5. Resultat och analys
5.2 Fritidshemmets uppdrag
Det är viktigt att personalen
o utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt,
o erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen och
o förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling.(Skolverket, 2007 s.22)
Temat som citatet beskriver är till för att belysa de likheter och skillnader som finns i de tankar och upplevelser som fritidspedagogerna uttrycker när de ställs mot rekommendationer och krav.
Pedagog A som arbetar i förskoleklass talar först om fritidshemmet som ett komplement till skolan i form av att omsorg erbjuds för de barn vars föräldrar arbetar eller studerar. Vidare ser A möjligheter i att arbeta tematiskt över hela dagen, dels genom att slutföra arbeten som eleverna påbörjat under skoldagen och dels genom att bygga vidare på de teman som eleverna arbetar med under lektionerna, och nämner naturämnen som exempel. A påpekar att det förutsätter gemensam planering med lärarna för att det ska fungera.
B drar paralleller mellan vuxnas arbetsdagar och elevernas skoldagar och menar att då så mycket av elevernas tid i skolan är styrd av pedagoger, även vilka tider de har rast och äter på, är det viktigt att eleverna har möjlighet att välja själva vad de vill göra under eftermiddagen. Pedagog C menar att ett komplement när det gäller innehållet är de sociala färdigheter som utvecklas på fritids. Samarbete, social kompetens och anpassning är några av de egenskaper som fritids ger utrymme för att utveckla. Dessa egenskaper kan barnen använda sig av när det gäller att arbeta i grupp, beskriver C. Ett annat kompletteringsområde är aspekten rörelse. C anser att det finns en begränsad möjlighet för fysisk aktivitet under skoldagen som fritids kan uppväga på eftermiddagarna. Pedagog D ser avbrottet från skolan som ett komplement. Genom att skapa tillfällen under skoltid där barnen kommer till en fritidspedagog för verksamhet så får barnen en distans till skolarbetet. D kallar det att vila från skolarbetet och ser det som en möjlighet för barnen att hämta kraft till fortsatt skolarbete.
Detta arbetssätt, menar D, underlättar för barnen och ger de barn som inte går på fritids en möjlighet att göra vad man annars gör på eftermiddagen.
Som innehållsmässigt komplement till skolan beskrivs i Kvalitet i fritidshem att fritidshemmet skapar mångsidighet, helhet och kontinuitet i elevernas utveckling och lärande. Detta uppnås av en verksamhet med ett varierat innehåll av aktiviteter där fokus ligger på andra saker än i skolan. Man belyser att fritidspersonalen med sin inriktning på social utveckling kan
komplettera skolan i elevvårdsarbete och tillföra perspektiv(Skolverket 2007).
Pedagog A påpekar att fritidshemmet inte får bli en förlängning av skoldagen och att
fritidshemmets egen verksamhet måste få ta plats och talar om fördelar med att verksamheten är åldersintegrerad på eftermiddagarna, vilket gör att eleverna får lära känna andra än sina klasskamrater och att de yngre kan se och lära av de äldre. A tycker att fritidspedagogerna har en stor del i elevernas utveckling och större möjligheter i det arbete då de träffar eleverna under hela dagen. Enligt A ska verksamheten på fritidshemmet vara erbjudande och eleverna ska aldrig känna sig tvingade att delta i planerade aktiviteter.
Pedagog B lyfter fram elevernas frihetskänsla och ser i första hand den kompletterande funktionen som möjligheter att erbjuda eleverna ett annat innehåll än det de tar del av under skoldagen. Om eleverna vill delta i olika aktiviteter erbjuder fritidshemmet ett varierat utbud men om de vill, som B uttrycker det, ”sitta och dingla med benen”, är det lika meningsfullt och menar att eleverna kan ”processa dagen”. Vidare anser B att synen på lärandet i skolan är mer begränsat till rena ämneskunskaper medan arbetet med socialisering och
konflikthantering i själva verket är lika stort.
Pedagog C ser fritidsverksamheten som en möjlighet att bejaka barnens intresse på ett sätt som skiljer sig från skolan och menar att det borde finnas möjligheter att erbjuda barnen intressebaserade aktiviteter i större utsträckning. De olika aktiviteterna gör att olika barn från olika grupper kan mötas. Pedagog D talar om fritids som en nivåanpassad verksamhet där barnen får finnas till på ett mer kravlöst plan.
Enligt Kvalitet i fritidshem ska fritidshemmen i enlighet med skollagen erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta genom att bedriva en trygg, lustfylld och stimulerande verksamhet där lek och skapande tar stort utrymme. Verksamheten ska ta form enligt elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter( Skolverket 2007).
Enligt pedagog A är det avgörande för kvaliteten på fritidsverksamheten att eleverna får vara med och påverka innehållet. Detta gör man via en förslagslåda som sedan ligger till grund för
planeringen. Sedan lägger pedagogerna till sådant som de tror att eleverna har nytta av. A säger att föräldrars frågor och är välkomna och att målet är ett öppet klimat. A anser att fritiden är den tid då man ska få göra roligare saker, och för att skapa en meningsfull fritid på fritidshemmet bör eleverna kunna styra över vad de vill göra. A jämför med vuxna som själva kan välja att anmäla sig till olika fritidsaktiviteter och talar om en erbjudande verksamhet med balans, där det ska gå att välja oplanerade aktiviteter men där planerad aktivitet för de som inte vet vad de ska göra finns tillhands. Något som A anser skulle behövas är rum för eleverna att få vara i fred och leka ostört i. Allra viktigast tycker A är trygghet, att eleverna trivs på fritidshemmet och har roligt.
Det första pedagog B nämner som viktigt på fritidshemmet är att eleverna ska känna sig trygga och respekterade och att de blir mötta på den nivå de befinner sig. En syn som enligt B genomsyrar verksamheten på hela skolan. B säger sig vara övertygad om att lärande är något som sker konstant och hävdar att meningsfull fritid kan innebära allt emellan vuxenledd aktivitet, spel såsom fotboll till att få slippa engagera sig och samla kraft i att sitta still eller gå runt och titta upp i luften en stund. De barn som är självständiga, menar B, ska få lov att välja mycket själva vad de vill göra och de barn som behöver stöd för att komma in i gemenskapen ska få det. ”Och vi bejakar lek… vi bejakar barns lekande så mycket, mycket vi kan
någonsin!”
5.2.1 Analys
Pedagog A fortsätter att tala om fritidshemmets roll som underordnad skolans. Resonemanget kan förstås ur diskursen Fritid är den överblivna tiden. Likt Haglund(2009) talar om skolans verksamhet som härskande och fritidshemmets funktion som trygg förvaring sett ur denna diskurs, talar A om fritidshemmets kompletterande funktion som omsorg för elever till arbetande föräldrar och möjligheter till att arbeta vidare med teman och arbetsuppgifter som har sin grund i skoldagen. Den tolkning som A gör av fritidshemmets kompletterande uppdrag verkar inte stämma överens med den egna kvalitetssynen då A fortsätter med att ge uttryck för
och lyfter fram socialt utvecklande delar i fritidshemmets arbete. Detta kan ha att göra med den urvattnade yrkesroll som Calander(1999) menar att fritidspedagoger får när den sätts i relation till skolan. A verkar ha en syn på kvalitet som är mer förenlig med Haglunds(2009) beskrivning av diskursen Fritid som tid för aktiviteter och talar om erbjudande verksamhet där eleverna är med och påverkar innehållet och drar paralleller till vuxnas fritid som en tid då de vuxna själva väljer vad de vill göra. Svårigheten tycks ligga i att validera verksamheten mot styrdokument på ett sätt som liknar Calanders(1999) resonemang om att yrkesrollen blir oklar i relation till skolan.
När pedagog B talar om sin kvalitetssyn läggs stor vikt på elevernas frihetskänsla på ett sätt som kan tolkas som förstådd diskursen Fritid är den tid individen själv bestämmer över. Haglunds(2009) beskrivning av diskursens konsekvens för fritidshemmet i form av att elevernas frihetskänsla styr innehållet stämmer väl överens med B:s sätt att inte värdera aktiviteter som eleverna själva väljer. Den oklarhet inför fritidspedagogens roll som
Haglunds(2009) menar blir konsekvensen av en tolkning av Kvalitet i fritidshem verkar inte delas av B. B talar varken om fritidspedagogens roll som inväntande eller aktiv utan istället som både och, i och med att de elever som är självgående eller kommer med idéer uppmuntras till detta och de elever som inte vet vad de vill erbjuds delta i planerad aktivitet.
Pedagog C ger, i enlighet med Haglunds(2009) definition av diskursen Fritid är tid för ”nyttiga” aktiviteter, en tydligare bild av fritidspedagogens yrkesroll. Likt Haglund(2009) beskriver att en tolkning av Kvalitet i fritidshem gjord ur denna diskurs ger aktiviteterna på fritidshemmet en
utvecklande betydelse talar C om fritidshemmet som komplement i form av aktiviteter som utvecklar sociala färdigheter och samarbetsförmåga samt ger utrymme för fysisk aktivitet. C anser inte att rollen som hjälplärare i klassrummet är meningsfull för fritidspedagogen utan vill istället gå så långt som att förlänga skoldagen för att ge större utrymme för den verksamhet C ser som rent fritidspedagogisk. Detta kan ses i enlighet med Calander(1999) som menar att åtskillnad av skola och fritids är det enda som kan hindra fritidspedagogens roll att hamna i skuggan av lärarens.