Fritidshem

2.

 Fortsatt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och hålla fast vid resultat – analys – utveckling. Gäller alla nivåer utifrån ansvar. På enhetsnivå behöver man arbeta med att definiera begreppen och läroplanens innehåll. Vad betyder de olika begreppen, hur förstår vi dem, hur ger vi varje barn förutsättning att utveckla kunskap samt hur kan vi se på barnen att de har utvecklat en förståelse, färdighet, förtrogenhet, fakta med mera.

 Tydlighet i roller och ansvar från huvudman till arbetslag. Från politik till profession. Förståelse i alla led för att skapa en effektiv organisering och tydlighet när det gäller uppdraget.

 Organisering av verksamheten – Bemanningsplanera, vilket bland annat inkluderar schemaläggning, bemanningskrav och planeringstider.

Arbetsfördelning och samordning mellan roller, inom arbetslag, mellan arbetslag i syfte att ha kvalitet i både struktur och process.

 Lika tillgång till utbildning – Alla barn ska ha lika tillgång till att gå i förskolan.

Här behöver tiden ses över för vissa områden. Förutsättningarna för barnen skiljer sig åt.

 Lika kvalitet – Utveckla det pedagogiska ledarskapet och möjliggöra för förskolechefen att kunna driva utveckling i hela sin verksamhet. Alla barn skall möta hela läroplanen, utveckla kunskaper samt få möjlighet att trivas och vara engagerade. Förskolans lärmiljöer ska hålla hög kvalitet.

 Förskolan arbetar utjämnande – Barn får det stöd de behöver utifrån sina behov/förutsättningar så att alla får möjlighet att utveckla förmågor, kunskaper och förståelse för innehållet i läroplanen.

 Språkutveckling – Arbeta specifikt i Biskopsgården med språkutvecklingen så att barnen får den goda start de behöver för att klara sig bra i skolan. Fortsätta med språkkartläggningen varje termin för alla barn från 1 år.

 Forskningsbaserad utbildning och undervisning. Beprövad erfarenhet istället för personligt tyckande.

3.2 Fritidshem 3.2.1 Mål

2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i.

Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

(Skollagen 14 kapitlet)

3.2.2 Slutsatser och viktiga resultat Fritidshem - förskoleklass och grundskola

 Eleverna tar ofta egna initiativ till lekar och aktiviteter. Det systematiska arbetet med att stärka elevernas egen initiativförmåga och kreativitet har bidragit till lekskickliga barn.

 Under elevledda aktiviteter löser eleverna på egen hand problem/utmaningar, samt klarar av att samarbeta. Genom leken lär sig eleverna att lösa konflikter och omsätta idéer till handling på ett kreativt sätt. Eleverna har ökat sin förmåga att hantera konflikter och klarar i högre grad av att lösa dem på egen hand.

 Eleverna har självförtroendet och tryggheten att våga stå för sina egna åsikter, samt argumentera för dem. Elevernas ökade självförtroende och självständighet beror till stor del på tryggheten gentemot sina pedagoger. Även tydliga regler och rutiner gör eleverna mer självständiga. Kompetensen hos personalen är därför avgörande för kvaliteten på fritidshemmet.

 Våra enkätresultat visar på hög trivsel på våra fritidshem och den övervägande delen av våra elever känner sig trygga. Ett nära samarbete med vårdnadshavare bidrar till en större trygghet och harmoni på fritidshemmen.

 Elevernas egna idéer och kreativitet uppmuntras mer systematiskt genom fritidsråd, och elevernas möjlighet till inflytande på verksamheten är stor.

 Elevernas språkliga utveckling stärks genom samtal mellan barn och mellan barn och vuxna vid exempelvis arbete med olika teman. Språket tränas på ett naturligt sätt mellan barn och vuxna och mellan barn. Skillnader i hemspråk utvecklar alla elevers språkutveckling.

 Eleverna använder matematiskt tänkande självständigt då de exempelvis bygger, spelar och bakar.

 Ett ökat utbud av aktiviteter stimulerar elevernas nyfikenhet och lust till att lära.

Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) har starkt bidragit till ett varierat aktivitetsutbud, till exempel olika former av programmering.

 Närmiljön bidrar till en hälsosam och varierad verksamhet genom utelek på skolans område eller närhet till skog och hav. Närmiljöns kvalitet varierar mellan stadsdelens fritidshem.

 Ett arbete med att definiera och konkretisera fritidshemmets uppdrag utifrån tillägg i styrdokumenten, har med stöd av fritidshemsnätverket och

fritidshemsutvecklarna, påbörjats på enheterna. Det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen har förtydligats under läsåret genom diskussioner på enheter och i nätverket för fritidshem.

 Det systematiska kvalitetsarbetet gällande normer och värden har stärkts under året genom rektorers arbete med ledarplan, samt genom att dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats med hjälp av handledning av nätverksledarna på skolor och nätverksmöten.

 Fritidshemmen är integrerade i skolornas arbete kring normer och värden.

 Elevhälsans främjande och förebyggande arbete bidrar till en ökad trygghet för elever och pedagoger. Fokus på enheterna ligger ofta på hur dokumentation för trakasserier och kränkande behandling ska se ut, vilket kan leda till minskad fokus på det viktiga samtalet för det förebyggande och främjande arbetet.

 Vid klasskonferenser och i EHT framkommer att många, även lärare och fritidshemspersonal skulle behöva öka sin kompetens och förståelse för NPF

ytterligare.

 Skolornas deltagande i trivselledarprojektet har bidragit till ökad trygghet på raster och fritidshemstid. Tydligheten kring väl kända trivselregler bidrar till en ökad medvetenhet kring förväntningar och konsekvenser av elevens eget handlande.

 Alla skolor beskriver ett aktivt och medvetet arbete mot trakasserier och kränkande behandling. Gemensamma rutiner och förhållningssätt är viktiga arbetsprocesser som ger en god utveckling vad gäller elevernas mående och beteende.

 De flesta fritidshem har ett aktivt och medvetet normkritiskt förhållningssätt.

 Enligt de kränkningar som anmälts till huvudmannen så kan vi se att det sker minst antal kränkningar på fritidshemstid. Ingen förändring har skett gentemot föregående läsår.

 Rektors arbete med ledarplan har gett god effekt genom att arbetslagen

regelbundet diskuterar och följer upp sina mål på arbetslagsmöten. Uppföljning sker i ledningsgruppen varje månad, vilket innebär att fritidshemspersonal behöver vara representerade i ledningsgruppen för att kunna lyfta in specifika behov.

 Helhetssynen på eleven främjas av arbete i arbetslag som består av lärare, förskollärare och fritidspedagoger, eventuellt även elevassistenter, där

samverkan sker angående elevens lärande och elevhälsa. Några skolor beskriver att fritidshemspersonalen medverkar vid klasskonferenser med elevhälsans medarbetare.

 En mycket stor andel av våra medarbetare på fritidshem saknar adekvat utbildning. Förståelsen för uppdraget och det systematiska kvalitetsarbete minskar med hög personalomsättning och många outbildade medarbetare på fritidshemmen, vilket påverkar verksamhetens kvalitet negativt.

Fritidshem - grundsärskola

 Verksamheterna arbetar för en strukturerad och anpassad lärmiljö riktad till enskild elev och gruppen. Eleverna uppmuntras att utveckla sin sociala

kompetens genom ansvar och självständighetsträning. Socialt samspel utvecklas och anpassas efter elevens behov och förmåga men mycket av elevens lärmiljö sker individuellt.

 Verksamheterna strävar efter förhållningssätt och metoder i ett helhetstänk som är likadant under fritidshems- som skoltid.

 Ett större utbud av aktiviteter har utvecklat elevernas intressen och förmågor.

Olika aktiviteter erbjuds och samarbetet med bland annat kulturskolan har utvecklats. Organisering av planerings- och reflektionstid har möjliggjort utvecklingsmöjligheter för verksamheten.

 Eleverna erbjuds möjligheter till olika kommunikationsverktyg vilket är en förutsättning för elevinflytande och påverkan på sin utbildning. Samtliga elever har tillgång till digitala verktyg.

 På grund av stor personalomsättning samt svårigheter att rekrytera pedagogiskt behörig personal, finns stora svårigheter vad gäller att få kontinuitet i

verksamheten. Stora omsorgs- och tillsynsbehov hos eleverna och bristande kunskaper hos timvikarier har i hög grad försvårat arbetet.

3.2.3 Åtgärder för utveckling

Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat 1.

Fritidshem - förskoleklass och grundskola

 Eftersom det systematiska kvalitetsarbetet är grunden i att utveckla och förbättra verksamheten behöver det synliggöras ännu mer på fritidshemmen i stadsdelen.

Fritidshemmets uppdrag, syfte och mål behöver konkretiseras genom diskussioner om hur verksamheternas aktiviteter knyter an till läroplanen.

Pedagogiska frågor ska i högre utsträckning diskuteras och reflekteras istället för organisatoriska.

 Samarbete med andra fritidshem och lärare bör ökas för att bättre kunna del av varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser. Samtal och aktiviteter som utvecklar elevernas förmåga till självständighet, självkänsla och ansvar, ska fortsätta. Fritidshem och skola ska komplettera varandra, därför måste fritidshemspersonal och lärare bli mer insatta i varandras verksamheter och uppdrag.

 Undervisningen i språk och kommunikation utvecklas genom att läsgrupper initieras, att det väcks intresse för olika typer av genrer, böcker lånas på bibliotek, samt att dator används i språkutveckling (”skriva sig till lärande”).

 Kompetens om inkluderande lärmiljöer behöver stärkas. Fler tillgängliga och stimulerande lärmiljöer behöver skapas för att möta alla elevers behov,

förutsättningar och förmågor. Det hälsofrämjande arbetet kommer beskrivas och följas upp.

 Kompetensen vad gäller lågaffektivt bemötande bör stärkas.

 Andelen behöriga medarbetare i skolans fritidshemsverksamhet måste öka för att på samtliga enheter skapa en förståelse för uppdraget och uppnå en god kvalitet.

 Vikarier kommer få handledning och outbildad personal få möjlighet till fortbildning.

Fritidshem - grundsärskola

 Personalen behöver fortbildning i fritidshemmets uppdrag och verksamheten behöver organiseras på ett mer flexibelt sätt.

 Fortbildning i systematiskt kvalitetsarbete behövs.

 Eleverna ska ges tillfällen att utöva inflytande och eget ansvar.

 Alla elever ska ges möjlighet till att utveckla ett språk och en förmåga att kommunicera. Arbetet med olika metoder fortsätter.

2.

 Kompetensutveckling hos personal och en satsning på att höja lägstanivån.

 Ett helhetstänk kring lärandet behövs, i vilket fritidspedagogiken ingår.

 Fortsatt samverkan mellan fritidshem och skola, fritidshemmet skall stödja lärandet.

 God kännedom om bedömningsstöd.

 Fortsatt arbete med att utveckla lärandet med IKT som verktyg.

 Resurser till elever med särskilda behov även på fritidstid.

3.3 Grundskola och förskoleklass