Stockholm har under de senaste decennierna varit en stad med stark befolkn-ingstillv¨axt och blivit en hotspot f¨or m˚anga nya innovativa f¨oretag. Detta st¨aller stora krav p˚a stadsplaneringen och de styrande politikerna. I detta avsnitt presenteras hur denna utveckling har skett, sker och kan t¨ankas komma att ske genom en SWOT-analys. Avsnittet ¨ar uppdelat i fem delar d¨ar SWOT-analysens fyra delar utg¨or de f¨orsta och en sammanfattande del f¨oljer d¨arefter.
4.3.1 Styrkor
Ofta lyfts Stockholms l¨age fram som en stor styrka - var man ¨an ¨ar i staden ¨ar det aldrig l˚angt till vatten och natur. Detta har ¨aven p˚averkat hur staden har tagit sin form med stadsdelar i innerstaden som till st¨orsta del skiljs ˚at med vatten.
I omedelbar n¨arhet till innerstaden finns naturomr˚aden s˚asom Djurg˚arden och Haga.
Sverige och Stockholm har ett v¨al fungerande vatten och avloppssystem.
Detta ¨ar n˚agot som alla i Stockholmsregionen tar f¨or givet och detta p˚averkar givetvis b˚ade privatpersoner och f¨oretag. ¨Aven leverans av elektricitet ¨ar p˚alitlig med f˚a avbrott och bidrar till en s¨akerhet i att placera kontor och fabriker i Stockholm och omgivande regioner.
Aven innovationsklimatet har en given plats bland Stockholms st¨¨ orsta styrkor.
Flera nya innovativa f¨oretag har startats i Stockholmsregionen d¨ar Klarna, Spotify och Skype bara ¨ar ett f˚atal exempel. Ett teknikkluster i Kista har m¨ojliggjort en hel stadsdel att v¨axa starkt p˚a samma s¨att som Arenastaden nu bidrar till en stark tillv¨axt i Solna stad. ¨Aven innovationsinkubatorer har tagit en stark position i Stockholm tillsammans med regionens universitet och h¨ogskolor. STING ¨ar ett exempel p˚a en inkubator som ˚arligen investerar i och coachar nystartade f¨oretag genom bland annat ett n¨ara samarbete med KTH (STING, 2017).
Som ett led i att minska m¨angden farliga partiklar i luften i Stockholms in-nerstad har det diskuterats kring inf¨orande av dubbd¨acksf¨orbud (Ahola, 2015).
N¨ar Stockholm p˚a detta s¨att anv¨ander politiska styrmedel f¨or att ˚astadkomma f¨orb¨attrad milj¨o bidrar detta till en st¨orre medvetenhet kring ekologisk h˚allbarhet och att man p˚a ett effektivt s¨att lyfter dessa fr˚agor. Bland annat Hornsgatan p˚a S¨odermalm och Kungsgatan i city omfattas idag av dubbd¨acksf¨orbud och man har sett att partikelhalter minskat sedan detta inf¨ordes. Partikelhalterna p˚a Hornsgatan ¨ar nu p˚a likv¨ardiga niv˚aer som andra europeiska st¨ader. (Sveriges Radio, 2013) Det ¨ar ocks˚a v¨art att n¨amna att Stockholm har sv˚arare att h˚alla l˚aga partikelhalter under t¨operioder d˚a partiklar som samlats p˚a asfalten d˚a l¨att n¨ots upp och spridas i luften.
4.3.2 Svagheter
Stockholm har inte f˚att ny tunnelbana sedan mitten av 1990-talet trots att be-folkningen sedan dess ¨okat betydligt. Att den sp˚arbundna trafiken inte ut¨okats inneb¨ar en st¨orre belastning p˚a det befintliga systemet och ¨ovriga trafikslag. Ny-byggnation av tunnelbana planeras men ¨ar ¨annu inte byggstartat vilket inneb¨ar att nya tunnelbanestr¨ackningar ¨an ligger flera ˚ar in i framtiden.
Aven trafiksituationen runt om staden k¨¨ annetecknas av k¨obildning vilket har flera konsekvenser. Dels inneb¨ar detta anstr¨angningar p˚a milj¨on och dels inneb¨ar det minskad produktivitet d˚a personer sitter fast i trafik ist¨allet f¨or att kunna bidra i v¨ardeskapande aktiviteter.
N¨ar en stad v¨axer i en s˚a snabb takt som Stockholm st¨alls ocks˚a h¨oga krav p˚a att tillr¨ackligt med bost¨ader hinner byggas. P˚a detta omr˚ade har Sverige haft, och har ¨an idag kvar, stora regleringar som g¨or byggprocesser l˚angsamma.
Detta har lett till omfattande bostadsbrist och galopperande priser p˚a bland annat bostadsr¨atter. Regeringen presenterade i budgetpropositionen f¨or 2017 satsningar p˚a regelf¨orenklingar (Regeringen, 2016). Det ˚aterst˚ar dock att se om dessa regelf¨orenklingar ¨ar tillr¨ackliga men alla parter p˚a marknaden tycks vara
¨
overens om att det ¨ar i denna riktning den framtida utvecklingen ska g˚a.
4.3.3 M¨ ojligheter
Stockholm upprepar ofta ett budskap d¨ar visionen ¨ar att vara en ”promenad-stad” och dras detta ett steg l¨angre kan intressanta m¨ojligheter tr¨ada fram. Ofta lyfts klimatf¨or¨andringar fram och debatteras vilket har bidragit med ett stort fokus p˚a h˚allbarhet. Stockholm kan genom att driva denna utveckling attrahera nya typer av f¨oretag och innovation vilket skulle leda till en stark utveckling av Stockholm som stad och varum¨arke.
Att det ¨ar attraktivt att bo i Stockholms innerstad syns inte minst p˚a bostad-spriser. D˚a Stockholms innerstad i m˚angt och mycket ¨ar inneslutet av vatten in-neb¨ar det att det med befintlig byggnation blir sv˚art att m¨ota denna efterfr˚agan.
En l¨osning kan d˚a vara att till viss del omdefiniera Stockholms siluett och b¨orja bygga p˚a h¨ojden. Detta framf¨ors fr˚an politiska krafter men har hittills haft sv˚art att vinna geh¨or.
N¨ar Stockholm v¨axer st¨aller det krav p˚a alla typer av arbetskraft - allt ifr˚an byggarbetare som g¨or det m¨ojligt f¨or fler m¨anniskor att bo i regionen
till akademiker som kan f¨orb¨attra bland annat sjukv˚ard och utbildning. Den omfattande migration som Sverige ser i dagsl¨aget utg¨or d¨arf¨or en m¨ojlighet f¨or att kunna f¨orverkliga framtida utveckling av Stockholm.
4.3.4 Hot
Segregation och oj¨amlikhet lyfts ofta fram som hot mot Stockholms tillv¨axt.
Staden m˚aste hitta metoder och l¨osningar som f˚ar hela regionen att blomstra d˚a detta f¨or flera positiva effekter med sig. Bland annat skulle det inneb¨ara att segregation motverkas d˚a det helt enkelt blir f¨arre omr˚aden och grupper i samh¨allet som hamnar utanf¨or.
Stockholms bostadsmarknad har utvecklats p˚a ett anm¨arkningsv¨art s¨att sedan mitten av nittiotalet. Priserna har stigit flera hundra procent och bel˚aningen har ocks˚a stigit betydligt. I stort sett dagligen kommer nya larm om en f¨orest˚aende bostadsbubbla i Stockholm. Om en s˚adan bubbla skulle finnas och en dag spricka skulle det f˚a stora konsekvenser p˚a stadens ekonomi och tillv¨axt.
Styrkor Svagheter
Natur Eftersatt tunnelbana
Vatten & avlopp Trafikkaos
Innovation Bostadsbrist
Ekologisk medvetenhet
M¨ojligheter Hot
Promenadstaden Segregation & oj¨amlikhet Ny typ av byggnation Bostadsbubbla
Migration
Tabell 4.7: Sammanfattning av SWOT-analys.
Kapitel 5
Diskussion
I detta kapitel kommer de erh˚allna resultaten diskuteras i relation till den teori som presenterats. M˚alet med diskussionen ¨ar att knyta ihop resultat med teori och slutligen st¨alla detta mot de fr˚agest¨allningar som rapporten behandlar.
5.1 Varf¨ or multipel linj¨ ar regressionsanalys?
Inom statistik och ekonometri ¨ar multipel regressionsanalys en teknik som kan anv¨andas vid unders¨okandet av statistiska samband mellan en beroende vari-abel, i detta fall, bostadspriser/kvm och flera f¨orklarande oberoende variabler.
D˚a betalningsvilja ¨ar linj¨ar ¨ar denna metod ett s¨akert, relativ enkelt och snabbt tillv¨agag˚angss¨att att analysera och f¨orklara ett samband. Hurvidare bostad-spriset reflekterar inv˚anarnas uppskattning kan d¨aremot ifr˚agas¨attas. Detta problem diskuteras i avsnittet Problem med vald metodik.