utdrag 11), men det förekom även samtalsutvecklande frågor som inte var kopplade till materialet i CIRCUS. I både samtalen med CIRCUS och med icke-teknologiskt reminiscensmaterial förekom det ibland endast en samtalsutvecklande fråga relaterad till det pågående samtalsämnet, men det förekom även samtal där det ställdes flera samtalsutvecklande frågor tätt i följd (se utdrag 5). I de flesta fall under samtalen med icke-teknologiskt reminiscensmaterial var personen som ställde den samtalsutvecklande frågan tydlig med vem frågan var riktad till genom sin icke-verbala kommunikation då frågeställaren ofta tittade på personen som frågan ställdes till, vilket även noterades under samtalen med CIRCUS. En del av frågorna var riktade till en specifik deltagare. I samtalen med CIRCUS rörde det sig ofta om den deltagare vars fotoalbum deltagarna tittade i under det aktuella samtalet. Berättaren använde sig i dessa fall av verbala och icke-verbala strategier för att visa vem frågan var riktad mot (se utdrag 12).

36