Framtida forskningsbeho

Jag nämner här ett litet collage med exempel på områden som jag tror behöver utvecklas genom insatser av forskning.

Det finns inte någon egentlig lärarutbildning i Sverige för alfabetisering. Alfabetisering har i många kommuner haft låg status och ibland har de minst utbildade lärarna i organisationen fått sköta den (Rydén 2003). Många lärare har lagt ner ett fantastiskt engagemang. Men jag menar att det krävs mer av en lärare med svenskt ursprung att arbeta med alfabetisering än med undervisning i svenska som andraspråk med högutbildade invandrare som har en utbildningsbakgrund mer lik lärarens egen bakgrund. Nationellt Centrum för svenska för invandrare och svenska som andraspråk arbetar med nätverk och organiserar fortbildning och seminarier för aktiva lärare och forskare. Detta arbete behöver, tror jag, utvecklas och styrkas.

Modersmålsläraren i skolan har haft låg status. Vilka attityder, medvetna eller omedvetna måste vi ta itu med? Var går gränsen i anpassning i mångfaldssamhället? Kan alla få hjälp på modersmålet?

Modersmålslärarens utbildning till alfabetiseringslärare och lärare i andraspråk inom vuxenutbildning är ett område som jag tror skulle kunna utvecklas både i Sverige och internationellt.

Det finns behov av att studera vad det innebär att börja skolan för första gången som vuxen i ett nytt land med nytt språk.

Jag tror att ett område där kunskaperna kan fördjupas är dialogens betydelse i undervisningen och folkbildningstraditionen som resurs i undervisningen av invandrare med kort utbildningsbakgrund. Arbete i mindre grupper och studiecirkelformen med modersmålets självklara plats i bildningen är också modeller som jag tror behöver prövas.

9. Referenser

Brisk Estela María & Harrington, M. Margaret.. 2000. Literacy and bilingualism, A Handbook for ALL Teachers. Lawrence Erlbaum Associates, Inc. ISBN 0-8058-3165-7

Cabral, Zaida Gulli (1995) Literacy and Bilingual Education of Women, Evaluation of the Sena/Portuguese Component. Institute of International Education, Stockholm University, Pedagogical University of Mozambique, Maputo. Master’s Degree Studies from the Institute of International Education, No 12. ISBN: 91-7153-417-2

Chrystal, 1987. The Cambridge Encyclopedia of Language. Cambridge university press

Cummins, J. 2000. Language, power, and pedagogy. Bilingual children in the crossfire. Clevedon, England: Multilingual Matters. Sammandrag från http://www.iteachilearn.com/cummins/

Dahlgren, G. 1999. Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm, Liber. ISBN 91-47-04908-1

Deicat, Gerardo Wipio. The history of education among the Aguaruna. In Larson and Davis, 1982, 67- 82. Originally published: March 1990, URL: http://www.sil.org/literacy/lit90/mothtong.htm

Eliasson, R. 1994. Metodvalet – en fråga om kön och moral? I: Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Red: Starrin, B. & Svensson, P-G. Studentlitteratur, Lund. ISBN 91- 4439861-1.

Franker, Q. 1994. Alfabetisering, analfabeters läs- och skrivinlärning. I :Att undervisa vuxna invandrarelever i svenska. Skolverket. ISBN 91-8837263-4

Franker, Q. 2000. Alfabetisering i Sverige – förutsättningar och möjligheter. I Åhl, H. (red) Svenskan i tiden – verklighet och visioner. Nationellt Centrum, HLS förlag. ISBN 91-7656-471-1

Franker, Q. 2003. Litteracitet – en fråga om demokrati och delaktighet. I BESYV Dansk som fremmed – og andetsprog for voksne. Forum for undervisning, forskning og debat. Nr. 13 2003. Dansk magisterforening. ISSN 1395-3640.

Fredriksson, G. 1991. Invandrareleverna och skrivprocessen. Gleerups, Kristianstad ISBN 91-40- 61342-9

Geary, N. & Pan,Y. 2003. A bilingual education pilot project among the Kam people in Guizhou province, China. As revised and resubmitted to The Journal of Multilingual and Multicultural Development. (Ej ännu publicerad i nämnd tidsskrift men planeras vara med i sista numret 2003.) (jag fick denna rapport elektroniskt från SIL på Filippinerna)

Hartman, J. 1998. Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur. ISBN 91-44-00318-8.

Hovens, M. 2001. Presentation paper ISB3 i Bristol: Bilingual education in West Africa: does it work? Mart.hovens@chello.nl (jag fick denna rapport elektroniskt från SIL på Filippinerna)

Hyltenstam, K. 1979. Alfabetisering bland invandrare – på modermålet eller på svenska? i Svenska i invandrarperspektiv. Kontrastiv analys och språktypologi. Hyltenstam (utg) Gleerups. ISBN 91- 4030507-4.

Hyltenstam, K. & Tuomela, V. 1996. Hemspråksundervisningen. I: Tvåspråkighet med förhinder. red. Kenneth Hyltenstam. Studentlitteratur. ISBN 91-4461441-1

Kosonen, K. 2001. How the Chong Got Books in Their Mother Tongue: Literacy and Language Development among an Ethnolinguistic Minority in Thailand. Paper written for UNESCO’s Regional Workshop on Functional Literacy for Indigenous Peoples, Raipur, India on 26 November – 1 December 2001. (elektroniskt från SIL på Filippinerna)

Lantolf, J, P. 2000. Introducing sociocultural theory. I: Lantolf, J,P. Red. Sociocultural Theory and Second Language Learning. Oxford University Press. ISBN 0-19-442160-0.

Lindberg, I. 2002. Myter om tvåspråkighet. Nr 04/02. Svenska språknämnden. www.spraknamnden.se/sprakvard/innehållsforteckning/lindberg_4_02htm

Lindqvist, B. 1991. Drömmar och vardag i exil. Carlsson Bokförlag. Stockholm. ISBN 91-77984951. Lundh, C. & Ohlsson, R. 1994 och 1999. Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. SNS förlag. Kristianstad. ISBN 91-71507299.

Säljö R, 2002. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Smedjebacken, Prisma. ISBN 91- 518-3728-5

Mörnerud, E. 1998. Den muslimska slöjan i svenska skolan. Uppsats i pedagogik 21 – 40 Pedagogiska institutionen, Örebro universitet VT 98.

Mörnerud, E. maj 2003. Så här vill jag utforma den första alfabetiseringsundervisningen för att på bästa sätt möta deltagarnas behov. Slutuppgift i ”Alfabetisering 5p” VT 03, Institutionen för svenska språket. Göteborgs universitet.

Rydén, I-L, 2003. Som att öppna en dörr. Diskussion om alfabetisering – förutsättningar och utvecklingsmöjligheter samt lägesbeskrivning av alfabetisering i åtta kommuner. Intern rapport Skolverket. Dnr 01-2001:3630

Sachs, Lisbeth 1986. Alfabetisering, en fråga om kultur och tänkande. University of Linköping, studies in communication. SIC 12.

Sjögren, A. 1996. Språket, nykomlingens nyckel till samhället men också en svensk försvarsmekanism. i En ”bra” svenska? Om språk kultur och makt. Red. A. Sjögren, A. Runfors och I. Ramberg. Mångkulturellt Centrum. ISBN 91-88560-01-5

Skolverket, (2003) Rapport 228. Rapport till regeringen 15 maj 2002. Flera språk – fler möjligheter – utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen 2002. ISRN SKOLV-R- -228- -SE. Dnr 01-01:2751. www.skolverket.se

Svenska Unescorådets skriftserie, nr 3/2001. Unescos världskonferens ”Utbildning för alla” i Dakar år 2000. Svenska Unescorådet, Utbildningsdepartementet.

Säljö, R. 2000. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Prisma, Stockholm. ISBN 91-518- 3728-5

Thomas, W, P & Collier, V,P, 2002. ”Final Report, Executive Summary” Centre for Research on Education, Diversity & Excellence. I Kompendium vid tvåspråkighetskonferens Stockholm September 2002.

Young, C. (2001) First Language First: Literacy Education for the Future in a Multilingual Philippine Society. Paper presented at the Third International Symposium on Bilingualism. 18th – 20 of April 2001. University of the West of England. (Jag fick denna rapport elektroniskt från SIL på Filippinerna)

www.ethnologue.com/show_language.asp?code=KMC www.migrationsverket.se www.unesco.org www.unesco.org/education/unlitdecade/resolution_english.pdf www.unesco.org/education/unlitdecade/resolution_english.pdf http://portal.unesco.org/uis/ev.php?URL_ID=5020&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201&r eload=1063482038

Bilaga 1

Intervjufrågor till de sex kursdeltagarna

Berätta om ditt första minne.

Vad var viktigt i ditt liv i ditt hemland när du var liten? Vad visste du om skola när du var liten?

Ville du gå till skolan?

Fanns det speciella tillfällen när du önskade att du hade gått i skolan? Gick någon annan i din familj i skolan.

Vad gjorde dina föräldrar? Hade de utbildning? Hur såg ditt liv ut innan ni lämnade ditt hemland? Vilka umgicks du med? Hur såg din vardag ut? Fanns det ett liv utanför hemmet? Vad i så fall? Vad gjorde du om du behövde hjälp?

Vad är bra med att bo i Sverige? Vad är roligast med att bo i Sverige? Vilka umgås du med?

Vilken är den största skillnaden mellan ditt liv här och livet du hade i ditt hemland? Är relationerna i familjen annorlunda sedan ni kom till Sverige?

Vad saknar du mest från ditt hemland? Vad har det betytt för dig att gå i skolan? Vad är det bästa med skolan?

Vad är svårast, jobbigast?

Finns det tillfällen i vardagen när du har nytta av det du lärt dig i skolan? Brukar du läsa något som inte har med skolan att göra? När, Var och hur ofta?

Intervjufrågorna till modersmålslärarna

Vad betyder ditt jobb för dig?

Hur länge har du jobbat med modersmålsbaserad alfabetisering? Vad har relationerna på jobbet betytt?

Vad tycker du om möjligheten för deltagarna att få undervisning på sitt modersmål?

Finns det något exempel som du tycker visar att modersmålet varit viktigt i undervisningen? Vad betyder det för dem tror du?

Vad betyder det för dig att kunna undervisa på ditt modersmål?

Bilaga 2

UNESCO Position Paper

October 2002

Education in A Multilingual World

UNESCO Guidelines on Language and Education

There are certain basic guiding principles which have been common to all the documents, agreements and recommendations produced throughout the years of UNESCO’s mandate for action in this field. These have led us to produce a set of guidelines which represent the organisation’s current approach to language and education in the 21st century, and which should serve to state the position of the international community in its various member states. These Guidelines are entirely based on a review of previous declarations and recommendations, and represent the diversity of thinking on this complex and challenging issue.

They are divided into three basic principles:

1.UNESCO supports mother tongue instruction as a means of improving educational quality building upon the knowledge and experience of the learners and teachers.

2. UNESCO supports bilingual and / or multilingual education at all levels of education as a means of promoting both social and gender equality and as a key element of linguistically diverse societies.

3. UNESCO supports language as an essential component of inter-cultural education in order to encourage understanding between different population groups and ensure respect for fundamental rights.

PRINCIPLE I

UNESCO supports mother tongue instructioni as a means of improving educational quality

by building upon the knowledge and experience of the learners and teachers.

(i) Mother tongue instruction is essential for initial instructionii and literacyiii and should ‘be extended to as late a stage in education as possible’iv:

- ‘every pupil should begin his [or her] formal education in his [or her] mother tongue’v;

- ‘adult illiterates should make their first steps to literacy through their mother tongue, passing on to a second language if they desire and are able’vi;

- if a given locality has a variety of languages, ways and means should be sought ‘to arrange instruction groups by mother tongue’vii;

- ‘if mixed groups are unavoidable, instruction should be in the language which gives the least hardship to the bulk of the pupils, and special help should be given those who do not speak the language of instruction’viii.

(ii) ‘Literacy can only be maintained if there is an adequate supply of reading material, for adolescents and adults as well as for school children, and for entertainment as well as for study’ix:

- The production and distribution of teaching materials and learning resources and any other reading materials in mother tongues should be promotedx.

(iii) With regard to teacher training and mother tongue instruction: ‘All educational planning should include at each stage early provision for the training, and further training, of sufficient numbers of fully competent and qualified teachers of the country concerned who are familiar with the life of their people and able to teach in the mother tongue.’xi

i

cf. International Conference on Education 46th Session 2001: Final Report; World Education Forum 2000:

Final Report; The Delhi Declaration and Framework for Action, Education for All Summit 1993; The Use of

Vernacular Languages in Education, UNESCO, Paris, 1953. ii

cf. Amman Affirmation (1996): ‘the essential role of the mother tongue for initial instruction’ must be acknowledged; The Delhi Declaration and Framework for Action, Education for All Summit (1993): ‘Where the language of instruction is other than the mother tongue of the learner, it is likely that initial learning will be slower and achievement lower. For this reason, educators have long advocated the benefits of offering, wherever possible, initial instruction in the mother tongue’.

iii

cf. International Conference on Education 42nd Session 1990: Final Report: ‘In multilingual situations, the

policy regarding the language of literacy should be carefully formulated, especially where the national or official language is different from local languages. Use of the mother tongue is desirable.’

iv

The Use of Vernacular Languages in Education, UNESCO, Paris, 1953.

v idem, p.68. vi idem, p.69. vii idem, p.51. viii idem, p.51. ix idem, p.69. x

cf. International Conference on Education 1992: ‘the preparation of teaching materials in the mother tongue should be encouraged’.

xi

Recommendation concerning the Status of Teachers adopted by the Special Intergovernmental Conference on the Status of Teachers 1966.

Bilaga 3

DONG, SOUTHERN: a language of China

Population 1,480,750 speakers out of 2,514,014 in the official nationality (1990 census). 62% of the 2,388,310 Dong speakers speak Southern Dong.

Region Area where southeastern Guizhou (Yuping Autonomous County), western Hunan, and northern Guangxi provinces meet, and Guangxi Zhuang Autonomous Region, 20 contiguous counties.

Alternate names KAM, GAM, TONG, TUNG, TUNG-CHIA Classification Tai-Kadai, Kam-Tai, Kam-Sui.

Comments Reported to be close to Mulam. 93% lexical similarity within Southern Dong, 71% between Northern Dong and Southern Dong. 49% lexical similarity with Northern Zhuang, 46% with Laka, 29% with Laqua, 28% with Buyang, 26% with Hlai, 24% with Gelo, 22% with Lati, 6% with Hmong, 4% with Mien. Speakers of Northern Dong are more bilingual than those of Southern Dong. Speakers use Mandarin for literature. An official nationality in China. 'Kam' is their own name, 'Dong' is the Chinese name. Traditional way of life is relatively undisturbed. Investigation needed: intelligibility with dialects, N. Dong. Dictionary. 9 tones. Has an official orthography. Magazines. Agriculturists: rice, tung oil, tea oil; forestry. Polytheist.