Synen på framtida kvalitetsarbete

Gemensamt för de fyra fritidspedagogerna är att de uttrycker tankar om nya eller förändrade arbetssätt. Ingen pratar om sin verksamhet som statisk utan ser möjligheter till förändring trots den skepsis som finns mot de ökande kraven i samband med de begränsade resurser som ges. Pedagog B beskriver ett forskningsprojekt som hon önskade skulle genomföras. Projektet skulle syfta till att se vad som händer med de barn som växer upp i de stora barngrupperna där ljudnivån är hög och aktiviteterna ofta begränsade. B lägger fram olika teorier för hur dessa barn kommer att vara som vuxna, enormt stresståliga med en enorm förmåga att fokusera eller helt oförmögna att ta ett eget beslut efter att ha blivit så hårt styrda i en verksamhet där det inte finns utrymme för egen vilja. Även rent medicinska aspekter tar B upp och menar att hörseln måste påverkas av detta larm som uppstår när alla dessa barn ”fållas ihop”. Med ett framforskat bevis på att detta sätt att bedriva verksamhet är skadligt för barnen menar B att fler föräldrar skulle reagera och sätta press på politikerna. Ingen vill väl att deras barn ska ta skada menar B.

Pedagog A vill veta exakt vad barnen lär av fritidspedagogerna. Vad är det som definierar yrkesgruppen fritidspedagog och vilka ämnen kan knytas till den yrkesgruppen, det är saker A skulle vilja att forskningen tittar på. På det sättet menar A kan rollen bli tydligare och

fritidspedagogerna sedda som en lärargrupp. En annan aspekt är vad tanken är att

fritidspedagogerna ska användas till i framtiden. A menar att det länge funnits en diskussion om den diffusa yrkesrollen och att vi idag inte kommit ett dugg längre än mitten av 90-talet. ”Ser vi på oss själva att vi har en lärarroll och en betydelse för barnen och att det är viktigt med fritidshem, då hittar vi kanske vår yrkesroll på ett annat sätt”.

C uttrycker önskan om att fortsätta utveckla ett arbete som påbörjats på skolan som går ut på att fritidshemmet erbjuder ett utbud av olika aktiviteter som är styrt utifrån elevernas intressen

möjlighet att ingå i fler olika grupper oberoende av vilken avdelning de i grunden tillhör. Vidare tycker C att skolan och fritidshemmet sammanflätas i form av förlängd skoldag där fritidspedagogiken tillåts ta plats under hela dagen, både i form av praktiskt arbete och av fysisk aktivitet. C menar att skoldagen ändå slutar tidigare än de flesta av elevernas föräldrar slutar arbeta och att alla i skolan skulle dra fördelar av detta. Skoldagen skulle bli mer

varierad och fritidspedagogerna skulle ha mer ork till att genomföra planerad verksamhet om den inte bara är förlagd under eftermiddagarna. Dessutom skulle detta även innebära att de elever som inte är inskrivna på fritidshemmet blir en del av dess verksamhet. Pedagog D talar om att vidga elevernas vyer och vill vidareutveckla arbetet med utforskande av närmiljön. D vill ta sig ut längre i samhället med eleverna för att besöka olika former av verksamheter och eleverna skulle behöva se mer än just närområdet och skolan men D hävdar att det är en ren resursfråga. Fritidshemmet har helt enkelt inte råd att boka bussresor.

5.4.1 Analys

Fritidspedagogernas syn på sin egen möjlighet att förändra kvaliteten på fritidshemmet är begränsade. Det finns en misstro till att deras åsikter ska tas på allvar och att den förändring eller forskning de vill se ska bli verklighet. Samtidigt ger de uttryck för olika

kvalitetsutvecklande åtgärder som de anser är relevanta. Forskningen som pedagog B ger uttryck för tyder, om man kopplar det till Kvalitet i Fritidshem, på en insikt att forskning behövs för att kunna utföra ett långsiktigt kvalitetsarbete. En sådan anknytning till

vetenskapen kan enligt Gustavsson(2002) höja värdet på den kunskap som kommer från en verksamhet där det annars är svårt att mäta det man lär sig. Även pedagog A talar om en forskning som skulle kunna validera den verksamhet som bedrivs på fritidshemmet samt säkra kvaliteten. Genom att få en tydligare bild av vad det innebär att vara fritidspedagog menar A att det på ett lättare sätt skulle gå att mäta vad denne lär ut. Detta liknar den uppfattning som fritidspedagogerna i Kunskapsmöjligheter i fritidshem förmedlar(Saar m. fl. 2012). Där påvisas att dokument som kvalitetsredovisningar kan vara ett stöd för fritidspedagogerna genom att verksamheten blir pedagogiskt och akademiskt förankrad. Freire(1976) menar att det kan finnas en fara i att använda sig av färdiga tankar då de riskerar att förbli oreflekterade och därmed ge upphov till handlingar som är meningslösa ur ett utvecklande perspektiv.

Kvalitet i fritidshem är ett sådant paket av färdiga tankar och Haglund menar att det kan tolkas

Freires(1976) tes om oreflekterade handlingar kan bidra till att den kvalitetssyn som Kvalitet i

fritidshem förespråkar snarare blir en begränsning när det kommer till att utveckla

verksamheten på fritidshemmet. I Kunskapsmöjligheter i fritidshem beskrivs den ständiga kvalitetsredovisningen delvis som en begränsning för innehållet delvis som en möjlighet till validering(Saar m. fl. 2012).

6. Diskussion och slutsats

Syftet är att undersöka hur fritidspedagogers syn på kvalitet stämmer överens med den kvalitet som presenteras i Skolverkets styrdokument och rekommendationer med särskilt fokus på Kvalitet i fritidshem. Vidare är syftet att undersöka vilka frågor fritidspedagoger uppfattar som viktiga när det gäller kvalitet, kvalitetsarbete samt synen på kvalitet.

Fritidspedagogernas roll ses i den tidigare forskningen som något som fått en underordnad betydelse gentemot skolan. Detta har gjort att fritidspedagogernas kompetetens ifrågasatts och delar av de brister som finns på fritidshemmen har förklarats med bristande medvetenhet och kompetens hos personalen. De fritidspedagoger som intervjuats i studien talar om sätt att uppnå kvalitet på ett sätt som visar att det finns en kunskap om hur detta arbete ska gå till. Denna kunskap har sin grund i att under lång tid studerat och arbetat. Gustavsson(2009) menar att den erfarenhetsbaserade kunskapen, fronesis, syftar till att utveckla och förbättra människor villkor medan den vetenskapliga delen, episteme, syftar till att förklara den verklighet människan lever i. Samtidigt menar Freire (1976) att reflektion och dialog är nyckeln till den medvetenhet, ”conscientizaÇão”, som gör utveckling möjlig. För de fyra fritidspedagoger som studien berör är det tydligt att kunskapen finns. Den är inte så avancerat formulerad retoriskt som Gustavsson(2002, 2009) skulle mena gav en större validering, men den finns. Det finns också en medvetenhet om hur bilden av fritidspedagogen och

fritidshemmet ser ut som gör att man vill stärka rollen och visa på en kunskap om kvalitet. På olika sätt talar fritidspedagogerna om sig själva som kompetenta samtidigt som det finns en osäkerhet inför hur man ska klara de krav som ställs uppifrån. Självförtroendet hos ett par av fritidspedagogerna har dessutom sänkts av det faktum att lärarlegitimation inte ska gälla deras yrkesgrupp. De talar om kvalitet och utveckling på ett sätt som visar att detta är aspekter som de både tar på allvar utifrån verksamheten och utifrån sin egen roll. Kvalitetssynen liknar den som beskrivs i Kvalitet i fritidshem men formuleras annorlunda. Dessa olikheter i retoriken kan ha sin förklaring i skillnaderna mellan tal och skriftspråk men också i det faktum att fritidspedagogerna talar med sin egen verksamhet i åtanke. Det har varit en utmaning för studien att lyfta ut fritidspedagogerna från tanken om vad de gör till vad de skulle vilja göra. De vill både visa på sin kompetens och sin bakbundenhet inför kraven. För studien skulle det kunna ses som ett bakslag om fritidspedagogerna inte ser sig som aktörer med makt till förändring. Genom att göra en koppling till Sztompka(1993) som menar att det finns olika

nivåer på utveckling i relation till aktörers kreativitet och verksamhetens förutsättningar är det möjligt att istället dra en alternativ slutsats. Den slutsatsen innebär att det är omöjligt att generalisera på det sätt som undersökningen från Skolinspektionen gör i Fritidshemmet. För den här studiens frågeställningar innebär den slutsatsen egentligen ingenting då den inte tillför något svar på de frågor som ställts. Den skulle mer kunna ses som en tanke som uppkommit under studiens gång och utgöra en bas för hur en fortsättning på den här studien skulle kunna se ut.

Studien har hela tiden utgått från de frågor som presenterades i Syfte och frågeställningar vilket gett en god bas att arbeta från. Fritidspedagogerna talar om kvalitet på ett sätt som går att relatera till Kvalitet i fritidshem både när det gäller innehåll och grundtanke(Skolverket 2007). Resonemanget kring forskning och utveckling av kvalitetsarbete har synliggjorts på ett sätt som visar att det finns en kompetetens och medvetenhet kring verksamhetens behov av forskning och utveckling av arbetssätt när det gäller ökad kvalitet. I relation till det teoretiska perspektivet och den forskning som presenterats har studien nuddat vid olika faktorer som påverkar fritidspedagogernas sätt att tala om kvalitet och framtida kvalitetsarbete. Det finns en del begränsningar i studien som till stor del kretsar kring svårigheten att hitta relevant tidigare forskning och möjligheten att utföra fler intervjuer. Detta kan ha gjort studien snävare än det från början var tänkt men också genereret en djupare förståelse för den litteratur som funnits.

6.1 Till sist

Vår förhoppning är att studien ska kunna bidra till diskussionen om fritidspedagogers kompetens och fritidshemmens kvalitet. Vi lämnar studien med nya tankar om vikten av att kunna framställa sin kunskap på rätt sätt och en ny mer kritisk syn på dokument från Skolinspektionen.

Referenslista

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Calander, Finn (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: fritidspedagogers och lärares

yrkesrelation i integrerade arbetslag. Diss. Uppsala: Univ.

Freire, Paulo (1976). Pedagogik för förtryckta. 8. uppl. Stockholm: Gummesson

Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap?: en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk

Gustavsson, Bernt (2009). Utbildningens förändrade villkor: nya perspektiv på kunskap,

bildning och demokrati. 1. uppl. Stockholm: Liber

Haglund, Björn (2009). Fritid som diskurs och innehåll: En problematisering av

verksamheten vid >afterschool programs> och fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige,

2009: 1

Saar, Tomas, Löfdahl, Annica & Hjalmarsson, Maria (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska

fritidshem. Nordisk Barnehageforskning, 5(3), 1-13

Skolverket (2007) Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727

Skolverket (2011a) Fritidshemmet: en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling.). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2623

Skolverket (2011b) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:

Skolverkets lägesbedömning 2006: förskola, skola och vuxenutbildning. (2006). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1641

Skolverket (2000): Finns fritids?: en utvärdering av kvalitet i fritidshem. Rapport nr 186.

Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=598

Sztompka, Piotr (1993). The sociology of social change. Oxford: Blackwell

Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik

Bilaga 1.

Intervjumall

Frågorna syftar till att ta reda på fritidspedagogers syn på kvalitet samt idéer om forskningsområde.

Frågor

1. Har du/ni en uttalad syn på kvalitet här på arbetsplatsen?

2. Beskriv hur du tänker kring fritids som ett komplement till skolan både tids- och innehållsmässigt.

3. Vad innebär begreppet meningsfull fritid för dig som fritidspedagog?

4. De flesta fritids har barn i åldrarna 6-10 år, hur möter man alla barnens olika behov utifrån åldersperspektivet?

5. Om du fick en möjlighet att utveckla arbetssätt på fritids, vilka arbetssätt hade du då prioriterat?

6. När är din dag som stressigast respektive lugnast?

7. Märker du av de utbildningspolitiska kraven i ditt dagliga arbete?

8. Hur ställer du dig till att barnens kostvanor är en del av fritidshemmets ansvar? 9. Vilka dokument hänvisar du oftast till om du måste?

10. Överdrivs fritidspedagogens betydelse för barnens utveckling? 11. Vad, i ditt arbete, ger mest utrymme för din utveckling? 12. Vad är det mest självklara du anser att ni gör på fritids?