Intervjuerna med modersmålslärarna

Fyra modersmålslärare vilka arbetar i den modersmålsbaserade undervisningen är intervjuade. Jag har valt att ta med citat från svar på två av mina frågor till dem. En av lärarna var med om att starta projektet (markerad med nr 3). Två har arbetat sedan januari 2001 med undervisningen (1 och 2). Den fjärde började januari 2003. För två av informanterna är det första riktiga arbetet i Sverige (nr. 2 och 4). Båda dessa lärare har lärarutbildning från hemlandet. De andra två har båda bl.a. erfarenhet från förskolearbete. Den ena har en högskoleutbildning i språk från hemlandet (nr 1) och den andre är barnskötare utbildad i Sverige (nr. 3). Modersmålen är albanska, arabiska och pashtu.

5.2.1. Vad betyder ditt arbete för dig?

Arbetet betyder mycket för modermålslärarna. Alla fyra är tacksamma och tar inte anställningen för given. De har både individuella och samhällsnyttiga aspekter att anföra i förhållande till arbetet. Lärarna uttrycker också att de har behov av att ge tillbaka något till Sverige. De vill arbeta för att bidra till sin egen inkomst men också till samhället i stort. Det finns en lojalitet och kärlek till Sverige som påminner om den man känner för sitt hemland.

Det är viktigt att ha ett arbete. Det betyder faktiskt jättemycket. Att man har något arbete. Speciellt det här arbetet tycker jag är mer intressant och det ger mig mycket, jag har lärt mig mycket och att jobba med människor som kommer från mitt land det har varit intressant för det första. Och det här är min bästa arbetsplats. Jag har jobbat på olika platser. Jag har jobbat som tolk och som modersmålslärare för förskolebarn för tre år sen men det var helt annorlunda. Jag har jobbat som affärsbiträde.... Men jag tycker det här är det bästa. Min bästa arbetsplats hittills (1).

Det betyder så mycket för mig. Speciellt här i Sverige. För det är inte så lätt att få sina intyg från hemlandet erkända. Jag drömde förut om att få arbeta och inte behöva läsa länge. För jag har studerat länge i mitt land och jag var ganska trött. Men när jag fick det här jobbet efter att ha kämpat med språket och så, var jag jätteglad. Jag kände att jag kan göra något

här i Sverige. Jag behöver inte sitta och vänta på hjälp för att göra något. Jag kände att jag kan… jobba och tjäna pengar för det här (2).

Det betyder mycket för mig. Stolthet. Respekt. När jag jobbar så är mina barn stolta över mig (4).

5.2.2. Vad tycker du om möjligheten för deltagarna att få undervisning på sitt modersmål?

Modersmålslärarna är övertygade om att modersmålet är viktigt som redskap för förståelse i undervisningen. Men också för ömsesidighet och dialog. Modersmålsläraren har också en helt annan utgångspunkt när det gäller att förstå uttryck som har med bakgrund och kultur att göra. Lärarna berättar om hur deltagarna upplever det lättare att gå till skolan när de förstår vad som sägs och vad som krävs av dem. Med förståelsen får inlärningen mening.

Det har faktiskt betytt jättemycket för dem. Enligt dem. Vad de säger. Så har det betytt jättemycket. De är många som vill vara här. T.ex. om de gått någon språkkurs. Här tycker de att de är mycket lättare. De som är analfabeter. Vi har sett hur viktigt det är att de förstår. De kommer kanske inte så långt men de får tillräckligt för att klara sig i samhället. Det går fortare (med modersmålet) de lär sig snabbare (1).

Det är som en gåva. Det är som en gåva. Jag tror att hade jag fått samma möjlighet skulle jag ha gått ut högskolan… det är sant. Vi vågar inte fråga vi vågar inte … vi skäms att fråga vad det betyder. Och kan man inte slå i lexikon så är det jättesvårt! Modersmålslärarna är jätteviktiga i början. Att ge en lätt början (2).

Det är som nyckeln till förmedlingen mellan eleverna till mig och mellan mig och eleverna. Annars skulle det inte vara en vettig undervisning för mig. Utan det skulle jag inte ha kunnat jobba om jag hade ett annat modersmål än de. Och inte klassen. Det hade varit misslyckat… enligt mina värderingar. Och har jag inte ett språk som de förstår så hjälper det inte hur mycket jag förstår då blir det ändå bara jag som för fram det … det blir inte ömsesidigt. När det blir ömsesidigt kan man styras av deras tankar. Det är mycket viktigt.

Bara det här senaste: Den svenske läraren satt i klassrummet och I. Gick förbi och läraren skulle vinka och säga hej. Pga. den här osäkerheten att man inte kan tolka signaler från det andra språket så kan man få känslan av att det är en viktig information man har missat. I. tog

det inte som en vinkning han trodde läraren signalerade; kom så ska jag berätta något för dig. Kanske att klassen inte skulle vara där eller nåt. Så han gick dit och läraren frågar hej hur mår du osv. I. förväntade sig information som inte fanns. Till slut stod han inte ut med känslan så han kallade på mig. Och han frågar vad läraren vill säga till mig. Och då säger han: Men jag bara vinkade till dig… Och jag får förklara. (skratt) Men tänk att gå hela dagen och undra…

Eller kvinnan som skulle skriva några ord. Hon tittade på bokstäver som hon skulle använda från alfabetet. Hon skulle skriva ”mår” så tog hon ”m”, ”å” och ”r”. Sedan skulle hon skriva ”nor” och då tog hon ”n” och ”o” men satt sedan konfunderad och tittade. Jag försökte säga att hon skulle leta efter ”r”.. men hon satt och tittade och letade förtvivlat. Jag kunde inte förstå att hon inte kunde se ”r”. Efter en stund så förklarade hon att hon redan använt ”r” och att det fanns ju bara ett i alfabetet. Hon såg på bokstäverna som pärlor man trär i ett halsband. Har man använt en kan man inte ta den igen… På sätt och vis enligt sitt tänkande hade hon rätt… Det behövdes bara några korta förklaringar att bokstäverna är inte som pärlor. Det är 29 bokstäver i svenska och 38 i pashtu och det räcker till tusen miljoner böcker… Det skulle vara svårt att förstå och förklara om man inte hade haft språket (3).

6. DISKUSSION

Här diskuterar jag resultat av empiri med koppling till teoridelen utifrån studiens frågeställningar. Frågeställningarna fungerar som rubriker i detta avsnitt.