Modersmålsstöd

I läroplanen för förskolan (Lpfö, 98/2010) står det att i förskolan ska personalen hjälpa barnet att utveckla både det svenska språket och modersmålet. Skollagen säger att förskolan ska bli mer tydlig i att stötta barnen i båda språken. Alla pedagoger i våra

intervjuer säger att man inte jobbar med språkutveckling i modersmålet. En pedagog menar att det är omöjligt för pedagoger att stötta barnet i ett språk de själv inte behärskar. Läroplanen för förskolan har tydliga strävandemål som gäller barns språkutveckling, det står om vikten av barnets modersmål och det svenska språket. Även Persson (2012) påpekade i sitt diskussionsunderlag modersmålets betydelse för barnets språkutveckling och utvecklingen inom andra ämnen.

Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (Lpfö 98/2010:7).

4.4.1 Förskola 1 Fröet

Samtliga pedagoger svarade med att de inte hade något speciellt stöd för modersmålet, samtidigt som de pekade på vikten av att barnet utvecklar sitt modersmål och att det underlättar andraspråksinlärningen. De anser att ansvaret ligger på hemmet, och att föräldrarna får stå för den biten. Pedagogerna tycker att det är praktiskt omöjligt för dem att stötta barnen i ett främmande språk och därför lägger de ansvaret för modersmålet på hemmet. De utnyttjar flerspråkig personal på förskolan när det finns tillgängligt men som stöd att översätta och inte som modersmålslärare. Pedagogerna uppmanar föräldrarna att ge språkstimulans för modersmålet hemma, de ger även råd om hur man kan gå tillväga till exempel genom att läsa sagor och prata mycket med barnet.

4.4.2 Förskola 2 Sagan

Den andra förskolan hade inte heller något stöd i hemspråket. De utnyttjar även tillgång till flerspråkig personal och de utmanar föräldrarna att använda hemspråket när de pratar med barnen.

I våra intervjuer tog vi upp begreppet kommunikation vad det innebär för pedagogerna, hur de såg på kommunikationen mellan barn/barn och mellan vuxen/ barn, samt om det fanns problematik eller dilemman kring kommunikationen på deras förskola med barnen eller med föräldrarna.

4.5.1 Kommunikation med barnen på Fröets förskola

Pedagogerna på Fröets förskola resonerade kring begreppet kommunikation och dess betydelse för människans välmående och vikten av att kunna samspela med andra. Pedagogerna menar att kommunikation kan pågå fast man inte har det svenska språket, och att det handlar mycket om kroppsspråk och ögonkontakt. De menar att en vuxen kan uppmuntra barn till kommunikation genom att ha en bra kontakt med barnen, vara lyhörd, ödmjuk, nära och deltagande. En pedagog lyfte upp röstens betydelse speciellt med barn som inte förstår språket. Hon tycker att man kan förmedla genom rösten för att ge barnet trygghet.

När det gäller samverkan i den fria leken och hur barnen kommunicerar mellan varandra och med pedagogerna tyckte pedagogerna att det fungerar ganska bra trots att många av barnen inte är verbala. Pedagogerna ser att barnen kommunicerar på olika sätt, oftast med kroppsspråk. Pedagogerna menar att som pedagog ska man alltid vara närvarande för att stötta vid konflikter och stötta barns språkutveckling genom att benämna det barnet gör och sätta ord på saker. Att vara med i leken eller i närheten menar pedagogerna är extra betydelsefullt för barn som inte är verbala, för att uppmuntra till kommunikation mellan barnen och att vara förebild för hur man kommunicerar och respekterar varandra. Pedagogerna på båda förskolorna nämnde att den fria leken borde kallas för den pedagogiska leken då barnen får olika utmaningar vilket gynnar deras språkutveckling. Det som sker mellan barnen är något som pedagogerna inte kan kompensera menade de.

Söderbergh (1988) påpekar att barnet när det är några månader gammal är öppen för kommunikation med omgivningen, och att de första levnadsåren är betydelsefulla för barnets språkutveckling. Samtliga pedagoger påpekade vikten av ett gott bemötande och alla tycker att den egna rollen i att uppmuntra barnet till kommunikation mellan vuxna och mellan barn/barn är viktig. Hwang och Nilsson (2011) skriver, för att barnet ska ha

normal språkutveckling behöver det finnas i en språkrik miljö. Pedagogerna säger att de är mycket noga i att hela tiden prata med barnen, benämna och sätta ord på allt som händer runt omkring, även om barnen inte förstod det talade språket, man gör det ändå. Pedagogerna på den mångkulturella förskolan ser sig själv som extra betydelsefulla för de flerspråkiga barnen. De pekar även på vikten av att flerspråkiga barn vistas på förskolan innan de börjar skolan. Många av barnen har aldrig varit i kontakt med det svenska språket innan de börjat på förskolan, svårast blir det för barn som börjar förskolan vid 4-5 års ålder. Ett annat dilemma på denna förskola tycks vara enligt en av pedagogerna barnens frånvaro av olika skäl.

Är barnet borta en period så är det att starta om igen, eftersom det svenska språket inte är befäst ordentligt. Om barnet kan några ord och är borta så är inte orden befästa och då glöms de bort när barnen är tillbaka (Lena, Fröets förskola).

Ladberg (1996) menar att ”ibland lever människor under sådana omständigheter att utvecklingen av något språk avbryts, för en tid eller för alltid. Det som ett barn inte lärt sig i de åldrar som det vanligen lärs i, kan bli svårare att hämta in senare” (1996:60). Detta är även något som Fröets förskola, den mångkulturella förskolan drabbas av. En stor del av föräldrarna går i skolan och läser SFI (svenska för invandrare), ibland kan de ta studieuppehåll och ibland kan de vara hemma med ett annat barn. Detta drabbar barnet de har på förskolan då barnen ofta inte vill komma till förskolan utan vill stanna hemma med mamman. När barnet har varit borta i några veckor leder det till att barnet glömmer den svenskan den har lärt sig och pedagogerna får börja om från början med språkinlärning.

4.5.2 Kommunikation med barnen på Sagans förskola

Pedagogerna på denna förskola berättade att bland de allra yngre barnen är det mycket fysisk kommunikation. Här uppmuntrar de barnen att använda sig av stop tecken som de visar med handen, istället för att bitas eller knipas. Kommunikationen mellan vuxna och barn är viktig och de ser det kompetenta barnet. De går ner på knä till barnens nivå och pratar på ett respektfullt sätt. De lyssnar mycket på barnen, vad de säger och reflekterar över vad de har för tankar och idéer.

En period hade vi bara svensktalande barn och vi fick in ett tvåspråkigt barn som inte kunde någon svenska. Barnet blev omringat med svenska runt sig hela tiden av barn och pedagoger vilket gjorde det lättare för barnet att ta till sig det svenska språket på ett snabbt sätt (Emma, Sagans förskola).

Pedagogerna på Sagans förskola berättar att TAKK är ett bra hjälpmedel inom kommunikation. De uppger även att de pratar mycket med barnen för att utöka deras språk eller ordförråd och benämner allt till exempel vid på- och avklädningssituationer. Men de anser att det är lika viktigt att lyssna på barnen.

4.5.3 Kommunikation med föräldrarna

Kommunikationen med föräldrarna upplevs av samtliga pedagoger på Fröets förskola som jättesvår. Föräldrarna talar i många fall inte svenska vilket leder till att det blir väldigt lite dialog med föräldrarna. Vissa föräldrar kan lite engelska och då kan pedagogerna kommunicera med dem på engelska istället. De som kan arabiska, hjälper den arabiska pedagogen till. Men för vissa föräldrar som varken kan engelska eller arabiska är det omöjligt att få någon dialog. Föräldrakontakten är ett stort bekymmer på denna förskola. Pedagogen Laura berättar att hon känner som om för vissa föräldrar är det liksom bara ge mig mitt barn, jag vill gå hem. Medan pedagogen Eva upplever att många föräldrar på denna förskola inte kommunicerar så mycket förutom att fråga hur det har gått under dagen när det gäller mat och sömn. Enligt pedagogerna visar de flesta av föräldrarna inte något intresse för förskolan som lärmiljö och de är inte heller intresserade av att delta i någon verksamhet. Bouakaz (2009) menar att det är svårt att få föräldrar som kommer från andra länder att bli engagerade i skolan. Han pekar på att detta orsakas av att många föräldrar inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket och inte känner till hur den svenska skolan fungerar. Med tanke på detta kan man ha en annan tolkning och man kan skapa sig bättre förståelse för föräldrarna och istället för att tolka dem som ointresserade och oengagerade, kan man tolka det som brist på språk som gör att de undviker kommunikation.

En pedagog säger att chefen på förskolan försöker jobba för att man ska kunna få en dialog med föräldrarna och att de ska bli mer delaktiga i verksamheten. Föräldramöten går dock inte att planera på denna förskola då enligt en pedagog, har mammorna svårt

att lämna barnen hemma och komma på föräldramöten. Dessutom säger pedagogerna att föräldrarna inte är intresserade av att delta i någon verksamhet. Vilket man kan bero på att de inte har det svenska språket.

Vi försöker på olika sätt, nu diskuteras om man kunde börja få in föräldrarna genom att ordna en mateftermiddag. Alla familjer är välkomna att komma och ta med sig mat från olika kulturer samt att förskolan ordnar några svenska rätter. Tanken är att man kan fånga dessa familjer på detta sätt (Eva, Fröets förskola).

När vi ställde frågan om pedagogisk dokumentation och hur pass föräldrarna var engagerade i det, tycker pedagogerna att man inte ska skriva mycket text eftersom föräldrarna inte läser det. De anser det bättre att visa mycket bilder och skriva enstaka meningar, för att försöka fånga föräldrars intresse att ta del av dokumentationen. En pedagog berättade att föräldrarna visar intresse för dokumentationen på ett annat sätt, hon menar att de intresserar sig av att se det egna barnet på bilden men inte själva aktiviteten och vad barnet har lärt sig.

Pedagogerna på Sagans förskola berättar att de inte möter problem när det gäller kommunikation eller andra dilemman med föräldrarna. De flesta föräldrarna på denna förskola kommer från olika delar av Europa och har då lättare att lära sig det svenska språket och hur den svenska skolan fungerar än föräldrar som kommer från andra delar av världen. Bouakaz (2009) skriver att föräldrars engagemang påverkas av vilken social klass de tillhör och han hävdar också att det är lättare för en västeuropé att bli delaktig i den svenska skolan, då de kommer från ett land som har liknande skolsystem som den svenska. På förskolan finns ett få antal föräldrar som har svårigheter med det svenska språket men då har pedagogerna kommit på en lösning genom att skicka ett sms i de fall där viktig information behöver ges till föräldrarna. På så sätt kan föräldrarna få möjlighet att få hjälp med översättning av någon i deras omgivning. Ett sätt som pedagogerna tycker kan hindra att missförstånd uppstår och att de försäkrar sig om att viktig information kommer fram. Pedagogerna säger att de även använder sig mycket av bilder och kroppsspråk vid kommunikation med dessa föräldrar.