Kvalitetsrapport sektor Utbildning

(1)

Göteborgs Stad [Västra Hisingen], tjänsteutlåtande 1 (2)

Kvalitetsrapport sektor Utbildning

Förslag till beslut

Att stadsdelsnämnden beslutar att godkänna kvalitetsrapport för sektor Utbildning.

Ärendet

Kvalitetsrapport för sektor utbildning brukar ett vanligt år rapporteras i samband med uppföljningsrapport 3. Då sektor Utbildnings verksamhet övergår i två nya nämnder, grundskolenämnd respektive förskolenämnd 1 juli 2018, har förvaltningen valt att ta upp ärendet för beslut på stadsdelsnämndens junisammanträde. Därmed har nämnden

möjlighet att ta ansvar för sektorns arbete inom perioden för sitt mandat.

Beskrivning av ärendet

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamhet, analyserar resultat i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar verksamheten.

Uppföljningen av formerna för det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur långt skolorna och stadsdelarna har kommit i genomförandet av det systematiska

kvalitetsarbetet. Uppföljningen av innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur skolorna utvecklas och vilka utvecklingsområden som finns.

I rapporten redogörs för mål, slutsatser och viktiga resultat samt åtgärder för utveckling

Ekonomiska konsekvenser

Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv och i rådande situation.

Hållbarhetskonsekvenser

Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv och i rådande situation.

Samverkan

Samverkan i Förvaltningens samverkansgrupp 2018-06-12.

Bilagor

1. Systematiskt kvalitetsarbete Utbildning Tjänsteutlåtande

Utfärdat 2018-05-30

Diarienummer N138-0481/18

Handläggare Åsa Svensson Telefon:

E-post: fornamn.efternamn@forvaltning.goteborg.se

(2)

Göteborgs Stad [Västra Hisingen], tjänsteutlåtande 2 (2)

Sergio Garay Valderrama Handläggarens namn

Befattning

Stadsdelsdirektör

(3)

Uppföljningsrapport 2 2018 - Bilaga: Systematiskt

kvalitetsarbete Utbildning

SDN Västra Hisingen

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

2 Systematiskt kvalitetsarbete ... 4

2.1 Mål ... 4

2.2 Åtgärder för utveckling ... 4

3 Uppföljning per verksamhetsform ... 8

3.1 Förskola ... 8

3.1.1 Mål... 8

3.1.2 Slutsatser och viktiga resultat ... 8

3.1.3 Åtgärder för utveckling... 9

3.2 Fritidshem ... 10

3.2.1 Mål... 10

3.3 Grundskola och förskoleklass ... 14

3.3.1 Mål... 14

3.4 Grundsärskola ... 17

3.4.1 Mål... 17

Bilagor

Bilaga 1: Bilaga 1 Förskolechefens metodstöd för systematisk kvalitetsutveckling Bilaga 2: Bilaga 2 Rektorns metodstöd för systematisk kvalitetsutveckling Bilaga 3: Bilaga 3 Utvärdering av sektor utbildnings förändrade SKA-arbete

(5)

1 Inledning Inledande text

(6)

2 Systematiskt kvalitetsarbete

Inledande text 2.1 Mål

Huvudmannanivå

3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Enhetsnivå

4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.

Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare,

förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.

(Skollagen kapitel 4)

2.2 Åtgärder för utveckling

Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat Sedan det systematiska kvalitetsarbetet förändrades inför 2017 upplever

sektorledningen förbättringar i de underlag som enheterna återkopplat till sektorn.

Resultat, analys och utvecklingsområden är bättre sammanlänkade och beskrivs

tydligare än i tidigare uppföljningar. Det stödmaterial (bilaga 1 och 2) som förskolechef respektive rektor haft tillgång till har förenklat deras arbete med att följa upp

verksamheten. Flera enhetschefer har berättat att de upplever uppföljningarna som tydligare jämfört med tidigare, samt att de blivit lyssnade på när de framfört behov och önskemål. I workshops med enskilda geografiska förskolechefsteam framkommer att tre av fyra team skapat en gemensam struktur för uppföljningarna, från förskolechefsnivå till förskollärarnivå, som samstämmer med sektorns uppföljningar. Detta upplever förskolecheferna som en effektivisering och förenkling av deras uppföljningsarbete jämfört med tidigare. Samtliga geografiska förskolechefsteam bedöms ha en god dialog och ett stödjande samarbete kring sitt systematiska kvalitetsarbete.

Eftersom de enhetschefer som fick mest handledning och stöd av verksamhetsutvecklare också var de som tydligast beskrev och förklarade resultat, analys och

utvecklingsområden i förhållande till barnens och elevernas måluppfyllelse, beslutade sektorn att alla enhetschefer skulle ges ett likvärdigt stöd 2018 (exempelvis genom obligatoriska workshops).

Samtidigt som stödet från sektorn till enhetscheferna bedöms vara bra har sektorn brustit i sina analyser på områdes- och sektorsnivå. Innehållet i de mötesforum som funnits på områdes- och sektorsnivå har inte i tillräckligt hög grad använts till att följa upp, analysera och planera för att skapa förutsättningar för enhetscheferna och deras medarbetare att utveckla kvaliteten i verksamheterna. Konsekvensen av detta har varit att analyserna och slutsatserna i flera fall inte varit genomarbetade utifrån tillgängligt

(7)

underlag, vilket gjort att det varit svårt att identifiera verkningsfulla utvecklingsåtgärder på områdes- och sektorsnivå. I en del fall har analyserna beskrivits utifrån en lärares eller enhetschefs perspektiv, vilket också har gjort det svårare att se övergripande samband och utifrån det dra slutsatser. Sektorn behöver hitta strukturer som stärker stödet på områdes- och sektorsnivå för att förbättra och fördjupa analyserna.

Utbildningsutskottets ledamöter upplever att de är nöjda med informationen från verksamhetsuppföljningarna, men att mer tid på mötena kan ägnas åt diskussion kring uppföljningarna. Sektorsledningen upplever att återkopplingen mellan

utbildningsutskott och nämnd kan tydliggöras. Det finns en oklarhet kring vilken information som förmedlas, samt hur de diskussioner som förs och de protokoll som skrivs på utbildningsutskottet tas om hand av nämnden. En tydligare styrkedja

efterfrågas, där sektorns rapportering till huvudmannen används på ett optimalt sätt så att den förstärker stadsdelsnämndens roll som huvudman för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola och annan pedagogisk verksamhet.

Under april och maj 2018 genomförde sju förskolechefer och fyra rektorer en utvärdering gällande sektorns förändrade systematiska kvalitetsarbete (bilaga 3).

Utvärderingen visade följande:

 De allra flesta enhetschefer anser att det förändrade SKA-arbetet har varit till det bättre.

 Förskolecheferna anser att det systematiska kvalitetsarbetet har blivit tydligare.

Rektorerna har tudelade åsikter.

 Många förskolechefer har som en följd av sektorns förändrade systematiska kvalitetsarbete arbetat fram strukturer och systematik för att följa upp verksamhetens kvalitet, i vilka medarbetarna är delaktiga.

 Förändringen av SKA-arbetet har lett till ett större fokus på resultat och analys hos medarbetarna i förskolan.

 Det kollegiala arbetet/lärandet har ökat bland medarbetarna i förskolan.

 Det finns en tydlig skillnad mellan förskolan och skolan. Förskolan har kommit längre i arbetet än skolan och sektorns förändrade SKA-arbete har påverkat förskolechefernas och deras medarbetares SKA-arbete mer än vad fallet är för rektorerna och deras medarbetare.

En analys av orsakerna till skillnaderna i resultat mellan förskola och skola visade följande:

 Ledningen och styrningen har varit tydligare i förskolan vad gäller SKA- arbetet. Det har varit tydligare uttalat att, hur och varför vi ska arbeta med detta.

Tidsperspektivet har varit längre med mer framförhållning, exempelvis inför workshops. SKA-arbetet har funnits med som ett tydligt innehåll på

chefsmötena.

 Förändringen påbörjades tidigare i förskolan och har varit mer omfattande.

Exempelvis påbörjade förskolan obligatoriska workshops hösten 2017 och har totalt innan läsåret 17/18 är slut genomfört tre stycken per team. Skolan började våren 2018 med obligatoriska workshops i olika stadie- och

verksamhetsgrupper. En workshop per grupp har genomförts.

 Förskolecheferna har fått individuell återkoppling på sina uppföljningar, det har inte rektorerna fått. Förskolecheferna har, efter eget önskemål, fått

individuell återkoppling på hur de beskriver resultat, analys och

utvecklingsområden, samt hur dessa hänger ihop. De har även fått återkoppling på andra aspekter i analysen, exempelvis hur väl de intagit ett chefsperspektiv samt lyft fram kritiska aspekter.

(8)

 Teamsamarbetet i förskolan har gynnat SKA-arbetet. Tre av fyra team har skapat en gemensam struktur för uppföljningarna, från förskolechefsnivå till förskollärarnivå, som samstämmer med sektorns uppföljningar. Detta upplever förskolecheferna som en effektivisering och förenkling av deras

uppföljningsarbete jämfört med tidigare. Samtliga geografiska

förskolechefsteam bedöms ha en god dialog och ett stödjande samarbete kring sitt systematiska kvalitetsarbete.

Kvarstående utmaningar

Sektorn uppmärksammade i ”Uppföljningsrapport 3 2017 - Bilaga: Systematiskt

kvalitetsarbete Utbildning” två stora förbättringsområden för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa kvarstår. För det första måste analysen av resultatet, på områdes- och sektorsnivå, bli bättre och mer genomarbetad. Detta ska göras genom att avsatt mötestid används till fördjupade diskussioner kring de underlag och resultat som finns, samt utifrån dessa dra slutsatser och planera utvecklingsåtgärder. För det andra önskar sektorsledningen en tydligare styrkedja mellan nämnd och förvaltning.

Nedan följer ett antal ytterligare förslag på förbättringsåtgärder som sektorsledningen ser som ett nästa steg för att på förvaltningsnivå utveckla och förbättra styrningen av det systematiska kvalitetsarbetet. Eftersom förskolechefens och rektorns chef i förskole- respektive grundskoleförvaltningen kommer att vara utbildningschefen (UC) används denna titel fortsättningsvis.

För att öka tilliten och samspelet mellan enhetschef (EC) och UC är det viktigt att varje uppföljning noggrant analyseras, återkopplas och diskuteras mellan dessa båda. De uppföljningar som görs bör vara varierade, mångfasetterade och måste omfatta samtliga delar av läroplanen. Organisationen ovanför enhetschefsnivån behöver vara överens om vad syftet med varje uppföljning är. Statistik, skriftliga inlämningar eller rapporter från EC är olika sätt att som UC följa upp varje verksamhet, men det är inte tillräckligt.

Andra informationsflöden behövs, exempelvis observationer (verksamhetsbesök), kollegiala möten och dialoger mellan chefsnivåerna. För att på förvaltningsnivå kunna dra rätt slutsatser och prioritera rätt insatser behöver varje enskild verksamhet följas upp. Därför blir dialogen mellan UC och EC avgörande. Kontinuerlig dialog som bygger på nyfikenhet, lyhördhet och höga förväntningar är viktig på många sätt, inte minst för att bygga tillit. Likaså blir det avgörande hur UC tillsammans med övriga i förvaltningens ledning noggrant analyserar och gemensamt drar slutsatser. Det krävs tid till fördjupade dialoger på förvaltningsledningsnivå för att kunna prioritera rätt

utvecklingsinsatser för ökad måluppfyllelse.

Gjorda insatser och hur de kan förbättras

Genomförda insatser beskrivs i ”Uppföljningsrapport 3 2017 - Bilaga: Systematiskt kvalitetsarbete Utbildning”. Förbättringsförslag beskrivs i denna rapport under rubriken

”Kvarstående utmaningar”.

Goda erfarenheter som kan spridas

Eftersom sektorn redan i ett tidigt skede sett positiva resultat med sitt förändrade systematiska kvalitetsarbete (beskrivet i ”Uppföljningsrapport 3 2017 - Bilaga:

Systematiskt kvalitetsarbete Utbildning” och "Bilaga 3 Utvärdering av sektor utbildnings förändrade SKA-arbete") samt tydliga förbättringar mot att skapa en långsiktigt hållbar struktur och organisation för ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete, är det av största vikt att arbetet fortsätter. Sedan 2017 har

uppföljningarna och stödet till enhetscheferna utvecklats utifrån uppkomna behov och

(9)

det kontinuerliga förbättringsarbetet måste fortsätta. De långsiktiga strukturerna och inriktningen att följa upp alla läroplansmålen inom samtliga skolformer måste fortsätta, men det ska göras successivt och i en hanterbar takt. Strukturerna för det systematiska kvalitetsarbetet ska stödja hela styrkedjan och enheterna ska känna att organisationen stödjer deras kvalitetsarbete på enheten. Enhetscheferna ska känna att ”meningen med uppföljningarna i första hand är att utveckla och förbättra den egna verksamheten, och i andra hand beskriva ett nuläge för huvudmannen”.

(10)

3 Uppföljning per verksamhetsform 3.1 Förskola

3.1.1 Mål

2 § Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

8 § Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö

(Skollagen 8 kapitlet)

3.1.2 Slutsatser och viktiga resultat

 Barns kunnande och lärande utvecklas men kvaliteten varierar stort mellan enheterna.

 Enligt en kartläggning som stadsdelen gjort visar 27 procent av barnen (4-5 år) i Norra Biskopsgården på en typisk språkutveckling som motsvarar det ett barn i den aktuella åldern ska förväntas behärska. 43 procent av barnen i

kartläggningen behöver generella planerade språkstimulerande aktiviteter, samt kontinuerlig uppföljning av dessa, för att nå en typisk förväntad språkutveckling.

30 procent av barnen visar stora språkliga behov både på modersmålet och i svenska, och behöver riktade insatser.

 En likadan kartläggning i Södra Biskopsgården visar att 34,5 procent av barnen har en typisk språkutveckling, 31 procent behöver generella planerade

språkstimulerande aktiviteter och 34,5 procent av barnen visar stora språkliga behov samt behöver riktade insatser. Det finns förskolor där inte ett enda barn har ett väl fungerande svenskt språk.

 Stadsdelens kartläggningar visar att långt ifrån alla barn överallt får möjlighet att, utifrån sina förutsättningar, utveckla sitt språk tillräckligt för att lyckas i skolan. Barnen möter inte en likvärdig förskola eller ett likvärdigt

familjedaghem.

 En otillräcklig kunskap i svenska samt ett otillräckligt yrkesspråk hos en del flerspråkig personal har stor negativ inverkan på barnens språkutveckling i svenska.

 Det finns låga förväntningar på vissa barn.

 Det finns en hög kompetens på vissa förskolor men inte överallt. Detta beror bland annat på ökade svårigheter i att få tag på förskollärare, barnskötare samt övrig personal, och få dem att stanna.

 Personalomsättningen påverkar i hög grad kvaliteten i verksamheten, särskilt påverkas de barn som har svårigheter av olika slag.

 Generellt går barnen dock i en förskola/ett familjedaghem där de trivs, är engagerade, har vänner samt lär och utvecklas.

 Introduktionen i förskolan bedöms överlag vara god vad gäller att skapa trygghet, trivsel, tillit, delaktighet och förtroendefulla relationer, men det är oklart vilken effekt den har på barnens språkutveckling.

 Stadsdelens arbete med att organisera barnen i mindre grupper och ökad

(11)

bemanning tack vare statsbidrag för minskade barngrupper har haft en positiv påverkan. Både vad gäller personalens upplevelse av stress samt deras möjlighet att skapa en bättre verksamhet för barnen. Mer tid med varje barn och ökad möjlighet att stödja barn har haft en gynnsam effekt på barnen och deras

utveckling (ex. vad gäller språk). Noteras bör att antalet barn i varje förskola inte har minskat. Det är enbart organiseringen av grupperna som har ändrats.

 27 procent av vårdnadshavarna vet inte om deras barn ges möjlighet till

inflytande. Förskolechefernas bedömningar visar att inte alla förskolor uppfyller målen eller arbetar efter riktlinjerna, vilket kan tolkas som samstämmigt med vårdnadshavarnas uppfattning.

 Indikatorer på om barn har inflytande eller ej är ganska få, men många förskolechefer beskriver ändå att barnen har inflytande. Det är ett stort spann mellan vad och hur barnen får inflytande över. Mindre barngrupper har främjat varje enskilt barns möjlighet till inflytande.

 Olika aktiviteter används för att informera vårdnadshavare. I de uppföljningar som genomförts går det dock inte att utläsa vilka aktiviteter som leder till ökad kunskap hos vårdnadshavarna vad gäller förskolans uppdrag eller vad de kan och inte kan utöva inflytande över.

 Det finns en variation vad gäller inne- och utemiljön på förskolorna som

påverkar förutsättningarna för måluppfyllelse. Personalens kompetens avgör till stor del hur den fysiska miljön formas, exempelvis om allt material samt all miljö är tillgänglig för alla barn.

3.1.3 Åtgärder för utveckling

Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat 1.

 Ledning och styrning, samt roller och ansvar, med fokus på förskolans uppdrag, behöver tydliggöras.

 Förskolechefens möjligheter till ett nära ledarskap är särskilt viktiga ju fler i personalen som är outbildade.

 Förskollärare behöver ges möjligheter att ta ansvar för det ledarskap som ingår i deras uppdrag, så att alla avdelningar och förskolor har det innehåll och

förhållningssätt som krävs.

 Förutsättningar behöver skapas för de som är utbildade att leda arbetet så att även de outbildade (växande andel av personalen) får den ledning och det stöd som behövs för att kunna arbeta enligt styrdokumenten.

 Grundbemanningen bör höjas för att minska sårbarheten vid frånvaro.

 Ett ökat pedagogiskt stöd nära verksamheten höjer förskolepersonalens, i synnerhet de outbildades, kompetens. Framgångsrika förstärkningar har gjorts på en del förskolor i form av försteförskollärare, pedagogistor samt förskollärare med handledande uppdrag.

 Förskolorna måste fortsätta organisera för mindre barngrupper och ökad bemanning.

 Ett ökat fokus på barnhälsa och särskilt stöd kommer att ske. Stödprocesser är framtagna.

 En handlingsplan för att förbättra förskolans arbetsmiljö är framtagen och kommer att genomföras.

 Rutiner och strukturer behövs för att utveckla arbetet med barnens ansvar och inflytande.

 En rekommenderad utvecklingsåtgärd är att genomföra observationer i

(12)

verksamhet på hur barnen ges inflytande i lärsituationer. Detta som ett

komplement till den skriftliga uppföljningen, för att faktiskt kunna svara på hur vi vet att barn ges inflytande i våra verksamheter. Genomförandet görs med fördel av utomstående observatör. Det skulle kunna vara en förskollärare som observerar verksamheten på en annan förskola eller en försteförskollärare för ett team som observerar hur det ser ut på respektive avdelning.

 Vårdnadshavarna behöver tydligare informeras om förskolans uppdrag, samt vad de kan/inte kan ha inflytande över. De befintliga forumen för vårdnadshavarna måste ses över och nya framgångsrika forum för samverkan prövas.

2.

 Fortsatt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och hålla fast vid resultat – analys – utveckling. Gäller alla nivåer utifrån ansvar. På enhetsnivå behöver man arbeta med att definiera begreppen och läroplanens innehåll. Vad betyder de olika begreppen, hur förstår vi dem, hur ger vi varje barn förutsättning att utveckla kunskap samt hur kan vi se på barnen att de har utvecklat en förståelse, färdighet, förtrogenhet, fakta med mera.

 Tydlighet i roller och ansvar från huvudman till arbetslag. Från politik till profession. Förståelse i alla led för att skapa en effektiv organisering och tydlighet när det gäller uppdraget.

 Organisering av verksamheten – Bemanningsplanera, vilket bland annat inkluderar schemaläggning, bemanningskrav och planeringstider.

Arbetsfördelning och samordning mellan roller, inom arbetslag, mellan arbetslag i syfte att ha kvalitet i både struktur och process.

 Lika tillgång till utbildning – Alla barn ska ha lika tillgång till att gå i förskolan.

Här behöver tiden ses över för vissa områden. Förutsättningarna för barnen skiljer sig åt.

 Lika kvalitet – Utveckla det pedagogiska ledarskapet och möjliggöra för förskolechefen att kunna driva utveckling i hela sin verksamhet. Alla barn skall möta hela läroplanen, utveckla kunskaper samt få möjlighet att trivas och vara engagerade. Förskolans lärmiljöer ska hålla hög kvalitet.

 Förskolan arbetar utjämnande – Barn får det stöd de behöver utifrån sina behov/förutsättningar så att alla får möjlighet att utveckla förmågor, kunskaper och förståelse för innehållet i läroplanen.

 Språkutveckling – Arbeta specifikt i Biskopsgården med språkutvecklingen så att barnen får den goda start de behöver för att klara sig bra i skolan. Fortsätta med språkkartläggningen varje termin för alla barn från 1 år.

 Forskningsbaserad utbildning och undervisning. Beprövad erfarenhet istället för personligt tyckande.

3.2 Fritidshem 3.2.1 Mål

2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i.

Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

(13)

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

3.2.2 Slutsatser och viktiga resultat Fritidshem - förskoleklass och grundskola

 Eleverna tar ofta egna initiativ till lekar och aktiviteter. Det systematiska arbetet med att stärka elevernas egen initiativförmåga och kreativitet har bidragit till lekskickliga barn.

 Under elevledda aktiviteter löser eleverna på egen hand problem/utmaningar, samt klarar av att samarbeta. Genom leken lär sig eleverna att lösa konflikter och omsätta idéer till handling på ett kreativt sätt. Eleverna har ökat sin förmåga att hantera konflikter och klarar i högre grad av att lösa dem på egen hand.

 Eleverna har självförtroendet och tryggheten att våga stå för sina egna åsikter, samt argumentera för dem. Elevernas ökade självförtroende och självständighet beror till stor del på tryggheten gentemot sina pedagoger. Även tydliga regler och rutiner gör eleverna mer självständiga. Kompetensen hos personalen är därför avgörande för kvaliteten på fritidshemmet.

 Våra enkätresultat visar på hög trivsel på våra fritidshem och den övervägande delen av våra elever känner sig trygga. Ett nära samarbete med vårdnadshavare bidrar till en större trygghet och harmoni på fritidshemmen.

 Elevernas egna idéer och kreativitet uppmuntras mer systematiskt genom fritidsråd, och elevernas möjlighet till inflytande på verksamheten är stor.

 Elevernas språkliga utveckling stärks genom samtal mellan barn och mellan barn och vuxna vid exempelvis arbete med olika teman. Språket tränas på ett naturligt sätt mellan barn och vuxna och mellan barn. Skillnader i hemspråk utvecklar alla elevers språkutveckling.

 Eleverna använder matematiskt tänkande självständigt då de exempelvis bygger, spelar och bakar.

 Ett ökat utbud av aktiviteter stimulerar elevernas nyfikenhet och lust till att lära.

Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) har starkt bidragit till ett varierat aktivitetsutbud, till exempel olika former av programmering.

 Närmiljön bidrar till en hälsosam och varierad verksamhet genom utelek på skolans område eller närhet till skog och hav. Närmiljöns kvalitet varierar mellan stadsdelens fritidshem.

 Ett arbete med att definiera och konkretisera fritidshemmets uppdrag utifrån tillägg i styrdokumenten, har med stöd av fritidshemsnätverket och

fritidshemsutvecklarna, påbörjats på enheterna. Det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen har förtydligats under läsåret genom diskussioner på enheter och i nätverket för fritidshem.

 Det systematiska kvalitetsarbetet gällande normer och värden har stärkts under året genom rektorers arbete med ledarplan, samt genom att dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats med hjälp av handledning av nätverksledarna på skolor och nätverksmöten.

 Fritidshemmen är integrerade i skolornas arbete kring normer och värden.

 Elevhälsans främjande och förebyggande arbete bidrar till en ökad trygghet för elever och pedagoger. Fokus på enheterna ligger ofta på hur dokumentation för trakasserier och kränkande behandling ska se ut, vilket kan leda till minskad fokus på det viktiga samtalet för det förebyggande och främjande arbetet.

 Vid klasskonferenser och i EHT framkommer att många, även lärare och fritidshemspersonal skulle behöva öka sin kompetens och förståelse för NPF

(14)

ytterligare.

 Skolornas deltagande i trivselledarprojektet har bidragit till ökad trygghet på raster och fritidshemstid. Tydligheten kring väl kända trivselregler bidrar till en ökad medvetenhet kring förväntningar och konsekvenser av elevens eget handlande.

 Alla skolor beskriver ett aktivt och medvetet arbete mot trakasserier och kränkande behandling. Gemensamma rutiner och förhållningssätt är viktiga arbetsprocesser som ger en god utveckling vad gäller elevernas mående och beteende.

 De flesta fritidshem har ett aktivt och medvetet normkritiskt förhållningssätt.

 Enligt de kränkningar som anmälts till huvudmannen så kan vi se att det sker minst antal kränkningar på fritidshemstid. Ingen förändring har skett gentemot föregående läsår.

 Rektors arbete med ledarplan har gett god effekt genom att arbetslagen

regelbundet diskuterar och följer upp sina mål på arbetslagsmöten. Uppföljning sker i ledningsgruppen varje månad, vilket innebär att fritidshemspersonal behöver vara representerade i ledningsgruppen för att kunna lyfta in specifika behov.

 Helhetssynen på eleven främjas av arbete i arbetslag som består av lärare, förskollärare och fritidspedagoger, eventuellt även elevassistenter, där

samverkan sker angående elevens lärande och elevhälsa. Några skolor beskriver att fritidshemspersonalen medverkar vid klasskonferenser med elevhälsans medarbetare.

 En mycket stor andel av våra medarbetare på fritidshem saknar adekvat utbildning. Förståelsen för uppdraget och det systematiska kvalitetsarbete minskar med hög personalomsättning och många outbildade medarbetare på fritidshemmen, vilket påverkar verksamhetens kvalitet negativt.

Fritidshem - grundsärskola

 Verksamheterna arbetar för en strukturerad och anpassad lärmiljö riktad till enskild elev och gruppen. Eleverna uppmuntras att utveckla sin sociala

kompetens genom ansvar och självständighetsträning. Socialt samspel utvecklas och anpassas efter elevens behov och förmåga men mycket av elevens lärmiljö sker individuellt.

 Verksamheterna strävar efter förhållningssätt och metoder i ett helhetstänk som är likadant under fritidshems- som skoltid.

 Ett större utbud av aktiviteter har utvecklat elevernas intressen och förmågor.

Olika aktiviteter erbjuds och samarbetet med bland annat kulturskolan har utvecklats. Organisering av planerings- och reflektionstid har möjliggjort utvecklingsmöjligheter för verksamheten.

 Eleverna erbjuds möjligheter till olika kommunikationsverktyg vilket är en förutsättning för elevinflytande och påverkan på sin utbildning. Samtliga elever har tillgång till digitala verktyg.

 På grund av stor personalomsättning samt svårigheter att rekrytera pedagogiskt behörig personal, finns stora svårigheter vad gäller att få kontinuitet i

verksamheten. Stora omsorgs- och tillsynsbehov hos eleverna och bristande kunskaper hos timvikarier har i hög grad försvårat arbetet.

(15)

Fritidshem - förskoleklass och grundskola

 Eftersom det systematiska kvalitetsarbetet är grunden i att utveckla och förbättra verksamheten behöver det synliggöras ännu mer på fritidshemmen i stadsdelen.

Fritidshemmets uppdrag, syfte och mål behöver konkretiseras genom diskussioner om hur verksamheternas aktiviteter knyter an till läroplanen.

Pedagogiska frågor ska i högre utsträckning diskuteras och reflekteras istället för organisatoriska.

 Samarbete med andra fritidshem och lärare bör ökas för att bättre kunna del av varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser. Samtal och aktiviteter som utvecklar elevernas förmåga till självständighet, självkänsla och ansvar, ska fortsätta. Fritidshem och skola ska komplettera varandra, därför måste fritidshemspersonal och lärare bli mer insatta i varandras verksamheter och uppdrag.

 Undervisningen i språk och kommunikation utvecklas genom att läsgrupper initieras, att det väcks intresse för olika typer av genrer, böcker lånas på bibliotek, samt att dator används i språkutveckling (”skriva sig till lärande”).

 Kompetens om inkluderande lärmiljöer behöver stärkas. Fler tillgängliga och stimulerande lärmiljöer behöver skapas för att möta alla elevers behov,

förutsättningar och förmågor. Det hälsofrämjande arbetet kommer beskrivas och följas upp.

 Kompetensen vad gäller lågaffektivt bemötande bör stärkas.

 Andelen behöriga medarbetare i skolans fritidshemsverksamhet måste öka för att på samtliga enheter skapa en förståelse för uppdraget och uppnå en god kvalitet.

 Vikarier kommer få handledning och outbildad personal få möjlighet till fortbildning.

Fritidshem - grundsärskola

 Personalen behöver fortbildning i fritidshemmets uppdrag och verksamheten behöver organiseras på ett mer flexibelt sätt.

 Fortbildning i systematiskt kvalitetsarbete behövs.

 Eleverna ska ges tillfällen att utöva inflytande och eget ansvar.

 Alla elever ska ges möjlighet till att utveckla ett språk och en förmåga att kommunicera. Arbetet med olika metoder fortsätter.

2.

 Kompetensutveckling hos personal och en satsning på att höja lägstanivån.

 Ett helhetstänk kring lärandet behövs, i vilket fritidspedagogiken ingår.

 Fortsatt samverkan mellan fritidshem och skola, fritidshemmet skall stödja lärandet.

 God kännedom om bedömningsstöd.

 Fortsatt arbete med att utveckla lärandet med IKT som verktyg.

 Resurser till elever med särskilda behov även på fritidstid.

(16)

3.3 Grundskola och förskoleklass 3.3.1 Mål

2 § Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

2 § Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

3.3.2 Slutsatser och viktiga resultat Förskoleklass

 Elevernas förmågor stimuleras och utmanas utifrån ett tematiskt arbetssätt.

 En hög språkmedvetenhet finns i skolor som är lokaliserade i Torslanda. Få elever visar behov av stödinsatser.

 Screeningar ger ökad kännedom om individuella behov hos elever. Elever som på olika sätt har svårt med språk är kartlagda och detta kommer att underlätta lärarnas arbete med dessa elever i årskurs 1.

 Personalens kompetens är avgörande för kvaliteten i undervisningen. Kompetens inom NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) betyder mycket för ett inkluderande förhållningssätt.

 Det sociala samspelet mellan eleverna är väl utvecklat. Fokus på socialt samspel ger ökat självförtroende bland eleverna och trygga grupper.

 Hög kompetens hos medarbetare och låg personalomsättning har god effekt på elevers trygghet, trivsel och utveckling inom området normer och värden.

Andelen behöriga medarbetare i förskoleklass i Västra Hisingen är hög.

 Elevhälsan arbetar förebyggande och främjande genom exempelvis

elevhälsomöten som bidrar till ökad trygghet för elever och utveckling hos pedagoger och arbetslag. Elevhälsan finns i högre utsträckning med kring elever i förskoleklass och handleder elevassistenter kring ansvar, bemötande och förståelse för NPF. Handledningen upplevs vara mycket positivt.

 Övervägande delen av Västra Hisingens skolor har välfungerande rutiner för att uppmärksamma, utreda och följa upp kränkningar.

 Rektors ledarhandlingar utifrån ledarplanen har gett god effekt genom att arbetslagen regelbundet diskuterar och följer upp sina mål på arbetslagsmöten.

En tydligare pedagogisk styrning säkerställer att lärandet är knutet till förskoleklassens syfte och centrala innehåll.

 Gemensamma möten mellan rektorer och nätverksledare i stadsdelen ger ökad förståelse för och möjligheter i det systematiska kvalitetsarbetet.

 Det kollegiala lärandet har ökat då reflektion och diskussion om arbetsmetoder nu mer naturligt ingår på arbetslagsmöten.

(17)

Grundskola och förskoleklass

 Majoriteten av eleverna, både i de lägre och högre årskurserna, utvecklas och tillägnar sig nya kunskaper. Detta syns genom observationer, formativ och summativ bedömning samt resultat på nationella prov.

 De elever som inte når målen i ett eller flera ämnen har extra anpassningar, åtgärdsprogram eller är under utredning för åtgärdsprogram.

 Anledningen till att elever inte når kravnivån för godkänt i svenska är ofta att de missat ett delprov, vanligtvis berättande text eller faktatext.

 Anledningen till att elever inte når kravnivån för godkänt i matematik är ofta att de missat ett delprov, vanligtvis problemlösning (som ställer krav på

läsförståelse).

 Elever i skolor lokaliserade i Torslanda har generellt hög måluppfyllelse. En stor majoritet av dessa elever har växt upp i socioekonomiskt starka hemmiljöer. De flesta eleverna har ett starkt stöd hemifrån.

 Riktade lästräningsinsatser ger mycket god kunskapsutveckling hos eleven.

 Hög kompetens hos personal, ökad andel lärare och möjligheten att dela in eleverna i mindre grupper vid olika tillfällen ger en flexibilitet och ökad möjlighet att individualisera undervisningen.

 Enheter med en tydlig strategi för att öka elevens inflytande över sitt lärande (klargöra mål, lärande klassrum, återkoppling, gruppen som en lärresurs för varandra) ser ökad lust att lära och ökad begriplighet hos eleverna.

 Ett hälsofrämjande arbete med fokus på relationsskapande mellan elever samt lärare och elever ger ökad trygghet och trivsel samt ökad måluppfyllelse.

 En förutsättning för eleven att nå målen är att eleven deltar i undervisningen. Ett förebyggande arbete kring skolnärvaro med samarbete mellan arbetslag och elevhälsa ger bättre förutsättningar att i ett tidigt skede kunna ge stöd till eleven.

 Flera skolor har någon eller några (till exempel förstelärare) som stödjer rektor i arbetet med normer och värden, vilket har lett till en kvalitetsökning. Även på områdesnivå syns positiva effekter i form av mer genomarbetade underlag i uppföljningar från skolor.

 I ledarplanerna har rektorerna tydliggjort att de systematiskt följer upp

arbetslagens arbete för att eleverna ska nå målen gällande normer och värden, vilket blir en kvalitetssäkring.

 Rektorerna beskriver att elever i högre grad accepterar olikheter och att elever lär på olika sätt.

 Nyanlända elever, elever med neuropsykiatiska funktionsnedsättningar (NPF) och till viss del särskoleelever arbetar i större grad tillsammans och inkluderade i skolan än tidigare.

 Fler rektorer beskriver att elevhälsoteamen möter arbetslagen i ett systematiskt förebyggande och främjande arbete. Elevhälsomöten (EHM) leder till ökad trygghet hos elever samtidigt som personalen blir tryggare med hur de arbetar med elevgruppen.

 Organisationen på skolorna spelar roll i resultatet. Är man fler personer i ett arbetslag kring samma elevgrupp så ger det bättre förutsättningar för att arbeta både förebyggande och främjande men också åtgärdande vid kränkningar.

 Antalet anmälda kränkningar av elever ökar kraftig varje år, även om det minskar på en del skolor. Ökningen från fjolåret är 39 procent. Det sker flest kränkningar på raster och under lektionstid. Här ser stadsdelen en koppling till resultat av elevenkäter som visar att studieron är låg. Det är fler pojkar än flickor som upplever sig kränkta. I flera år har vi sett mönster att elever i någon form av skolsvårigheter är överrepresenterade inom kränkningsområdet både som utsatt

(18)

och som utsätter. Att kränkningarna ökar är svårt att analysera, men trenden är tydlig. Bidragande förklaringar kan vara att kränkningsbegreppet nu är mer känt på skolorna samt att sektorn har en välkänd och inarbetat rutin för anmälan om kränkande behandling. Kopplingen till dålig studiero är tydlig.

 Stadsdelen har stor omsättning av personal, vilket har betydelse kring det hållbara arbetet kring normer och värden.

 Vid några skolor präglas elevernas hemmiljöer av patriarkala strukturer, det kan visa sig genom att eleverna är obekväma eller ovana att samarbeta eller umgås utanför sin könstillhörighet. Arbetet med Bygga broar (ett värdegrundsarbete där interkulturell kompetens och normkritiskt perspektiv arbetas med) är

framgångsrikt i detta arbete.

Förskoleklass

 Screeningmaterialet ska analyseras och vad skillnaderna kan bero på ska undersökas för att bättre förstå hur en likvärdighet kan skapas.

 Behov finns av kompetensutveckling i lågaffektivt bemötande samt reflekterande läsning.

 Tillgängliga miljöer behöver skapas för att möta alla elevers behov, förutsättningar och förmågor.

 Kompetensen kring inkluderande lärmiljöer måste höjas för att öka trygghet, trivsel och främst förståelsen för olika funktionsnedsättningar samt vilka verktyg som främjar inkludering. Alla vuxna på skolan ska involveras i arbetet med normer och värden, exempelvis personal inom Intern service.

 Digitala verktyg ska användas så att eleverna görs mer delaktiga i dokumentationen av verksamheten och sitt lärande.

 Det finns på enheterna ett behov av handledning, från förskoleklassutvecklarna samt förskoleklassnätverket, i förskoleklassens syfte och centrala innehåll.

Grundskola

 Elevens trygghet, trivsel och studiero är avgörande för elevens förmåga till kunskapsutveckling. Därför behövs en intensifiering av det hälsofrämjande arbetet.

 Kunskapen hos lärare och rektorer kring elever inom området NPF måste öka för att förebygga kränkningar och utanförskap, men också för att stärka den inkluderande lärmiljön. För att lärare ska kunna anpassa undervisningen efter elevers olikheter och behov, samt öka kvaliteten och omfattningen av

inkluderande lärmiljöer, behöver rektorer kollegiala samtal kring hur de ska leda och utveckla detta på stadsdelens skolor.

 Arbetsmetoderna måste förbättras för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Flexibla arbetsformer kan behövas för att öka måluppfyllelsen.

 Digital teknik bör i högre grad användas för att öka elevernas läs- och skrivförmåga, samt lust och motivation.

 En kartläggning behöver göras av det språkutvecklande arbetet i stadsdelen.

 Redovisningen av elevernas måluppfyllelse kan utvecklas. Rektor och

områdeschef behöver ha kännedom om elevernas utveckling i alla årskurser och ämnen samt över tid (progression).

(19)

 Samarbetet mellan skola och fritidshem behöver utvecklas för att få en helhetssyn på elevens lärande.

 Resultat och analys av de nationella proven behöver tydligare kopplas till sektorns kvalitetsuppföljningar.

2.

Förskoleklass

 Implementering av kartläggningsmaterial år F-1.

 Väl förankrade i bedömningar av elevers kunskaper i årskurs 1. God kunskap om bedömningsstöd i årskurs 1 och 3.

 Förskoleklassen måste finnas i ett pedagogiskt sammanhang, och samverkan med grundskolan stärkas.

 Övergångar mellan förskoleklass och årskurs 1 måste kvalitetssäkras. Elevens kunskapsutveckling behöver vara i fokus och utvärdering samt återkoppling från grundskolan göras.

Grundskola

 Fortsatt arbete med språkutvecklande undervisning - Vi ser skillnad på elevers kunskapsutveckling och måluppfyllelse vid de skolor som medvetet arbetat med att stärka elevernas språkutveckling.

 Formativ bedömning - Fortsatt arbete med att öka elevernas möjligheter att reflektera över sitt eget lärande med stöd av god planering, återkoppling och delaktighet.

 Trygghet och studiero - Fortsatt arbete med att öka studieron på våra skolor. Vi ser att ett medvetet arbete ger resultat.

 Ledarskap i klassrummet - Våra nyutbildade lärare behöver stöd i att vara en trygg och tydlig ledare i klassrummet. Mentorskap ger förutsättningar.

 Systematiskt kvalitetsarbete - Fortsatt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet på olika nivåer. Arbetslaget har en viktig roll.

 Elevhälsan börjar i klassrummet - Fortsatt stöd till rektorer i att styra och leda elevhälsoarbetet.

 Stärka likvärdigheten - Fortsatt arbete i ämnesnätverk där digitalisering kan vara en inriktning.

 Bevara och utveckla stadsdelens nätverk för specialpedagoger.

3.4 Grundsärskola 3.4.1 Mål

2 § Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

(20)

3.4.2 Slutsatser och viktiga resultat

 Eleverna får ett bra stöd i stadsdelens grundsärskolor. Varje klass har en behörig lärare som planerar och leder undervisningen. Som stöd i klassrummet finns elevassister och förskollärare.

 Elevhälsoteamet i den ena av två verksamheter är förstärkt med en logoped och teamen på de båda enheterna ger stöd för elever och personal i det förebyggande och främjande arbetet.

 I den ena verksamheten har lärarna under terminen arbetat med läslyftet

"Tematisk arbetssätt samt digitala verktyg". Utvärderingen av läslyftet har varit positiv och visar att det kollegiala samarbetet stärkts och skapat tillfällen att prova nya metoder i klassrummet som gagnar eleverna. Strävan efter struktur samt tydliga kunskapsmål har underlättats genom tematiska arbetssätt.

 Lärarnas utvärdering av läsåret visar att eleverna har gjort framsteg i flera ämnen och ämnesområden, samt nått fler kunskapskrav. De flesta eleverna har

förväntade kunskaper för sin ålder. Skolverkets bedömningsstöd har använts och underlättat kartläggningen av elevernas kunskaper.

 Eleverna har i hög grad utvecklat sin kommunikation (AKK = Alternativ och Kompletterande Kommunikation) med hjälp av tecken, tal och digitala verktyg (exempelvis Widgit Go).

 Eleverna har utvecklat förmågan att uttrycka sig om händelser, känslor, tankar och önskningar.

 Eleverna har utvecklat sin självständighet och förmåga att i vardagliga aktiviteter klara sig själva i större utsträckning.

 Eleverna har utvecklat samspel med varandra i gruppen.

 Personalgrupp, elever och vårdnadshavare upplever att eleverna är trygga och trivs på skolan.

 En ökning av grundsärskoleelevernas delaktighet i grundskolan har skett.

 Undervisning behöver ske mer i grupp och mindre individuellt. Elevgruppen ska användas för att stimulera nyfikenhet och lärande.

 Undervisningen ska prioriteras och utgå från elevernas intressen, inte elevernas brister.

 Handledning av skolpsykolog och specialpedagog måste alltid ske utifrån behov.

 Läraren ska tydligare förmedla målet med undervisningen och vad som förväntas av eleven, till den personal som arbetar som stöd för eleven. Därför behövs mer tid i arbetslaget för gemensam planering tillsammans med

elevassistent.

 Fler tillfällen för kollegialt lärande samt för att stärka lärarnas ledarskap behövs.

 Grundsärskolan i Västra Hisingen ska fortsätta arbetet med inkludering och integrering efter elevens förutsättningar. Värdegrundsarbetet med "Olika är bra"

är en lärande ingång där särskolan synliggörs.

2.

 Efterfrågan av grundsärskolans mål och resultat likväl som grundskolans.

Grundsärskolan är en verksamhet som stått utanför huvudmannens fokus och

(21)

hamnat i skymundan gällande skolutveckling och mål. Särskolan har dessvärre sällan nämnts på exempelvis rektorsmöten och än mindre varit i fokus för förbättringsarbete.

 Undervisningen ska utgå från de nationella målen och utvärderas. En svårighet är att vissa elever kan en sak ena dagen, som de sedan glömt nästa dag.

Utvecklingskurvan kan vara ojämn och eleverna kan vara extremt kravkänsliga.

Planering och bedömning ska utgå från ett fokus på fortsatt lärande och ansvar att möta varje elevs individuella förutsättningar. Detta ger goda förutsättningar att utvecklas mot kunskapskraven. Betyg i grundsärskolan är inte en

förutsättning för fortsatta studier och det är få vårdnadshavare och elever som efterfrågar det. Grundsärskolan har ett förbättringsarbete att göra med att utveckla undervisningen och fokusera på måluppfyllelse som ger eleven möjlighet att utmanas och få bättre förutsättningar för fortsatt lärande.

 Satsningar på stadengemensamma fortbildningar (även för elevassistenter då de är många och har en viktig roll).

 Satsningar på att göra lämpliga pedagoger behöriga till grundsärskolan. För att undervisa i grundsärskola krävs goda pedagogiska kunskaper och ett enormt förråd av metoder och arbetssätt. Lärare skall kunna hantera digitala verktyg och alternativa kommunikationssätt. Det är av största vikt att personal har en god pedagogisk utbildning, ett gott förhållningssätt och en tro på att varje individ kan utmanas och utvecklas.

 Nätverk för kollegialt lärande såväl för pedagoger som rektorer.

 Utbyte av stadsdelarnas framgångsfaktorer.