Normer och värden

Det är viktigt att personalen

o aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen är en integrerad del i det vardagliga arbetet med att stödja barns utveckling

och kopplar samman det med hur barnet utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande och

o strävar efter att se det unika hos varje barn och medvetet arbetar med att olikheterna i gruppen ses som en tillgång.(Skolverket, 2007 s.25)

Temat beskriver de normer och värden som alla fritidspedagoger ska stå för och förmedla. Syftet med att studera dessa i relation till vad fritidspedagogerna svarar är att få en bild av hur de ställer sig till formuleringen av dessa.

Pedagog A beskriver värdegrundarbetet som en stor del i kvaliteten på fritidshemmet. A nämner att vissa elevgrupper, när de är nya, kan behöva arbeta extra mycket med social träning för att fungera ihop och att ett mål med verksamheten på fritidshemmet är att skapa ett öppet klimat. A nämner sin utbildning som en tillgång i arbetet med konflikthantering och är tydlig med att det mest grundläggande i arbetet är att finnas till för alla elever och skapa en trygghet i verksamheten.

Även pedagog B tar upp elevernas känsla av trygghet som grundläggande för en kvalitativ verksamhet och menar att alla elever ska känna sig respekterade och bli bemötta av

pedagogerna på den nivå de befinner sig. Viktigt, enligt B, är att ha koll på vad som händer i gruppen och var eleverna befinner sig samt stötta de elever som behöver hjälp i att bli en del av gemenskapen. B hävdar att fritidspedagogen har en tung betydelse i elevernas utveckling genom arbete med konflikthantering och socialisering.

B menar att mycket handlar om att lära eleverna att respektera varandra och varandras olikheter och att det är en tillgång för fritidspedagogen att man träffar eleverna under hela dagen. A nämner likabehandlingsplanen som ett pedagogiskt hjälpmedel tillsammans med klass- och skolregler. ”Likabehandlingsplanen är faktiskt det som det viftas mest med”.  

Pedagog C tar upp likabehandlingsplanen som någonting representativt för allt arbete i fritidshemmet. Enligt C är trygghet och social utveckling centralt, att träna eleverna på hur man uppför sig mot varandra, se till att alla trivs och känner sig inkluderade och att ingen känner sig kränkt. C hävdar att social kompetens och samarbetsförmåga är

grundförutsättningar för framgångar i skolan, men något som utvecklas i fritidhemmet. Det viktigaste för att uppnå god kvalitet i verksamheten, menar C, är pedagogernas

förhållningssätt. C uttrycker önskan om större delaktighet hos föräldrar och tycker att det är konstigt att inte fler kommer och ställer frågor om verksamheten. Enligt C är det

fritidspedagogernas arbete till stor del förebyggande och allas ansvar att ta upp alla konflikter i gruppen, stora som små. C menar att fritidspedagogens arbete ibland kan vara svårt att sätta

fingret på men att om pedagogerna ”sätter skygglapparna på och inte låtsas om någonting” så blir barngruppen orolig direkt och fritidshemmet får barn som går hem med ont i magen.

5.3.1 Analys

Fritidspedagogerna talar om de grundläggande värden som står beskrivna i styrdokumenten och beskriver det som en självklarhet att barnen ska behandlas med respekt och lära sig respektera andra. Några kompromisser är det inte tal om här utan är det någonstans som verksamheten aldrig får brista så är det i värdegrundsfrågorna. Klimatet ska vara sådant på fritidshemmet att barnen känner sig trygga att vara sig själv och därigenom låta varandra vara det också. Detta speglar den bild som förmedlas i Finns fritids är fritidspedagogerna listade trygghet som en av de primära uppgifterna på fritidshemmet(Skolverket 2000). Det finns en övertygelse i det sätt som fritidspedagogerna talar om kvaliteten när det gäller vad de benämner som grundläggande i fritidsverksamheten. Genom inkludering och trygghet vill man skapa en plattform för barnen att utvecklas. Gustavsson(2002) påpekar att det i den progressivistiska traditionen fokuseras på de egenskaper individen har i relation till lärandet samt att vägen till kunskap bottnar i erfarenheter och egenskaper. Fritidspedagogerna menar att deras erfarenheter visar att trygghet är den grund på vilken alla annan verksamhet vilar samt att man utan den inte har en möjlighet att bygga vidare på en kvalitativ pedagogisk verksamhet. Denna syn kan tolkas enligt Haglund(2009) genom diskursen att fritids är den överblivna tiden och skapa en syn av fritidshemmet som en plats där enbart trygghet och omsorg är viktiga. Detta skulle betyda att fritidspedagogerna enbart har ambitioner som rör trygghet och omsorg om det inte var för att de nämner dessa saker som grundläggande för all annan verksamhet. Freire(1970) menar att makten hos aktörerna ligger i kunskapen att använda sig av sina erfarenheter på ett välgrundat sätt. Handlingen som består i att skapa trygghet för barnen kommer från ett erfarenhetsbaserat resonemang. I Kvalitet i fritidshem beskrivs inte bara vikten av relevant utbildning(Skolverket 2007). Erfarenhet är också en aspekt som anses viktig då man i inledningen bland annat nämner detta som en av grunderna till dokumentet. Inte heller är det ett krav att utbildning och erfarenhet ska vara integrerade då det i Skollagen står att relevant utbildning eller erfarenhet krävs för omsorg och pedagogisk verksamhet. Gustavsson(2002) menar att all kunskap bör ses som relevant. Genom att undervärdera kunskap som kommer från erfarenhet och se kunskap som är mätbar som normen riskerar viktig kunskap gå förlorad. Om den erfarenhetsbaserade kunskapen hos

fritidspedagogerna inte värderas kommer den inte heller att tas på allvar i kommunikationen som rör verksamheten. Freire(1976) beskriver att en dialog där en part inte ges rätt att uttala sig inte kan existera. Utan en dialog utvecklas inte det sammanahang som aktörerna befinner sig i. Inte heller kan den kunskap som aktörerna har reflekteras utan en dialog vilket enligt Freire(1976) skapar handling utan reflektion och handlingen i sig blir meningslös.