Grundskola och förskoleklass

2 § Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

(Skollagen 9 kapitlet)

2 § Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

(Skollagen 10 kapitlet)

3.3.2 Slutsatser och viktiga resultat Förskoleklass

 Elevernas förmågor stimuleras och utmanas utifrån ett tematiskt arbetssätt.

 En hög språkmedvetenhet finns i skolor som är lokaliserade i Torslanda. Få elever visar behov av stödinsatser.

 Screeningar ger ökad kännedom om individuella behov hos elever. Elever som på olika sätt har svårt med språk är kartlagda och detta kommer att underlätta lärarnas arbete med dessa elever i årskurs 1.

 Personalens kompetens är avgörande för kvaliteten i undervisningen. Kompetens inom NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) betyder mycket för ett inkluderande förhållningssätt.

 Det sociala samspelet mellan eleverna är väl utvecklat. Fokus på socialt samspel ger ökat självförtroende bland eleverna och trygga grupper.

 Hög kompetens hos medarbetare och låg personalomsättning har god effekt på elevers trygghet, trivsel och utveckling inom området normer och värden.

Andelen behöriga medarbetare i förskoleklass i Västra Hisingen är hög.

 Elevhälsan arbetar förebyggande och främjande genom exempelvis

elevhälsomöten som bidrar till ökad trygghet för elever och utveckling hos pedagoger och arbetslag. Elevhälsan finns i högre utsträckning med kring elever i förskoleklass och handleder elevassistenter kring ansvar, bemötande och förståelse för NPF. Handledningen upplevs vara mycket positivt.

 Övervägande delen av Västra Hisingens skolor har välfungerande rutiner för att uppmärksamma, utreda och följa upp kränkningar.

 Rektors ledarhandlingar utifrån ledarplanen har gett god effekt genom att arbetslagen regelbundet diskuterar och följer upp sina mål på arbetslagsmöten.

En tydligare pedagogisk styrning säkerställer att lärandet är knutet till förskoleklassens syfte och centrala innehåll.

 Gemensamma möten mellan rektorer och nätverksledare i stadsdelen ger ökad förståelse för och möjligheter i det systematiska kvalitetsarbetet.

 Det kollegiala lärandet har ökat då reflektion och diskussion om arbetsmetoder nu mer naturligt ingår på arbetslagsmöten.

Grundskola och förskoleklass

 Majoriteten av eleverna, både i de lägre och högre årskurserna, utvecklas och tillägnar sig nya kunskaper. Detta syns genom observationer, formativ och summativ bedömning samt resultat på nationella prov.

 De elever som inte når målen i ett eller flera ämnen har extra anpassningar, åtgärdsprogram eller är under utredning för åtgärdsprogram.

 Anledningen till att elever inte når kravnivån för godkänt i svenska är ofta att de missat ett delprov, vanligtvis berättande text eller faktatext.

 Anledningen till att elever inte når kravnivån för godkänt i matematik är ofta att de missat ett delprov, vanligtvis problemlösning (som ställer krav på

läsförståelse).

 Elever i skolor lokaliserade i Torslanda har generellt hög måluppfyllelse. En stor majoritet av dessa elever har växt upp i socioekonomiskt starka hemmiljöer. De flesta eleverna har ett starkt stöd hemifrån.

 Riktade lästräningsinsatser ger mycket god kunskapsutveckling hos eleven.

 Hög kompetens hos personal, ökad andel lärare och möjligheten att dela in eleverna i mindre grupper vid olika tillfällen ger en flexibilitet och ökad möjlighet att individualisera undervisningen.

 Enheter med en tydlig strategi för att öka elevens inflytande över sitt lärande (klargöra mål, lärande klassrum, återkoppling, gruppen som en lärresurs för varandra) ser ökad lust att lära och ökad begriplighet hos eleverna.

 Ett hälsofrämjande arbete med fokus på relationsskapande mellan elever samt lärare och elever ger ökad trygghet och trivsel samt ökad måluppfyllelse.

 En förutsättning för eleven att nå målen är att eleven deltar i undervisningen. Ett förebyggande arbete kring skolnärvaro med samarbete mellan arbetslag och elevhälsa ger bättre förutsättningar att i ett tidigt skede kunna ge stöd till eleven.

 Flera skolor har någon eller några (till exempel förstelärare) som stödjer rektor i arbetet med normer och värden, vilket har lett till en kvalitetsökning. Även på områdesnivå syns positiva effekter i form av mer genomarbetade underlag i uppföljningar från skolor.

 I ledarplanerna har rektorerna tydliggjort att de systematiskt följer upp

arbetslagens arbete för att eleverna ska nå målen gällande normer och värden, vilket blir en kvalitetssäkring.

 Rektorerna beskriver att elever i högre grad accepterar olikheter och att elever lär på olika sätt.

 Nyanlända elever, elever med neuropsykiatiska funktionsnedsättningar (NPF) och till viss del särskoleelever arbetar i större grad tillsammans och inkluderade i skolan än tidigare.

 Fler rektorer beskriver att elevhälsoteamen möter arbetslagen i ett systematiskt förebyggande och främjande arbete. Elevhälsomöten (EHM) leder till ökad trygghet hos elever samtidigt som personalen blir tryggare med hur de arbetar med elevgruppen.

 Organisationen på skolorna spelar roll i resultatet. Är man fler personer i ett arbetslag kring samma elevgrupp så ger det bättre förutsättningar för att arbeta både förebyggande och främjande men också åtgärdande vid kränkningar.

 Antalet anmälda kränkningar av elever ökar kraftig varje år, även om det minskar på en del skolor. Ökningen från fjolåret är 39 procent. Det sker flest kränkningar på raster och under lektionstid. Här ser stadsdelen en koppling till resultat av elevenkäter som visar att studieron är låg. Det är fler pojkar än flickor som upplever sig kränkta. I flera år har vi sett mönster att elever i någon form av skolsvårigheter är överrepresenterade inom kränkningsområdet både som utsatt

och som utsätter. Att kränkningarna ökar är svårt att analysera, men trenden är tydlig. Bidragande förklaringar kan vara att kränkningsbegreppet nu är mer känt på skolorna samt att sektorn har en välkänd och inarbetat rutin för anmälan om kränkande behandling. Kopplingen till dålig studiero är tydlig.

 Stadsdelen har stor omsättning av personal, vilket har betydelse kring det hållbara arbetet kring normer och värden.

 Vid några skolor präglas elevernas hemmiljöer av patriarkala strukturer, det kan visa sig genom att eleverna är obekväma eller ovana att samarbeta eller umgås utanför sin könstillhörighet. Arbetet med Bygga broar (ett värdegrundsarbete där interkulturell kompetens och normkritiskt perspektiv arbetas med) är

framgångsrikt i detta arbete.

3.3.3 Åtgärder för utveckling

Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat 1.

Förskoleklass

 Screeningmaterialet ska analyseras och vad skillnaderna kan bero på ska undersökas för att bättre förstå hur en likvärdighet kan skapas.

 Behov finns av kompetensutveckling i lågaffektivt bemötande samt reflekterande läsning.

 Tillgängliga miljöer behöver skapas för att möta alla elevers behov, förutsättningar och förmågor.

 Kompetensen kring inkluderande lärmiljöer måste höjas för att öka trygghet, trivsel och främst förståelsen för olika funktionsnedsättningar samt vilka verktyg som främjar inkludering. Alla vuxna på skolan ska involveras i arbetet med normer och värden, exempelvis personal inom Intern service.

 Digitala verktyg ska användas så att eleverna görs mer delaktiga i dokumentationen av verksamheten och sitt lärande.

 Det finns på enheterna ett behov av handledning, från förskoleklassutvecklarna samt förskoleklassnätverket, i förskoleklassens syfte och centrala innehåll.

Grundskola

 Elevens trygghet, trivsel och studiero är avgörande för elevens förmåga till kunskapsutveckling. Därför behövs en intensifiering av det hälsofrämjande arbetet.

 Kunskapen hos lärare och rektorer kring elever inom området NPF måste öka för att förebygga kränkningar och utanförskap, men också för att stärka den inkluderande lärmiljön. För att lärare ska kunna anpassa undervisningen efter elevers olikheter och behov, samt öka kvaliteten och omfattningen av

inkluderande lärmiljöer, behöver rektorer kollegiala samtal kring hur de ska leda och utveckla detta på stadsdelens skolor.

 Arbetsmetoderna måste förbättras för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Flexibla arbetsformer kan behövas för att öka måluppfyllelsen.

 Digital teknik bör i högre grad användas för att öka elevernas läs- och skrivförmåga, samt lust och motivation.

 En kartläggning behöver göras av det språkutvecklande arbetet i stadsdelen.

 Redovisningen av elevernas måluppfyllelse kan utvecklas. Rektor och

områdeschef behöver ha kännedom om elevernas utveckling i alla årskurser och ämnen samt över tid (progression).

 Samarbetet mellan skola och fritidshem behöver utvecklas för att få en helhetssyn på elevens lärande.

 Resultat och analys av de nationella proven behöver tydligare kopplas till sektorns kvalitetsuppföljningar.

2.

Förskoleklass

 Implementering av kartläggningsmaterial år F-1.

 Väl förankrade i bedömningar av elevers kunskaper i årskurs 1. God kunskap om bedömningsstöd i årskurs 1 och 3.

 Förskoleklassen måste finnas i ett pedagogiskt sammanhang, och samverkan med grundskolan stärkas.

 Övergångar mellan förskoleklass och årskurs 1 måste kvalitetssäkras. Elevens kunskapsutveckling behöver vara i fokus och utvärdering samt återkoppling från grundskolan göras.

Grundskola

 Fortsatt arbete med språkutvecklande undervisning - Vi ser skillnad på elevers kunskapsutveckling och måluppfyllelse vid de skolor som medvetet arbetat med att stärka elevernas språkutveckling.

 Formativ bedömning - Fortsatt arbete med att öka elevernas möjligheter att reflektera över sitt eget lärande med stöd av god planering, återkoppling och delaktighet.

 Trygghet och studiero - Fortsatt arbete med att öka studieron på våra skolor. Vi ser att ett medvetet arbete ger resultat.

 Ledarskap i klassrummet - Våra nyutbildade lärare behöver stöd i att vara en trygg och tydlig ledare i klassrummet. Mentorskap ger förutsättningar.

 Systematiskt kvalitetsarbete - Fortsatt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet på olika nivåer. Arbetslaget har en viktig roll.

 Elevhälsan börjar i klassrummet - Fortsatt stöd till rektorer i att styra och leda elevhälsoarbetet.

 Stärka likvärdigheten - Fortsatt arbete i ämnesnätverk där digitalisering kan vara en inriktning.

 Bevara och utveckla stadsdelens nätverk för specialpedagoger.

3.4 Grundsärskola