• No results found

8. Analys och diskussion

9.1 Framtida studier och utvecklingsområden

Under studiens gång har ett behov av ökad dynamik i modellen identifierats för att öka både reliabilitet och validitet. Exempelvis önskades dynamik i form av att triagering kontrolleras vid vissa platser i modellen ha byggts in, detta hanns dock aldrig med. Dessa kontroller syftar till att visa på ett (oftast) försämrat allmäntillstånd om patienten får vänta på vård under lång tid. Ytterligare utveckling av dynamiken i form av möjlighet att modellera under- och övertriagering skulle stärka modellen. Dessa felaktiga triageringar kan ha stora effekter på utfallet för både den aktuella patienten men även för andra patienter och systemet som helhet. En felaktig triagering kan medföra att andra patienter inte får den vård de behöver på grund av att en övertriagerad patient tar upp vårdresurser som borde allokerats en annan patient.

I en senare utveckling kan även större fokus riktas mot kritiska resurser i systemet. Naturligt är att fokusera på resurser i form av personal, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Viktigt att belysa är dock även de viktiga kringresurserna så som laboration, röntgen, intra- och extraregiontransporter och läkemedelsförsörjning. Dessa resurser kan bli extra viktiga och kritiska vid katastrofmedicinska händelser så som pandemier eller stora brand- eller kemkatastrofer.

I likhet med tidigare arbeten finns ett behov av att kunna modellera och följa patienter i detalj, gärna i minuttid. Idag är all tidsrelaterade data i ETS angiven i timmar. Detta ses som ett problem då för stora antaganden skulle behöva göras om existerande data per timme skulle översättas till data per minut. I framtiden kan eventuellt data från DigEmergo och/eller StoF ges i dessa kortare tidsintervall och därmed även generera mer detaljerade resultat. Vidare kan även data från sjukhusen analyseras vidare och mer detaljerade och enhetliga indata kan identifieras.

Även transporttider mellan de olika avdelningarna vid sjukhuset skulle öka modellens korrekthet. Att inkludera fler avdelningar är också framtida utvecklingsområden inom området då detta skulle kunna möjliggöra fler användningsområden för modellen och samtidigt öka dess konsensus med det verkliga systemet. För att möjliggöra detta krävs datainsamling och studier av dessa processer samt tillhörande patientdata.

Tidsaspekten är troligen något som borde modelleras på ett mer dynamiskt vis och inte vara så enkel och endimensionell som den är just nu. Det kan tänkas att dessa tidsfönster skulle kunna utökas om den behandling som sker på skadeplatsen och i transporten till sjukhus är av rätt typ och inom rätt tid. Det anses dock vara något att analysera vidare och modellera då studiens

konceptuella modell skall implementeras i den existerande delen av StoF. I denna studie har primärt fokus riktats mot att modellera flöden relaterade till akutsjukvården vid ett sjukhus och logikerna som styr dessa då en katastrofmedicinsk händelse inträffar. Gällande mer avancerad artificiell intelligens samt medicinska och kognitiva aspekter saknades kunskap i denna studie och dessa delar är därför områden för framtida forskning. Tillförande av expertis inom dessa områden anses kunna stärka modellens validitet. Genom att sedan sätta den konceptuella modellen i kontext som en del av systemet vid en katastrofmedicinsk händelse bedöms den uppfylla sitt syfte och vara ett verktyg för utvärdering av katastrofmedicinsk förmåga.

Referenser

Akademiska sjukhuset. (2020). Årsredovisning och korta fakta.

https://www.akademiska.se/om-oss/om-akademiska-sjukhuset/arsredovisning- kvalitetsbokslut-och-korta-fakta/

Arvidsson, L. (2007). Vårdlogistik – rätt patient får rätt vård av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rättplats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad. En idéskrift om bättre service och

effektivitet i vården.

Balci, O. (1998). Verification, validation, and testing. In J. Banks (Ed.), Handbook of

Simulation: Principles, Methodology, Advances, Applications, and Practice (pp. 335-

393). New York: Wiley.

Banks, J., Carson, J. S., Nelson, B. L., & Nicol, D. M. (2014). Discrete-Event System

Simulation. New Jersey: Pearson Education Limited.

Beasler, F., Jahnsen, H. E., & DaCosta, M. (2003, 7-10 December). Emergency Departments

I: The Use of Simulation and Design of Experiments for Estimating Maximum

Capacity in an Emergency Room. Paper presented at the The 2003 Winter Simulation

Conference, New Orleans.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Bergström, A., & Rüter, A. (2008). Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen

inom Landstinget i Östergötland. Region Östergötland.

Blasak, R. E., Starks, D. W., Armel, W. S., & Hayduk, M. C. (2003, 7-10 December). The

Use of Simulation to Evaluate Hospital Operations Between the Emergency

Department and a Medical Telemetry Unit. Paper presented at the The 2003 Winter

Simulation Conference, New Orleans.

Brennerfors, E.-M., & Lundberg, C. (2004). Vad gör vi på en operationsavdelning under bytestid? - Kartläggning av bytestider på en operationsavdelning. Vård i Norden,

24(2), 44-47.

Brooks, R., & Tobias, A. (1996). Choosing the best model: Level of detail, complexity and model performance. Math Comput Model, 24(4), 1-14.

Capio S:t Görans Sjukhus. (2019). Kvalitetsredovisning 2019 - Sjukhusgemensamma resultat

Capio S:t Görans sjukhus. Stockholm.

Carlsson, H., Pettersson, J., Hultberg, L., Jonson, C.-O., Nilsson, H., Prytz, E., & Berggren, P. (2016). Övningsrapport Övning Tyko 29 april 2016. Linköping.

de Vries, J., & Huijsman, R. (2011). Supply chain management in health services: an overview. Supply Chain Management: An International Journal, 16(3), 159-165. Ellram, L. M., & Tate, W. L. (2016). The use of secondary data in purchasing and suuply

management (P/SM) research. Journal of Purchasing & Supply Managament, 22(4), 250-254.

Emergo Train System. (2016). ETS Version 4 Svenska.

https://www.emergotrain.com/index.php?option=com_content&view=article&id=239 &Itemid=1036

Ferguson, P., Humphrey, W. S., Khajenoori, S., Macke, S., & Matvya, A. (1997). Results of Applying the Personal Software Process. Computer, 5, 24-31.

Folkö Müntzing, M. (2019). Situationen på IVA visar på trycket i villkorsfrågan.

https://vardforbundetbloggen.se/orebrobloggen/2019/04/16/situationen-pa-iva-visar- pa-trycket-i-villkorsfragan/

Franc, J. M., Ingrassia, P. L., Verde, M., Colombo, D., & Della Corte, F. (2015). A Simple Graphical Method for Quantification of Disaster Management Surge Capacity Using Computer Simulation and Process-control Tools. Prehospital and Disaster Medicine,

Franc, J. M., Nichols, D., & Dong, S. L. (2012). Increasing Emergency Medicine Residents' Confidence in Disaster Management: Use of an Emergency Department Simulator and an Expedited Curriculum. Prehospital and Disaster Medicine, 27(1), 31-35.

Försvarets Forskningsanstalt. (1979). Katastrofmedicinska studier i Borås - Hotellbranden 10

juni 1978. Stockholm.

Göransson, K., Ehrenberg, A., Marklund, B., & Ehnfors, M. (2005). Accuracy and concordance of nurses in emergency department triage. Scandinavian Journal of

Caring Sciences, 19(4), 432-438.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande - från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Henriksen, J. O. (1989, 4-6 December ). Alternative modeling perspectives: Finding the

creative spark. Paper presented at the The 1989 Winter Simulation Conference,

Washington DC.

Holme, I. M., & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik - Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hornwall, J., & Nilsson, H. (2017). Manual - Emergo Train System® (ETS) - Version 2 & 3. Linköping: Emergo Train System®/KMC.

Jonsson, P., & Mattsson, S.-A. (2017). Logistik - Läran om effektiva materialflöden. Lund: Studentlitteratur.

Kelton, W. D., Sadowski, R. P., & Zupick, N. B. (2015). Simulation with Arena. New York: McGraw-Hill Education.

Kliniska Studier Sverige. (u.å.). Det svenska sjukvårdssystemet - stöd och information om kliniska studier. https://www.kliniskastudier.se/forskningslandet-sverige/det-svenska- sjukvardssystemet.html

Kraljic, P. (1983). Purchasing must become supply management. Harvard Business Review,

61(5), 109-117.

Kristedal, E., Bengtsson, E., & Bergström, A. (2012). Förmågeanalys av den

katastrofmedicinska beredskapen inom Landstinget i Östergötland 2012. Linköping.

Lampi, M. (2017). Triage - Management of the trauma patient. (Doktorsavhandling). Center for Teaching and Research in Disaster Medicine and Traumatology, Linköping University, Linköping. (No. 1563)

Lantz Cronqvist, M. (2018). Development and initial validation of a stochastic discrete event

simulation to assess disaster preparedness. (Masteruppsats). Linköpings universitet,

Linköping.

Law, A. M. (2007). Simulation Modelling and Analysis. Boston: McGraw-Hill.

Law, A. M., & McComas, M. G. (2001, 9-12 December ). How to Build Valid and Credible

Simulation Models. Paper presented at the The 2001 Winter Simulation Conference,

Arlington.

Lee, J. S., & Franc, J. M. (2015). Impact of a Two-step Emergency Department Triage Model with START, then CTAS, on Patient Flow During a Simulated Mass-casualty

Incident. Prehospital and Disaster Medicine, 30(4), 1-7. Lennquist, S. (2009). Katastrofmedicin. Stockholm: Liber AB.

Levi, L., Michaelson, M., Admi, H., Bregman, D., & Bar-Nahor, R. (2002). National Strategy for Mass Casualty Situations and its Effects on the Hospital. Prehospital and Disaster

Medicine, 17(1), 12-16.

Magnusson, E., & Marecek, J. (2015). Doing Interview-based Qualitative Research: A

Learner's Guide. Cambridge: Cambridge University Press.

MSB. (2018, april). Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet - Stöd för arbete med riskhantering, kontinuitetshantering och att hantera händelser.

Nance, R. E. (1994). The Conical Methodology and the evolution of simulation model development. Annals of Operations Research, 53, 1-45.

Olhager, J. (2018). Produktionsekonomi - Principer och metoder för utformning, styrnig och

utveckling av industriell produktion. Lund: Studentlitteratur.

Oskarsson, B., Aronsson, H., & Ekdahl, B. (2013). Modern logistik - för ökad lönsamhet. Stockholm: Liber AB.

Pace, D. K. (2000). Ideas About Simulation Conceptual Model Development. John Hopkins

Apl Technical Digest, 21(3), 327-336.

Pidd, M. (1999). Just modeling through: A rough guide to modelling. Interfaces, 29, 118-132. Predicare AB. (u.å.). Om RETTS. https://predicare.se/om-retts/

Region Västmanland. (2019). Lokalplanering för Nytt Akutsjukhus Västerås Etapp 1 (RV190757)

Region Örebro län. (2020, 2020-04-16). Akutmottagningen.

https://www.regionorebrolan.se/sv/uso/Patientinformation/Kliniker-och- enheter/Akutkliniken/Akutmottagningen/

Region Östergötland. (2020, 14 april). Verksamhet.

https://vardgivarwebb.regionostergotland.se/Startsida/Verksamheter/Katastrofmedicin skt-centrum/Verksamhet/

Robinson, S. (2004). Simulation - The Practice of Model Development and Use. Chichester: Wiley.

Robinson, S. (2008a). Conceptual modelling for simulation Part I: definition and requirements. Journal of the Operational Research Society, 59(3), 278-290. Robinson, S. (2008b). Conceptual modelling for simulation Part II: a framework for

conceptual modelling. Journal of the Operational Research Society, 59(3), 291-304. Rockwell Automation Technologies, I. (2019). Arena (Version 16.00.00000): Rockwell

Automation Technologies, Inc.

Runesson, E. (2015). Kommunal krishanteringsförmåga: Uppsala kommuns beredskap inför

en eventuell naturkatastrof. (Doktorsavhandling). Uppsala universitet, Uppsala.

Rybing, J. (2018). Studying Simulations with Distributed Cognition. (Doktorsavhandling). Linköping universitet, Linköping. (No. 1913)

Samaha, S., Armel, W. S., & Starks, D. W. (2003, 7-10 December). The Use of Simulation to

Reduce the Length of Stay in an Emergency Department. Paper presented at the The

2003 Winter Simulation Conference, New Orleans.

Sargent, R. G. (2007, 9-12 December ). Verification and validation of simulation models. Paper presented at the The 2007 Winter Simulation Conference, Washington DC. Sauser, K., Vickery, K., & Davis, M. M. (2015). Bottleneck or Magnifying Glass? Monitoring

the Health-Care System's Vital Signs through Emergency Departments. Public Health

Reports, 130(5), 431-434.

Shannon, R. E. (1975). Systems Simulation: The Art and Science. New Jersey: Prentice Hall. Simchi-Levi, D., Kaminsky, P., & Simchi-Levi, E. (2009). Designing and Managing the

Supply Chain: Concepts, Strategies and Case Studies. New York, NY, USA: McGraw

Hill Education.

Socialstyrelsen. (1994). Spårvagnsolyckan i Göteborg den 12 mars 1992. Stockholm. Socialstyrelsen. (2001a). Brandkatastrofen i Göteborg - natten 29-30 oktober 1998.

Stockholm.

Socialstyrelsen. (2001b). Riktlinjer - Medicinsk katastrofberedskap.

Socialstyrelsen. (2016). Hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera en allvarlig händelse

med många skadade - Erfarenheter och lärdomar av Övning TYKO. Stockholm.

Socialstyrelsen. (2017, 2019-11-15). Senaste version av SOSFS 2013:22 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap. Regler och riktlinjer.

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna- rad/konsoliderade-foreskrifter/201322-om-katastrofmedicinsk-beredskap/ Socialstyrelsen. (2018). Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna

akutmottagningar. In. Socialstyrelsen.se: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2020). Statistikdatabas för operationer. Stockholm.

https://sdb.socialstyrelsen.se/if_ope/val.aspx

Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård. (2015). Riktlinjer för svensk intensivvård. Svenska Intensivvårdsregistret. (2020). Årsrapport 2019.

Svenskt Perioperativt Register. (2019). Årsrapport 2018.

Säfsten, K., & Gustavsson, M. (2019). Forskningsmetodik - För ingenjörer och andra

problemlösare (1 ed. Vol. 1). Lund: Studentlitteratur.

VanBerkel, P. T., & Blake, J. T. (2007). A comprehensive simulation for wait time reduction and capacity planning applied in generel surgery. Health Care Management Science

10(4), 373-385.

Vårdanalys. (2018). En akut bild av Sverige - Kartläggning av akutsjukvårdens organisation

och arbetsfördelning. Vårdanalys.se

Wiger, M. (2013). Logistics management in a healthcare context. Linköpings universitet, Linköping.

Wiinamaki, A., & Dronzek, R. (2003, 7-10 December). Emergency Departments I: Using

Simulation in the Architectural Concept Phase of an Emergency Department Design.

Paper presented at the The 2003 Winter Simulation Conference, New Orleans. Zeigler, B. (1976). Theory of Modeling and Simulation. New York: Wiley.

Related documents