Inledande text 2.1 Mål
Huvudmannanivå
3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Enhetsnivå
4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare,
förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.
(Skollagen kapitel 4)
2.2 Åtgärder för utveckling
Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat Sedan det systematiska kvalitetsarbetet förändrades inför 2017 upplever
sektorledningen förbättringar i de underlag som enheterna återkopplat till sektorn.
Resultat, analys och utvecklingsområden är bättre sammanlänkade och beskrivs
tydligare än i tidigare uppföljningar. Det stödmaterial (bilaga 1 och 2) som förskolechef respektive rektor haft tillgång till har förenklat deras arbete med att följa upp
verksamheten. Flera enhetschefer har berättat att de upplever uppföljningarna som tydligare jämfört med tidigare, samt att de blivit lyssnade på när de framfört behov och önskemål. I workshops med enskilda geografiska förskolechefsteam framkommer att tre av fyra team skapat en gemensam struktur för uppföljningarna, från förskolechefsnivå till förskollärarnivå, som samstämmer med sektorns uppföljningar. Detta upplever förskolecheferna som en effektivisering och förenkling av deras uppföljningsarbete jämfört med tidigare. Samtliga geografiska förskolechefsteam bedöms ha en god dialog och ett stödjande samarbete kring sitt systematiska kvalitetsarbete.
Eftersom de enhetschefer som fick mest handledning och stöd av verksamhetsutvecklare också var de som tydligast beskrev och förklarade resultat, analys och
utvecklingsområden i förhållande till barnens och elevernas måluppfyllelse, beslutade sektorn att alla enhetschefer skulle ges ett likvärdigt stöd 2018 (exempelvis genom obligatoriska workshops).
Samtidigt som stödet från sektorn till enhetscheferna bedöms vara bra har sektorn brustit i sina analyser på områdes- och sektorsnivå. Innehållet i de mötesforum som funnits på områdes- och sektorsnivå har inte i tillräckligt hög grad använts till att följa upp, analysera och planera för att skapa förutsättningar för enhetscheferna och deras medarbetare att utveckla kvaliteten i verksamheterna. Konsekvensen av detta har varit att analyserna och slutsatserna i flera fall inte varit genomarbetade utifrån tillgängligt
underlag, vilket gjort att det varit svårt att identifiera verkningsfulla utvecklingsåtgärder på områdes- och sektorsnivå. I en del fall har analyserna beskrivits utifrån en lärares eller enhetschefs perspektiv, vilket också har gjort det svårare att se övergripande samband och utifrån det dra slutsatser. Sektorn behöver hitta strukturer som stärker stödet på områdes- och sektorsnivå för att förbättra och fördjupa analyserna.
Utbildningsutskottets ledamöter upplever att de är nöjda med informationen från verksamhetsuppföljningarna, men att mer tid på mötena kan ägnas åt diskussion kring uppföljningarna. Sektorsledningen upplever att återkopplingen mellan
utbildningsutskott och nämnd kan tydliggöras. Det finns en oklarhet kring vilken information som förmedlas, samt hur de diskussioner som förs och de protokoll som skrivs på utbildningsutskottet tas om hand av nämnden. En tydligare styrkedja
efterfrågas, där sektorns rapportering till huvudmannen används på ett optimalt sätt så att den förstärker stadsdelsnämndens roll som huvudman för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola och annan pedagogisk verksamhet.
Under april och maj 2018 genomförde sju förskolechefer och fyra rektorer en utvärdering gällande sektorns förändrade systematiska kvalitetsarbete (bilaga 3).
Utvärderingen visade följande:
De allra flesta enhetschefer anser att det förändrade SKA-arbetet har varit till det bättre.
Förskolecheferna anser att det systematiska kvalitetsarbetet har blivit tydligare.
Rektorerna har tudelade åsikter.
Många förskolechefer har som en följd av sektorns förändrade systematiska kvalitetsarbete arbetat fram strukturer och systematik för att följa upp verksamhetens kvalitet, i vilka medarbetarna är delaktiga.
Förändringen av SKA-arbetet har lett till ett större fokus på resultat och analys hos medarbetarna i förskolan.
Det kollegiala arbetet/lärandet har ökat bland medarbetarna i förskolan.
Det finns en tydlig skillnad mellan förskolan och skolan. Förskolan har kommit längre i arbetet än skolan och sektorns förändrade SKA-arbete har påverkat förskolechefernas och deras medarbetares SKA-arbete mer än vad fallet är för rektorerna och deras medarbetare.
En analys av orsakerna till skillnaderna i resultat mellan förskola och skola visade följande:
Ledningen och styrningen har varit tydligare i förskolan vad gäller SKA-arbetet. Det har varit tydligare uttalat att, hur och varför vi ska arbeta med detta.
Tidsperspektivet har varit längre med mer framförhållning, exempelvis inför workshops. SKA-arbetet har funnits med som ett tydligt innehåll på
chefsmötena.
Förändringen påbörjades tidigare i förskolan och har varit mer omfattande.
Exempelvis påbörjade förskolan obligatoriska workshops hösten 2017 och har totalt innan läsåret 17/18 är slut genomfört tre stycken per team. Skolan började våren 2018 med obligatoriska workshops i olika stadie- och
verksamhetsgrupper. En workshop per grupp har genomförts.
Förskolecheferna har fått individuell återkoppling på sina uppföljningar, det har inte rektorerna fått. Förskolecheferna har, efter eget önskemål, fått
individuell återkoppling på hur de beskriver resultat, analys och
utvecklingsområden, samt hur dessa hänger ihop. De har även fått återkoppling på andra aspekter i analysen, exempelvis hur väl de intagit ett chefsperspektiv samt lyft fram kritiska aspekter.
Teamsamarbetet i förskolan har gynnat SKA-arbetet. Tre av fyra team har skapat en gemensam struktur för uppföljningarna, från förskolechefsnivå till förskollärarnivå, som samstämmer med sektorns uppföljningar. Detta upplever förskolecheferna som en effektivisering och förenkling av deras
uppföljningsarbete jämfört med tidigare. Samtliga geografiska
förskolechefsteam bedöms ha en god dialog och ett stödjande samarbete kring sitt systematiska kvalitetsarbete.
Kvarstående utmaningar
Sektorn uppmärksammade i ”Uppföljningsrapport 3 2017 - Bilaga: Systematiskt
kvalitetsarbete Utbildning” två stora förbättringsområden för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa kvarstår. För det första måste analysen av resultatet, på områdes- och sektorsnivå, bli bättre och mer genomarbetad. Detta ska göras genom att avsatt mötestid används till fördjupade diskussioner kring de underlag och resultat som finns, samt utifrån dessa dra slutsatser och planera utvecklingsåtgärder. För det andra önskar sektorsledningen en tydligare styrkedja mellan nämnd och förvaltning.
Nedan följer ett antal ytterligare förslag på förbättringsåtgärder som sektorsledningen ser som ett nästa steg för att på förvaltningsnivå utveckla och förbättra styrningen av det systematiska kvalitetsarbetet. Eftersom förskolechefens och rektorns chef i förskole- respektive grundskoleförvaltningen kommer att vara utbildningschefen (UC) används denna titel fortsättningsvis.
För att öka tilliten och samspelet mellan enhetschef (EC) och UC är det viktigt att varje uppföljning noggrant analyseras, återkopplas och diskuteras mellan dessa båda. De uppföljningar som görs bör vara varierade, mångfasetterade och måste omfatta samtliga delar av läroplanen. Organisationen ovanför enhetschefsnivån behöver vara överens om vad syftet med varje uppföljning är. Statistik, skriftliga inlämningar eller rapporter från EC är olika sätt att som UC följa upp varje verksamhet, men det är inte tillräckligt.
Andra informationsflöden behövs, exempelvis observationer (verksamhetsbesök), kollegiala möten och dialoger mellan chefsnivåerna. För att på förvaltningsnivå kunna dra rätt slutsatser och prioritera rätt insatser behöver varje enskild verksamhet följas upp. Därför blir dialogen mellan UC och EC avgörande. Kontinuerlig dialog som bygger på nyfikenhet, lyhördhet och höga förväntningar är viktig på många sätt, inte minst för att bygga tillit. Likaså blir det avgörande hur UC tillsammans med övriga i förvaltningens ledning noggrant analyserar och gemensamt drar slutsatser. Det krävs tid till fördjupade dialoger på förvaltningsledningsnivå för att kunna prioritera rätt
utvecklingsinsatser för ökad måluppfyllelse.
Gjorda insatser och hur de kan förbättras
Genomförda insatser beskrivs i ”Uppföljningsrapport 3 2017 - Bilaga: Systematiskt kvalitetsarbete Utbildning”. Förbättringsförslag beskrivs i denna rapport under rubriken
”Kvarstående utmaningar”.
Goda erfarenheter som kan spridas
Eftersom sektorn redan i ett tidigt skede sett positiva resultat med sitt förändrade systematiska kvalitetsarbete (beskrivet i ”Uppföljningsrapport 3 2017 - Bilaga:
Systematiskt kvalitetsarbete Utbildning” och "Bilaga 3 Utvärdering av sektor utbildnings förändrade SKA-arbete") samt tydliga förbättringar mot att skapa en långsiktigt hållbar struktur och organisation för ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete, är det av största vikt att arbetet fortsätter. Sedan 2017 har
uppföljningarna och stödet till enhetscheferna utvecklats utifrån uppkomna behov och
det kontinuerliga förbättringsarbetet måste fortsätta. De långsiktiga strukturerna och inriktningen att följa upp alla läroplansmålen inom samtliga skolformer måste fortsätta, men det ska göras successivt och i en hanterbar takt. Strukturerna för det systematiska kvalitetsarbetet ska stödja hela styrkedjan och enheterna ska känna att organisationen stödjer deras kvalitetsarbete på enheten. Enhetscheferna ska känna att ”meningen med uppföljningarna i första hand är att utveckla och förbättra den egna verksamheten, och i andra hand beskriva ett nuläge för huvudmannen”.
3 Uppföljning per verksamhetsform