3. Nulägesbeskrivning
6.2 Analys och definition av insamlade data
6.2.2 Katastrofpatienter
Katastrofpatienternas ankomst till akutmottagningarna skilde sig åt markant beroende på var olyckan ägde rum (stadskärna eller glesbygd) och vilken typ av olycka det var. Exempelvis ger en brandkatastrof upphov till ett större antal patienter med brännskador och frakturer (som följd av hopp eller fall från högre höjd) medan en tågolycka med många fastklämda genererar fler högenergitraumaskador. Dessutom kunde det ses att ankomstmönstren vid sjukhusen såg olika ut beroende på vilken triagekategori patienterna tilldelats vid skadeplatsen. För att modellera ankomster av katastrofpatienter vid sjukhuset är det primärt ankomstintensiteten för patienterna med respektive prioritet som krävs som indata. Då den konceptuella modellen i denna studie beskriver ett, enskilt sjukhus, vid en katastrofmedicinsk händelse skall inte alla skadade vid en katastrofhändelse modelleras som ankommande till den aktuella akutmottagningen. Vid denna typ av händelser är antalet patienter många gånger stort och i de fallen transporteras inte alla patienter till samma sjukhus. Därför handlar det i de flesta fall enbart om ett mindre antal patienter med respektive prioritet som ankommer ett specifikt sjukhus. Då denna fördelning samt ankomstintensiteten egentligen ligger utanför det studerade området behövdes en uppskattning göras som indata till studiens prototyp. Det uppskattades inom vilket tidsintervall som patienter med en viss triagekategori avtransporterades från skadeplatsen. Till denna tid adderades sedan transporttid till aktuellt sjukhus där ett förenklande antagande gjordes om en slumpmässig exponentiellt fördelad ankomstintensitet. Detta ansågs rimligt då det handlade om relativt få patienter per prioritet som också ankom under en kortare tidsperiod. Då antalet
ankommande patienter också var begränsat stärktes argumentet gällande en exponentialfördelning.
Fördelningen mellan triagekategorierna för övning TYKO var 27% rödkategoriserade, 17% och 45% gul- respektive grönkategoriserade. 11% avled direkt vid eller strax efter olyckans inträffande och var för deltagarna i övningen inte möjliga att rädda. För branden i Borås var fördelningen bland de som togs till sjukhus uppskattningsvis 20% rödkategoriserade, 60% gulkategoriserade och 20% grönkategoriserade. För branden i Göteborg var fördelningen uppskattningsvis 35% rödkategoriserade, 35% gulkategoriserade och 30% grönkategoriserade. De avlidna har ej räknats med för de två bränderna.
För att använda samma triagesystem av patienter som för det normala patientflödet har ETS- kategorierna samt den tregradiga skalan ABC (Airway, Breathing and Circulation) som användes vid TYKO översatts till RETTS-kategorier. Detta ger då en mer detaljerad indelning än den som görs vid skadeplatsen, samtidigt som det är en förenkling av den mer omfattande ETS-kategoriseringen (22 kategorier). Initialt delades ETS-kategorierna upp i de fem RETTS- kategorierna utifrån den information som ges gällande dess vårdbehov. Detta gjordes främst utifrån inom vilka tidsintervall de behöver vård vid IVA eller operationsavdelning samt vad följden blir om detta inte uppfylls. Indelningen kunde sedan valideras gentemot Lantz Cronqvist (2018) där antalet patienter från respektive ETS-kategori som använts i simuleringen under TYKO kan utläsas. Genom att jämföra antalet patienter i motsvarande kategorier i de två triagesystemen kunde en rimlighetsbedömning göras gällande om indelningen i RETTS- kategorierna verkade realistisk. Denna jämförelse kan ses i tabell 11.
Tabell 11. Jämförelse mellan triageringen för de olika kategoriseringssystemen.
RETTS- kategori
ETS patientkategorier Antal patienter vid TYKO, ABC
Antal patienter vid TYKO, RETTS Röd 1, 2, 4, 8, 9, 10, 11 109 74 Orange* 5, 6, 13, 14 - 42 Gul 3, 7, 15, 16 67 67 Grön 12, 17 179 16 Blå* 18, 19, 20 - 156 Död innan ankomst till sjukhus (ej undvikbar) 21, 22 42 42
* Orange och blå används inte vid triagering vid skadeplats enligt ABC.
Utifrån uppdelning i RETTS-kategorier enligt tabell 11 önskades sedan kunna bestämmas vilken typ av vård respektive kategori behövde inom vilken tid för att inte riskera undvikbar död eller komplikation. Detta bestämdes utifrån att analysera data från ETS patientdatabas där det definieras inom vilken tid efter katastrofhändelsens inträffande som patienter behöver vård vid IVA eller operationsavdelning. I ETS patientdatabas finns även för de flesta kategorierna ett behov av någon form av vård inom 30 till 60 minuter, vilket kan handla om att exempelvis få syrgas, nackkrage eller intubering. Detta anses dock vara vård som sker på skadeplatsen eller
i ambulans och därav presenteras i tabell 12 enbart information gällande behov av IVA-vård samt operation.
Tabell 12. De olika patientkategorierna och inom vilken tid de behöver vård innan risk för komplikation eller död uppstår.
Här granskades sedan de ETS-kategorier som placerats i samma RETTS-kategori utifrån vår indelning för att se hur vårdbehovet inom respektive kategori ser ut. I de flesta RETTS- kategorier kunde ett antal av ETS-kategorierna grupperas då de sågs ha behov av samma typ av vård (IVA eller operation) inom samma tidsram. För de ETS-kategorier som ansågs vara prioritet 4 och 5 (grön och blå) fanns inget behov av IVA-vård eller operation definierat. Där gjordes ett antagande utifrån tidigare beskrivna studier om vilka typer av skador patienter med dessa prioriteter har. Det bedömdes då rimligt att specificera att patienter i RETTS-kategori grön behöver vård vid akutmottagning inom 12 timmar från katastrofens inträffande för att undvika risk för komplikation. Detta grundades på att patienter triagerade som gröna inte bedöms riskera att avlida samt att 12 timmar är den tid efter en katastrof som definieras i ETS patientdatabaser. Gällande blå patienter anses dessa inte ha behov av den typ av vård som ingår i modellens omfattning.
Med utgångspunkt i Lantz Cronqvist (2018) kunde det sedan studeras hur många patienter i TYKO som tillhörde samma RETTS-kategori enligt vår indelning samt hade behov av samma typ av vård inom samma tid. Med utgångspunkt i denna analys delades patienterna i respektive RETTS-kategori upp i procentuella andelar utifrån hur stor andel som hade ett visst vårdbehov inom en viss tid. Denna indelning med tillhörande vårdbehov och tidsram presenteras nedan:
• Prioritet 1 (röd) – 51%, IVA inom 3 timmar; 26%, OP inom 3 timmar; 23%, OP inom 1 timma.
• Prioritet 2 (orange) – 62%, IVA inom 4 timmar; 28%, OP inom 3 timmar; 10%, OP inom 4 timmar.
• Prioritet 3 (gul) – 82%, OP inom 12 timmar; 18%, OP inom 6 timmar. • Prioritet 4 (grön) – 100%, behandling vid akutmottagning inom 12 timmar. • Prioritet 5 (blå) – riskerar ingen komplikation.