Processtider vid sjukhuset

Processtiderna har analyserats per prioritet, detta med grund i att både TTL och vårdtiderna enligt den data som analyserats skiljer sig åt beroende på ingående prioritet. Detta förefaller sig rimligt då en patient med hög prioritet (primärt prioritet 1 och 2) av naturliga skäl kräver snabbare behandling än övriga patienter. Följande fördelningar för vårdtid, som kan ses i tabell 13, har tagits fram i Input Analyzer.

Tabell 13. Vårdtiden per prioritet och dess respektive fördelning.

Prioritet Fördelning Kvadratfel p-värde

1 -0.001 + GAMM(163, 1.13) 0.002791 <0.005 2 -0.001 + GAMM(104, 2.08) 0.000821 <0.005 3 -0.001 + GAMM(113, 1.57) 0.000308 <0.005 4 -0.001 + GAMM(98.5, 1.24) 0.000185 <0.005 5 -0.001 + 1.39e+003 * BETA(0.647, 10.3) 0.001524 <0.005

Fördelningarna har valts genom att låta Input Analyzer själv avgöra vilken fördelning som passar datasetet bäst. Input Analyzer rangordnar fördelningarna efter kvadratfelet, där ett så litet kvadratfel som möjligt efterfrågas. Även Chi-två-testets p-värde redovisas i tabell 13. Dessa är som synes dåliga, vilket förklaras av att testet letar efter diskrepanser, ju större datamängder desto större sammanlagda diskrepanser upptäcks, detta resulterar i mycket låga p-värden. Med avseende på de i sammanhanget mycket stora datamängderna kan de låga p-värdena därför enklare förstås.

En statistisk sammanfattning för både TTL och vårdtid kan ses i tabell 14. Alla tider är angivna i minuter.

Tabell 14. Statistisk överblick för de olika prioriteterna, för TTL och vårdtid. Alla värden är angivna i minuter.

Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 3 Prioritet 4 Prioritet 5

TTL Vårdtid TTL Vårdtid TTL Vårdtid TTL Vårdtid TTL Vårdtid

Medel _{15,6 184,9 50,0 216,2 107,7 177,6 100,5 123,3 98,8 82,23} Standard- avvikelse 25,1 161,9 53,5 161,0 111,5 147,1 106,4 112,8 99,1 94,9 Median _{7 148 35 179 69 142 64 93 67 47} Min _{1 0 1 0 1 0 1 0 1 0} Max _{876 1438 1172 1430 1350 1426 1317 1414 1332 1393}

Ur tabell 11 kan utläsas att medelvärdet och TTL var lägst för prioritet 1 och sedan ökande i korrelation med lägre prioritet (mindre akut vårdbehov). Det ansågs även rimligt att standardavvikelsen var högre för prioritet 3 och 4 (gul och grön), de kategorier av patienter som utgjorde den stora majoriteten av de sökande. Deras spektrum av sökorsaker är stort och det faller sig naturligt att dessa kräver olika långa behandlingar. Det antas vidare att minsta värdet för vårdtid samt maxvärdet för både TTL och vårdtid inte var helt tillförlitliga.

Tiden för triage har dels uppskattats, dels tagits fram genom intervju med sjuksköterska. Resultatet av detta gav en triangulär fördelning med minvärde 1, typvärde 3 och maxvärde 5 (minuter). Då det i data kunde ses att det inte finns någon signifikant skillnad i TTL mellan prioritet 3, 4 och 5 läts denna tidsåtgång vara oberoende av patienternas prioritet.

Processtiden för IVA togs fram genom att undersöka utdata från en databas som tillhandahålls av SIR. Även här ansågs en triangulär fördelning vara den bäst lämpade, detta då främst för att göra modellen mer användarvänlig. En lognormal fördelning hade kunnat anses vara mer lämplig enbart sett till data, men detta hade gjort hanteringen av denna processtid som experimentell faktor mer komplex. Det blev därför en avvägning mellan en något mer passande fördelning och en mer användarvänlig modell, där det senare alternativets fördelar värderades högst. Det lägsta värdet uppskattades till 20 timmar efter en övergripande analys av tillhandahållna data. Typvärdet gavs av medianen från databasen. Maxvärdet bestämdes genom att studera vårdtider för de 25 huvudsakliga diagnoserna vid IVA. Då kunde ses att den maximala vårdtiden för patienter med hjärtstopp var signifikant längre än maxtiden för de övriga diagnoserna, samtidigt som dess medeltid låg i det lägre spannet. Därmed ansågs detta värde inte representativt och därför bestämdes maxvärdet för vårdtid vid IVA som medelvärdet av maxvärdena för alla de huvudsakliga diagnoserna förutom hjärtstopp (det vill säga medelvärdet av de 24 övriga diagnoserna). Fördelningen blev därmed 20, 25, 1200 (timmar). Processtiderna för operation togs fram genom att analysera data från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (2004) och VanBerkel och Blake (2007) där typvärde och maxvärde presenterades. Minsta värdet uppskattades till 40 minuter baserat på de allra enklaste typerna av ingrepp. Typvärdet skattades utifrån medelvärden givna av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ett medelvärde med tillhörande 95% konfidensintervall framtaget av VanBerkel och Blake. Maxvärdet bestämdes genom samma typ av uppskattning som för det minsta värdet, men här med de mest komplicerade och tidskrävande operationerna i åtanke. Fördelningen blev 40, 110, 420 (minuter). Tiderna motsvarar den tid en operationssal är

upptagen och inte specifikt knivtiden (den tid själva operationen utförs). I processtiden ingår därmed förberedelse, narkos, operation, transport och städ inför nästa operation.

Ankomsterna av elektiva och icke-akuta patienter till intensivvårdsavdelning respektive operation modellerades även de som icke-homogena Poissonfördelningar. För intensivvårdspatienter användes data från SIR för att få en bild av antalet intagna per dag för de sjukhus som ingick i studien. Denna data gäller för 2019. Detta gav en indikation gällande ankomstmönstret och beslut togs att denna experimentella faktor skulle bestå av tre alternativ som en förenkling för att öka modellens användarvänlighet. Det genomsnittliga antalet ankomster till IVA per dygn (ej från akutmottagningen) uppskattades med stöd i data vara en patient för ett litet sjukhus, två patienter för ett medelstort sjukhus och tre patienter för ett stort sjukhus. Detta stöds med antagande om att ett större sjukhus med större inflöde av svårt sjuka och med en stor andel komplicerade operationer ger ett större inflöde till IVA än vad ett mindre sjukhus ger. Ankomstintensiteten antas vara relativt jämn under dygnets timmar med undantag för ett något mindre inflöde mellan 01:00-05:00.

För operationsavdelningen har antagande gjorts gällande att icke-akuta operationer planeras utifrån avdelningens ordinarie öppettider. Elektiva patienter antas opereras dagtid. Vidare togs även i beaktning att de ankommer avdelningen en viss tid innan operationen skall påbörjas för förberedelser. Öppettiderna avser därför i denna studie symbolisera de tider mellan vilka patienterna ankommer avdelningen. Öppettiderna för operationsavdelningen angavs till 06:00- 15:00. En förenkling om att dessa tider gäller för veckans alla dagar, året om gjordes. Detta beslut motiveras av att tillgången på personalresurser i modellen är konstant och därav ansågs det rimligt att låta inflödet av elektiva patienter vara fortlöpande oavsett dag. Data gällande ankomsterna togs fram från SPOR (Svenskt Perioperativt Register) där antalet elektiva operationer per dag togs fram för respektive sjukhus i studien. Mellan 16:00-05:59 är ankomstintensiteten 0, alltså ankommer inga elektiva patienter operationsavdelningen under dessa timmar.