Generisk modellbeskrivning

I detta kapitel beskrivs hur den konceptuella modellen, utifrån modellkonstruktionen och den data som insamlats och analyserats, fungerar. Beskrivningen utgår från en icke-definierad katastrofhändelse och beskriver inget specifikt sjukhus utan syftar till att ge en generisk bild av vad som i modellen händer på sjukhuset vid en katastrofmedicinsk händelse.

Modellen börjar med en uppvärmningstid där skapande av vanliga patienter sker för att simulera den dagliga verksamheten. Dels ankommer patienter akutmottagningen, dels finns ett inflöde av elektiva samt andra, icke-akuta patienter till IVA och operationsavdelning. När ett stabilt läge nåtts aktiveras vid vald tidpunkt katastrofen och katastrofpatienterna börjar anlända enligt den fördelning som tillhör valt scenario.

Vanliga patienter skapas och anländer akutmottagningen enligt identifierad icke-homogen Poissonfördelning. De tilldelas slumpmässigt prioritet utifrån procentuella andelar av det totala antalet patienter. Patienter som givits prioritet 1–3 tilldelas sedan även ett vårdbehov i form av IVA eller operation som måste uppfyllas inom en viss tid för att undvika risk för död eller komplikation. Prioritet 4 tilldelas ett vårdbehov som innebär att de måste få behandling vid akutmottagningen inom 12 timmar för att inte riskera undvikbar komplikation. Patienter med prioritet 5 riskerar varken komplikation eller död och tilldelas därmed inte heller något vårdbehov.

En första kontroll görs sedan huruvida patienten är triagerad röd eller orange (prioritet 1 och 2). Dessa triageringar anses vara gjorda i ambulansen och resulterar i att patienten passerar förbi triagen och går direkt in till behandling vid akutmottagningen. Är patienten inte tilldelad

prioritet 1 eller 2 leds denne vidare till triagen. Kön till triagen styrs enligt FIFO-principen (first in, first out). Patienten registreras och blir sedan uppkallad för triage. Efter triageringen kan patienter avvisas från sjukhuset. Detta kan styras av både tidpunkt och patientens triage. De patienter som här inte lämnar sjukhuset går vidare till en ny kö. Denna motsvarar väntrummet där patienterna väntar på att få träffa vårdpersonal vid akutmottagningen för att få behandling. Efter denna behandling kontrolleras om patienten är i behov av intensivvård eller operation. Om patienten är i behov av denna typ av vård går den vidare i systemet och det avgörs om patienten ska till IVA eller operation. Om patienten inte är i behov av intensivvård eller operation går denna vidare till annan vårdavdelning eller utskrivning och hemgång. Detta ligger utanför modellens omfattning och beskrivs därmed inte vidare i den konceptuella modellen. De patienter som gått vidare i systemet placeras vid IVA eller operationsavdelning utifrån dennes vårdbehov. Denna uppdelning baseras på patienternas vårdbehov. Efter vårdtid vid någon av dessa avdelningar, som avgörs av en bestämd sannolikhetsfördelning, finns två alternativa flöden för patienten. Antingen lämnar patienten systemet (annan avdelning eller hem) eller flödar denne till den andra avdelningen av dessa två (alltså från IVA till OP eller från OP till IVA). I köerna till båda dessa avdelningar prioriteras patienter med prioritet 1 från akutmottagningen först, övriga patienter från akutmottagningen näst och elektiva samt andra, intrahospitala patienter är lägst prioriterade.

Katastrofpatienter skapas och anländer akutmottagningen enligt en ankomstintensitet som baseras på de föregående delarna i StoF. Dessa delar hanterar det som sker på skadeplatsen och fördelningen av patienter utifrån tillgängliga resurser. Detta gör att vilken typ av patienter som ankommer, i vilken omfattning och vid vilka tidpunkter genereras av StoFs simulering av det som sker vid skadeplatsen samt den fördelningsnyckel som detta ger upphov till. Innan patienterna ankommer akutmottagningen fördelas dock de tre kategorierna som i detta läge används på de fem RETTS-kategorierna (se principer i tabell 12, kapitel 6.2.2).

Antalet patienter med respektive prioritet bestäms av aktuellt katastrofscenario. Likt de normala patienterna har även katastrofpatienterna ett vårdbehov som måste uppfyllas inom en viss tid för att inte riskera undvikbar död eller komplikation. Tiderna inom vilka dessa behöver vård utgår från den tidpunkt då katastrofhändelsen inträffade. Vidare i systemet följer sedan katastrofpatienterna samma flöden och logiker som de vanliga patienterna.

Utöver inflödet av vanliga respektive katastrofpatienter från akutmottagningen finns även ett inflöde av elektiva samt icke-akuta patienter till IVA respektive operationsavdelning. Dessa ankommer likt de vanliga patienterna enligt icke-homogena Poissonfördelningar. Vid inträffande av en katastrofmedicinsk händelse finns möjligheten att neka dessa patienter vård vid IVA eller operation. Planerade operationer antas då ställas in och patienter i behov av IVA stannar antingen kvar på aktuell vårdavdelning eller överflyttas till annan IVA på annat sjukhus om läget är akut. Patienter som redan befinner sig på IVA vårdas klart enligt dess fördefinierade vårdtid och pågående vård avbryts därmed ej. Pågående operationer slutförs.

Patienter kan flöda mellan IVA och operationsavdelning. Denna förflyttning sker efter att patienten vårdats klart enligt tilldelad vårdtid vid en av avdelningarna. Gällande vilka patienter som överflyttas mellan dessa avdelningar styrs detta av en procentuell fördelning som fördelar patienterna då de vårdats klart vid någon av dessa avdelningar. Denna eventuella överflyttning sker alltså efter att vårdtiden vid en av avdelningarna är slutförd och sker inte under en patients påbörjade vårdtid vid någon av avdelningarna.

• Efter att patienter triagerats kan de som tilldelats en viss prioritet skickas hem utan att erbjudas vård. Detta för att frigöra resurser som kan ta hand om det ökade inflödet som följer av katastrofhändelsen.

• Antalet resurser i form av vårdplatser kan utökas, både i form av ordinarie vårdplatser samt korridorsplatser. Korridorsplatserna kan endast användas då ordinarie vårdplatser är fullt upptagna. Vidare antas dessa vårdplatser enbart ha resurser till att vårda patienter med prioritet 3–5.

För intensivvårdsavdelningen sker följande förfarande vid en katastrofmedicinsk händelse: • Patienter som redan befinner sig på IVA vårdas fortsatt enligt den vårdtid som de

tilldelats. Inflödet av nya patienter som inte kommer från akutmottagningen kan dock stoppas.

• Antalet vårdplatser kan utökas vid diskreta tidpunkter efter inträffande av katastrofhändelse genom att främst postoperativa platser med tillhörande respiratorer görs tillgängliga för intensivvård.

För operationsavdelningen (OP) sker följande förfarande vid en katastrofmedicinsk händelse: • Planerade operationer som ännu ej påbörjats stoppas momentant för att frigöra

operationssalar och kirurgteam. Pågående operationer slutförs.

• Antalet operationssalar kan utökas vid diskreta tidpunkter efter inträffande av katastrof genom att fler kirurgteam kallas in och fler salar iordningställs.

Katastrofpatienternas ankomster beräknas påbörjas en viss tid, � + �_! + �, minuter efter olyckans inträffande där

� = ��� �ö� ����ä������ �� ���������;

�! = ������� ����� ����ä������ �� ��������� �å �ö���� ������� �

�������������� � ���������������;

� = ������������ �ö� �������� ���� �������������.

Det förutsätts att adekvat och nödvändig livsuppehållande vård och behandling getts på skadeplatsen innan avtransport. När katastrofpatienten ankommer akutavdelningen görs följande bedömning.

• Har patienten triagerats röd?

o Om ja, IVA eller operation antas behövas omedelbart. Tid inom vilket behandling behöver ges bedöms till 1 eller 3 timmar efter katastrofens inträffande, beroende på kategorisering. Ges inte detta leder utfallet till risk för undvikbar död.

• Om nej, har patienten triagerats orange?

o Om ja, behov av IVA eller operation förekommer. Tid inom vilket behandling behöver ges bedöms till 3 eller 4 timmar efter katastrofens inträffande, beroende på kategorisering. Ges inte detta leder utfallet till risk för undvikbar komplikation.

• Om nej, har patienten triagerats gul?

o Om ja, operation är nödvändigt. Tid inom vilket operationen behöver utföras bedöms till mellan 6 och 12 timmar efter katastrofens inträffande, beroende på

kategorisering. Utförs inte detta leder utfallet till risk för undvikbar komplikation.

• Om nej, har patienten triagerats grön?

o Om ja, behov av akutsjukvård förekommer. Tid inom vilket behandling behöver utföras bedöms till 12 timmar efter katastrofens inträffande, beroende på kategorisering. Utförs inte detta leder utfallet till risk för undvikbar komplikation.

• Om nej, har patienten triagerats blå?

o Om ja, behov av akutsjukvård förekommer inte. Patienten kan anses oskadd eller i mycket ringa behov av vård och kan då söka vård på vårdcentral. De kan också vara i behov av psykisk omvårdnad/behandling av POSUM-grupp. Vid en katastrofmedicinsk händelse tas dessa inte om hand vid akutmottagningen. Denna information styr flödet och vilket utfall respektive patient riskerar om rätt vård inte ges i rätt tid.

Prioritet 1-patienter prioriteras vid kö i alla processer i modellen, detta då det enbart är de som riskerar undvikbar död (se kapitel 6.2.2). Vidare prioriteras i köer patienter med prioritet 2 och 3 då det är dessa som är i behov av IVA-vård eller operation för att inte riskera undvikbar komplikation. Prioritet 4-patienter prioriteras lägst då dessa dels behöver vård i ett senare skede än högre prioriterade patienter och dels enbart behöver behandling vid akutmottagning. Prioritet 5-patienter prioriteras lägst i de fall de står i kö. Dessa anses inte vara i behov av akutsjukvård och tas därmed enbart in på akutmottagningen för behandling om resurser finns tillgängliga under normala förutsättningar (ej vid katastrofhändelse). I de fall då flera patienter som tillhör samma prioritet står i samma kö ska den som är i det mest akuta behovet av vården prioriteras (alltså den som har kortast tid kvar innan denne riskerar undvikbar död eller komplikation). Patienter från akutmottagningen prioriteras alltid före elektiva och intrahospitala patienter vid IVA och operationsavdelning.