Framtida forskning

Vår studie är gjort på ett litet urval och är därför inte någon slutsats utan vill uppmärksamma några lärares vardag. Vi hade velat forska vidare inom vårt område för att undersöka föräldrarnas synsätt om hur de resonerar kring flerspråkiga barns behov inom förskolan. Vi hade även velat jämföra med andra förskolor då dessa förskolor vi har valt leds av samma chef. Vi hade gärna valt undersöka förskolor från en annan kommun för att se hur de jobbar med flerspråkiga barn.

Referenslista

Abrahamson, Niclas och Bylund Emanuel (2012). Andraspråksutveckling och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext. I Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Axelsson Monica & Lindberg, Inger (red.) (2012). Flerspråkighet: en

forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

http://www.vr.se/download/18.7257118313b2995b0f2167d/1355394138219/Flerspr%C 3%A5kighet+-+En+forsknings%C3%B6versikt.pdff

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Axelsson, Thom (2014). Barns och ungas utbildning i ett segregerat samhälle: mångfald och migration i valfrihetens skola. Stockholm: Vetenskapsrådet

Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan: ett referens och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2075

Bouakaz, Laid (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Bruce, Barbro & Bim Riddersporre (2012) Kärnämnen i förskolan: Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur och kultur

Bruce, Barbro (2014). Språkutveckling på olika villkor. I Sandberg, Anette (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Bruce, Barbro (2010). Lek och språk. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur Böhlmark, Anders & Holmlund, Helena (2012). Lika möjligheter?: familjebakgrund och skolprestationer 1988-2010. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och

Tillgänglig på Internet:

http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2012/Lika-mojligheter- Familjebakgrund-och-skolprestationer-19882010/

Böhlmark, Anders & Holmlund, Helena (2011). 20 år med förändringar i skolan: vad har hänt med likvärdigheten?. Stockholm: SNS

Tillgänglig på Internet:

http://www.sns.se/sites/default/files/20_ar_med_forandringar_i_skolan.pdf

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Drugli, May Britt (2003) Barn vi bekymrar oss om. Stockholm: Liber

Frost Jørgen, Margaret Klepstad Færevaag, Erna Horn, Unni Espenakk (2013). Vad är TRAS och hur används det? I Espenakk, Unni (2013). TRAS: observation av språk i dagligt samspel. [Rev. utg.] Helsingborg: Nypon.

Gahne Gunnel & Nauclér Kerstin (1992). Försenad språkutveckling. I Rudberg, Lili- Ann (red.). Barns tal- och språksvårigheter. [2., rev. uppl.] Lund: Studentlitteratur Heister Trygg, Boel (2010). TAKK: tecken som alternativ och kompletterande

kommunikation. 2., rev. uppl. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK) Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur

Ladberg, Gunilla (2003) Barn med flera språk: Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. 3 utg. Stockholm: Liber

Ladberg, Gunilla (1996). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola och skola. 2. uppl. Stockholm: Liber utbildning

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lunneblad, Johannes (2013). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 9. uppl. (2011). Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98, [Ny, rev. utg.], Skolverket, Stockholm, 2010 Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Nettelbladt, Ulrika, Håkansson Gisela och Salameh Eva-Kristina (2007). Fonologisk intervention. I Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (red.).

Språkutveckling och språkstörning hos barn. D. 1, Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur

Persson, Sven (2010). Förskolans janusansikte. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Persson, Sven (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

Tillgänglig på internet:

http://malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800010476/Förskolans+betydelse+f ör+barns+utveckling,+lärande+och+hälsa.pdf

PISA (2012). 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Resultaten i koncentrat

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3127

Salameh, Eva-Kristina (2013). Inledning. Espenakk, Unni (2013). TRAS: observation av språk i dagligt samspel. (Rev. Utg.) Helsingborg: Nypon

Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola

Statistiska centralbyrån (SCB, 2007). Barn, boendesegregation och skolresultat. Stockholm: [Elektronisk resurs].

Tillgänglig på Internet:

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Söderbergh, Ragnhild (1988). Barnets tidiga språkutveckling. 2., [rev. och utök.] uppl. Malmö: Liber

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på internet

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Bilagor

Bilaga 1

Hej!

Vi heter Linda Fawaz och Miriana Hassan Kabrit och går termin 6 på̊ förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. Just nu håller vi på med examensarbete och tänker undersöka olika arbetssätt kring språkutveckling och flerspråkighet i både segregerade och integrerade förskolemiljö. För att få syn på̊ detta vill vi intervjua pedagoger från två olika förskolor i en kommun i Skåne. Vi vill även göra observationer och studera hur barnen samverkar i den fria leken när de kommunicerar med varandra och när de kommunicerar med pedagogerna.

För att få så tydligt material som möjligt kommer vi använda oss av ljudinspelning av intervjuerna. Det inspelade materialet kommer enbart användas som underlag för vårt examensarbete. Endast vi kommer lyssna och ha tillgång till materialet. Intervju personerna kommer att vara anonyma, vi ger personerna andra namn, och namn på förskolan kommer inte publiceras.

Jag godkänner att vara med på̊ intervju där ljudinspelning används i syfte att vara underlag i detta examensarbete.

Underskrift:

Tack för att ni vill medverka i vår studie! Linda & Miriana

Bilaga 2

Intervjufrågor

1. Kan du berätta lite om er förskola och om er verksamhet?

2. Hur ser barnsammansättningen ut? Är det nyanlända flyktingar som kommer? 3. Vad har pedagogerna för bakgrund? Finns det några flerspråkiga pedagoger på

er avdelning?

4. Vad tänker du på när du hör ordet kommunikation?

5. Vad innebär kommunikationen mellan barn/barn? Mellan vuxen/barn?

6. Hur ser du på din egen roll när det gäller att uppmuntra barnen att kommunicera (med dig, med varandra)?

7. Hur tänker du om kroppsspråket när du kommunicerar med barnen?

8. Finns det något problematiskt när det gäller barns kommunikation, några dilemman?

9. Hur ser du på rutinernas betydelse för barnens kommunikation när det gäller att uppmärksamma och följa barns språkutveckling?

10. Hur ser planeringen ut för de flerspråkiga barnen? Vad får man för hjälp, stöd? 11. Hur arbetar ni med barns språkutveckling?

12. Upplever ni att ert arbetssätt kring språkutveckling ger konkreta resultat i barngruppen?

13. Hur tänker du att barns språkutveckling påverkas i den mångkulturella förskolan?

14. Hur tänker du om att arbeta med en mångkulturell barngrupp/ enstaka flerspråkiga i en grupp?

15. Hur arbetar ni, kommunicerar och ger instruktioner när det gäller barn som inte kan något svenska alls?

16. Hur ser du på fri lek?

17. Hur ser du på samverkan mellan barnen i den fria leken när de kommunicerar med varandra och när de kommunicerar med pedagogerna?

18. Är det något speciellt du vill lyfta fram som det viktigaste när det gäller ert arbete med språkutveckling?

verksamhet? Något som är extra betydelsefullt?

20. Är det något särskilt du vill lyfta fram när det gäller din roll som pedagog i förskolan?