I framtida studier som undersöker relationer mellan prosodi och expressiva språkliga funktioner behöver grupperna vara betydligt större än i föreliggande studie, för att kunna möjliggöra säkrare slutsatser och generalisering till en större population. Dessutom behöver framtida studier både ha en jämnare åldersfördelning hos barnen och enbart testa yngre barn än i föreliggande studie.
Testmaterialet behöver vara normerat eller åtminstone pilottestat på en grupp barn för att säkerställa att eventuella bilder och eliciteringsstrategier förstås av barnen. Det skulle även vara intressant att göra kvalitativa analyser av barns spontantal gällande betoning och expressiva språkliga förmågor, för att få ytterligare kunskap om vilka typer av felsvar som förekommer och hur barn uttrycker betoning och grammatik i vardagliga situationer. Framtida studier bör även undersöka samma förmågor hos barn med språkstörning för att ge insikt i hur prosodi och expressiva språkliga förmågor relaterar till varandra hos barn med språksvårigheter, och hur de eventuellt skiljer sig gentemot barn med typisk språkutveckling i motsvarande åldrar. En ytterligare möjlighet i framtida studier skulle kunna vara att undersöka hur betoningsmönster påverkar inlärningen av grammatiska konstruktioner med pretoniska element hos barn med språksvårigheter. Resultaten, om än från en liten grupp, indikerar att prosodisk och grammatisk prestation hör samman, vilket skulle kunna undersökas närmare i framtida utformningar av grammatiska bedömningsmaterial för logopedisk verksamhet.
Referenslista
Arbisi-Kelm, T., & Beckman, M. E. (2009). Prosodic Structure and Consonant Development across Languages. I Vigário, M., Frota, S., & Freitas, M., J. (Red.), Phonetics and Phonology:
Interactions and Interrelations (s. 109–136). Amsterdam: Benjamins.
Ball, M. (2016). Principles of clinical phonology: theoretical approaches. New York: Routledge. Ball, M., Müller, N., & Rutter, B. (2010). Phonology for Communication Disorders. New York:
Psychology Press.
Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber.
Bjar, L. (2010). Orden tar form – om barns uttalsutveckling i Bjar, L., & Liberg, C. (Red.), Barn
utvecklar sitt språk (s. 101–125). Lund: Studentlitteratur.
Blumenthal, C., & Lundeborg Hammarström, I. (2014). LINUS – LINköpingsUnderSökningen Ett
fonologiskt testmaterial för barn från 3 år. Linköping: Linköping universitet elektronisk press.
Bruce, G. (2012). Allmän och svensk prosodi. Lund: Studentlitteratur.
Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioral sciences. Hillsdale: Lawrence Erlbaum Associates.
Cowan, N., & Kail, R. (1996). Covert processes and their development in short-term memory i Gathercole, S. (Red.), Models of short-term memory (s. 29–50). Hove: Erlbaum Associates, Ltd.
Demuth, K. (2018). Prosodic constraints on children’s use of grammatical morphemes. First
Language, 39(1), 80–95. doi:10.1177/0142723717751984
Demuth, K., & Tomas, E. (2016). Understanding the contributions of prosodic phonology to morphological development: Implications for children with Specific Language Impairment.
First Language, 36(3), 265–278. doi:10.1177/0142723715626066
Engstrand, O. (2004). Fonetikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Gerken, L. (1991). The Metrical Basis for Children’s Subjectless Sentences. Journal of Memory
and Language, 30(4), 431–451. doi:10.1016/0749-596X(91)90015-C
Gerken, L. (1996). Prosodic structure in young children’s language production. Linguistic Society
of America, 72(4), 683–712. doi:10.2307/416099
Gathercole, S. E., & Baddeley, A. D. (1990). Phonological memory deficits in language
disordered children: Is there a causal connection?. Journal of Memory and Language, 29(3), 336–360. doi:10.1016/0749-596x(90)90004-j
Gordon, R. L., Jacobs, M. S., Schuele, C. M., & McAuley, J. D. (2015). Perspectives on the rhythm-grammar link and its implications for typical and atypical language development.
Neurosciences and Music V: Cognitive Stimulation and Rehabilitation, 1337(1), 16–25.
doi:0.1111/nyas.12683
Hansson, K., Nettelbladt, U., & Leonard L. B. (2003). Indefinite Articles and Definite Forms in Swedish Children with Specific Language Impairment. First Language, 23(3), 343–362. doi:10.1177/01427237030233005
Hansson, K., & Nettelbladt, U. (2010). GRAMBA - Grammatiktest för barn. Lund: Studentlitteratur.
Hellquist, B. (1989). Nya SIT: Språkligt impressivt test för barn. Lund: Studentlitteratur. Hochmann, J. R., Benavides-Varela, S., Nespor, N., & Mehler, J. (2011). Consonants and
vowels: different roles in early language acquisition. Developmental Science, 14(6), 1445– 1458. doi:10.1111/j.1467-7687.2011.01089.x
Håkansson, G., & Hansson, K. (2007). Grammatisk utveckling i Nettelbladt, U., Salameh, E-K. (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn Del 1 (s. 135–170). Lund:
Studentlitteratur.
Håkansson, G., & Zetterholm, E. (2018). Språktypologi. I Salameh, E-K., & Nettelbladt, U.
Flerspråkighet - utveckling och svårigheter (s. 101–120). Lund: Studentlitteratur.
Josefsson, G. (2009). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur.
Kuhl, P. K. (2004). Early language acquisition: cracking the speech code. Nature Reviews
Neuroscience, 5(11), 831–843. doi:10.1038/nrn1533
McGregor, K., Leonard, L. (1994). Subject Pronoun and Article Omissions in the Speech of Children With Specific Language Impairment: A Phonological Interpretation. Journal of
Speech and Hearing Research, 37(1), 171–181. doi:10.1044/jshr.3701.171
Nationalencyklopedin. (u.d). Grammatik. Hämtad 2020-02-18 från
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grammatik
Nettelbladt, U. (2007a). Fonologisk utveckling i Nettelbladt, U., Salameh, E-K. (Red.),
Språkutveckling och språkstörning hos barn Del 1 (s. 57–94). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. (2007b). Lexikal utveckling i Nettelbladt, U., Salameh, E-K. (Red.),
Språkutveckling och språkstörning hos barn Del 1 (s. 199–230). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U., & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn i Nettelbladt, U., Salameh, E-K. (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn Del 1 (s. 13–33). Lund: Studentlitteratur.
Platzack, C. (1990). A Grammar without Functional Categories: A Syntactic Study of Early Swedish Child Language. Nordic Journal of Linguistics, 13(2), 107–126
doi:10.1017/S0332586500002183
Riad, T. (2014). The phonology of Swedish. Oxford: Oxford University Press.
Roy, P., & Chiat, S. (2004). A prosodically controlled word and nonword repetition task for 2- to 4-year-olds: Evidence from typically developing children. Journal of Speech, Language, and
Hearing Research, 47(1), 223–224. doi:1092-4388/04/4701-0223
Sahlén, B., Reuterskiöld, C., Nettelbladt, U., & Radeborg, K. (1999). Non-word repetition in children with language impairment - pitfalls and possibilities. International Journal of
Language & Communication Disorders, 34(3), 337–352. doi:10.1080/136828299247441
Samuelsson, C., & Nettelbladt, U. (2004). Prosodic problems in Swedish children with language impairment: towards a classification of subgroups. International journal of language &
communication disorders, 39(3), 325344. doi:10.1080/13682820410001654874
Samuelsson, C., Scocco, C., & Nettelbladt, U. (2003). Towards assessment of prosodic abilities in Swedish children with language impairment. Logopedics phoniatrics Vocology, 28(4), 156– 166. doi:10.1080/14015430310018324
Sandgren, O., & Hedenius, M. (2017). CATALISE på svenska. Hämtad från SRAT.
https://www.srat.se/globalassets/logopederna/dokument/profession/catalise-svenska.pdf Shriberg, L. D. & Kwiatkowski, J. (1982). Phonological Disorders I: A Diagnostic Classification
System. Journal of Speech and Hearing Disorders, 47(3), 226–241. doi:10.1044/jshd.4703.226
Sigurd, B. (1965). Phonotactic structures in Swedish. Lund: Uniskol
Sigurd, B., & Håkansson, G. (2007). Språk, språkinlärning och språkforskning. Lund: Studentlitteratur.
Strömqvist, S. (2010). Barns tidiga språkutveckling i Bjar, L., & Liberg, C. (Red.), Barn
utvecklar sitt språk (s. 57–76). Lund: Studentlitteratur.
Sundström, S. (2018). Prosodic and Phonological Ability in Children with Developmental
Language Disorder and Children with Hearing Impairment. In the Context of Word and Nonword Repetition. (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Linköping). Hämtad från
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1205932/FULLTEXT02.pdf
Sundström, S., Lyxell, B., Samuelsson, C. (2018). Prosodic aspects of repetition in Swedish- speaking children with developmental language disorder. International Journal of Speech-
Language Pathology, 21(6), 623–634. doi:10.1080/17549507.2018.1508500
years. International Journal of Language and Communication Disorders, 40(1), 29–48. doi:10.1080/13682820410001716172
Velupillai, V. (2012). An introduction to linguistic typology. Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.
Vihman, M. M. (2013). Phonological Development: The First Two Years. Somerset: Wiley. Wells, B., Peppé, S., & Goulandris, N. (2004). Intonation development from five to thirteen.