Deltagarantalet i föreliggande studie var mycket litet och resultaten kan därför inte generaliseras till populationen barn med typisk språkutveckling i åldrarna 3;0–6;11. Studien hade ett bortfall av deltagare vid slutet av testperioden, vilket påverkade deltagarantalet. Gruppen barn hade behövt vara betydligt större för att det skulle kunna gå att dra slutsatser om barns expressiva språkliga förmågor. Studien begränsades ytterligare av en skev åldersfördelning eftersom de flesta deltagande barnen var mellan 4;2–5;9 år samt att endast ett barn i treårsåldern och två barn i sexårsåldern deltog. Hade deltagarantalet och åldersfördelningen varit mer utspridd hade det eventuellt gått att undersöka åldersskillnader för de testade språkliga förmågorna. Det hade varit intressant att göra eftersom det hade kunnat ge kunskap om hur de testade språkliga förmågorna utvecklas i åldrarna 3;0–6;11 år. Förutom att åldersfördelningen var skev var åldersspannet även stort. Det kan ha funnits en stor skillnad i hur välutvecklade de testade språkförmågorna var hos respektive barn. Det medförde att resultatet visade en samlad förmåga (medelprestationen) hos barn i ett stort åldersspann och det är möjligtvis inte överförbart på respektive ålder som de individuella barnen hade vid testtillfället.
Barnen som presterade lägre på Nya SIT var två respektive tre poäng från genomsnittligt antal fel för deras åldersgrupp. Maximalt antal poäng på Nya SIT är 46, där ett felsvar ger ett poäng. Två av barnen presterade lägre vad som kunde förväntas i deras ålder i testningen av den grammatiska förståelsen (Nya SIT). Barnen var två respektive tre poäng från genomsnittligt antal fel för sin åldersgrupp. Eftersom barnen presterade likvärdigt på de expressiva uppgifterna beaktades inte det lägre resultatet på Nya SIT, som var tänkt att användas som en kontrollfunktion i det fall någon av deltagarna presterade lågt i de expressiva uppgifterna.
6.2.2 Ord- och nonordsuppgiften
Utformningen av ord- och nonordsuppgiften hade vissa begränsningar. De nonord som användes utformades av studiens författare, och har inte använts före föreliggande studie, vilket kan ha påverkat resultatet. Det är möjligt att de inte var tillräckligt komplexa för de deltagande barnen, till exempel vad det gäller betoning, realisation av fonem och längd. Längdmässigt var uppgiften förmodligen för lätt då få utelämningar av stavelser förekom. Uppgiften var utformad särskilt för att undersöka betoningsmönster vid direkt repetition, och det är fullt möjligt att barn med typisk
språkutveckling i de högre åldrarna inte har större svårigheter med just den här språkliga förmågan. På grund av uppgiftens specialutformning för att undersöka betoning och för att den till stor del uteslöt fonem och konsonantkombinationer som förekommer i slutet av barnens fonologiska utveckling går det inte heller att dra slutsatser om barnens samlade fonologiska förmåga. Uppgiften hade kunnat utformas annorlunda, till exempel med utökat stavelseantal i orden och nonorden, till exempel femstavigt, eftersom det hade kunnat vara svårare för barnen i de högre åldrarna. Orden och nonorden var inte inspelade, vilket kan ha skapat vissa skillnader vid bjudningen av dem i testsituationen, exempelvis kan vissa dialektala eller emfatiska skillnader ha förekommit mellan studiens författare, som barnen sedan upprepade.
6.2.3 Grammatiskt-prosodiskt material
Utformningen av det grammatiskt-prosodiska materialet kan ha begränsat resultaten i studien. Materialet utformades initialt för att testa både barn med och utan språkstörning och kan därför ha blivit för lätt för barnen som deltog i studien, eftersom alla deltagarna hade typisk språkutveckling. Materialet utformades av studiens författare och har inte använts tidigare och är inte normerat. För att säkerställa att materialets utformning (se bilaga D för ordning av konstruktionerna) inte påverkade barnens produktion, eftersom det bygger på en del av processbarhetsteorins steg, bjöds det från toppen av bilaga D till vissa barn och från botten till andra barn. Detta kan eventuellt ha gjort att materialet uppfattades som förvirrande för de barn som bjöds det med de mer komplexa konstruktionerna, då de eventuellt kan ha förväntat sig att de mer komplexa konstruktionernas grammatiska form (till exempel kopula och predikativ) även skulle användas i de mindre komplexa konstruktionerna (till exempel bestämd form).
Materialet kan även ha begränsat resultatets tillförlitlighet på grund av sin utformning och val av grammatiska konstruktioner och betoningsmönster, som skulle kunna ha varit mer komplexa för att kunna ge en mer detaljerad bild av barnens expressiva grammatiska och prosodiska förmågor i åldrarna 3;0–6;11 år. Eftersom materialet utformades för att undersöka särskilda grammatiska konstruktioner och deras eventuella relation till betoningsanvändningen hos barn kan det inte heller användas för att beskriva barns generella grammatiska utveckling och betoningsutveckling, varken på individ- eller gruppnivå.
Sättet som målyttrandena eliciterades på kan även ha påverkat testsituationen i det grammatiskt- prosodiska materialet. Om barnen inte förstod en uppgift eller sättet som uppgiften eliciterades på
försökte testledarna variera eliciteringen eller upprepa yttrandet. Att barnen fick flera tillfällen att producera korrekt målyttrande bör inte ha påverkat resultatet eftersom det första yttrandet användes som underlag, men kan ha påverkat barnets kommande yttranden eftersom barnet fick stöd genom upprepad elicitering av målyttrandet vid felsvar. Testet visades på en surfplatta vilket i vissa fall gjorde att barnen var mer intresserade av att bläddra och peka på den än att lyssna på uppgiften, vilket kan ha varit en källa till felsvar. Materialets bilder kan ha medfört tolkningssvårigheter för barnen eftersom bilderna inte var testade på andra barn före studiens genomförande, gällande tolkning av bilderna och konsensus kring vilket ord som är mest frekvent förekommande, till exempel om en bild skulle tolkas som “en röd apelsin” eller “en blodapelsin” (exemplet kommer från insamlade data).
Det är möjligt att uppgiften i sig hade låg specificitet, det vill säga att uppgiften inte testade de grammatiska konstruktioner som avsågs att testas, eller att uppgiften var för enkel för de deltagande barnen. Möjliga förklaringar till varför det var svårare att producera både korrekt antal stavelser och grammatisk korrekthet i uppgifter med fler betonade stavelser skulle kunna bero på att de valda substantiven möjligtvis var mindre kända för barnen eller att uppgifterna inte förklarats på ett tillräckligt sätt för barnen. Det finns anledning att tro att barnen kan ha fått knapphändig information om vad som förväntades av dem, eftersom de överlag presterade mycket väl på de uppgifter som enligt processbarhetsteorin borde ha varit svårare för dem. De uppgifter som borde ha varit svårare är konstruktionerna kongruens i nominalfras samt kopula och predikativ (Nettelbladt, 2007a), men barnen hade överlag svårare med obestämd form.
6.2.4 Testmiljö
För att barnen skulle känna sig bekväma i testsituationen fick deras vårdnadshavare välja plats för testningen. Det kan ha medfört att barnen blev distraherade av miljön, till exempel av familjemedlemmar, buller eller att miljön var okänd för dem. För att författarna skulle kunna utesluta att olika miljöer kan ha påverkat barnens prestation skulle testmiljön behövt vara konsekvent, det vill säga att samma plats skulle ha använts för samtliga testningar.
6.2.5 Bedömning
Analysen av barnens yttranden skedde separat, det vill säga att respektive testledare bedömde de testresultat som personen själv administrerat. Det kan ha medfört att barnens yttranden tolkats olika
av testledarna. Det är enbart de fonetiska transkriptionerna av ord- och nonordsuppgiften och grammatiskt-prosodiska materialet som transkriberats av den ena testledaren.
Eftersom den språkliga testningen utformades för att undersöka särskilda aspekter av språket går det inte att generalisera deltagarnas prestation till andra språkliga förmågor. Därtill är all information om de språkliga prestationerna åstadkomna i en testsituation, och kan inte ge en helt korrekt beskrivning av barnens förmåga till att uttrycka grammatik och betoning. Bedömningen skulle kunna ha berikats med observation i andra kommunikationssituationer, till exempel med spontantalsanalys för att få ytterligare kunskap om barnens användning av grammatik och betoning.
6.3 Slutsatser
Resultatet i föreliggande studie tyder på att den här gruppen barn uttryckte både betoning och grammatik väl samt hade mycket hög PCC och PVC i de uppgifter de ställdes inför. Det fanns inte någon skillnad i prestation som gick att hänföra till skillnader i betoningsmönster. Det fanns en svag, icke-signifikant korrelation mellan förmågan att producera korrekt andel stavelser i det grammatiskt-prosodiska materialet och förmågan att producera korrekt andel stavelser i ord- och nonordsuppgiften. Det fanns en stark, signifikant relation mellan förmågan att producera korrekt andel stavelser och förmågan att producera korrekt grammatik i det grammatiskt-prosodiska materialet. Det fanns även en stark, signifikant relation mellan korrekt andel producerad grammatik och andel PCC och PVC i ord- och nonordsuppgiften, vilket kan tyda på att om ett barn i den här gruppen var bra på att uttrycka korrekt betoning var det även bra på expressiv grammatik, men förmågorna var inte testade oberoende av varandra i materialet. På grund av gruppens storlek går inte resultaten att generalisera på en större population.