Fritidshemslärarens kompetenser

I detta stycke behandlas frågeställningen ”På vilket sätt tar man tillvara på fritidshemslärarens kompetenser?”. För att besvara den behövde vi först ta reda på vad informanterna anser vara fritidslärarens främsta kompetenser för att därefter gå vidare och få svar på hur den nyttjas på den egna skolan eller om de anser att den hade kunnat nyttjas på ett annorlunda eller även bättre sätt.

6.2.1 Fritidshemslärarens främsta kompetenser

När vi frågade våra informanter vad de ser som fritidshemslärarnas främsta kompetenser nämner samtliga i större eller mindre utsträckning den starka kompetensen för sociala samspel som de anser att fritidshemslärarna har. Som ett exempel lyfter hälften av deltagarna fram hur fritidslärare är bra på att använda sig av gruppen i många lärandesituationer, till exempel genom värdegrundsarbete eller i arbete för att skapa trygghet men även för att nå fram till den enskilda individen. Pedagogen Greta betonar vikten av fritidshemslärarnas förmåga att använda sig av

31

gruppen i de fall där det finns elever som utmärker sig på ett sätt som är mindre tilltalande, där de eleverna behöver bli mer anonyma för att lyckas. Detta beskrivs på följande vis:

[...] en elev som inte riktigt når ända fram hos alla vuxna och kanske möts av vuxna som tycker att det är eleven som är ett problem i stället för att det är miljön och undervisningsmetoderna som inte riktigt funkar för den eleven. Där tror jag att ni som framtida fritidshemslärare kommer att ha en jätteviktig uppgift. (Pedagogen Greta, personlig kommunikation, 29 april 2021).

Båda rektorerna i undersökningen lyfter fram den breda och varierande kompetens som de anser att fritidslärare har. Rektorn Thomas anser att fritidshemsläraren har många olika kompetenser i form av att sociala samspel kan utgöra en del och ämneskompetens en annan. Rektorn Kerstin beskriver det som att fritidshemsläraren kanske inte har lika djupa ämneskunskaper men att de har en annan bredd av olika kompetenser och liknar det vid ett smörgåsbord, men lyfter framför allt fram deras förmåga att fånga upp de sociala bitarna.

Grundläraren Mia lyfter fram fritidhemslärares förmåga att arbeta med det praktiska i de teoretiska ämnena vilket flertalet av övriga informanter också nämner. Det kan till exempel handla om att eleverna tillsammans med klassläraren går igenom teorin för hur olika träd ser ut eller en blommas beståndsdelar där fritidshemsläraren sedan ansvarar för en mer praktisk del som kompletterar och fördjupar lärandet. Den praktiska delen kan till exempel vara att tillverka en blomma i olika material med alla dess beståndsdelar, gå ut i skogen och samla blad från olika träd och tillverka en bok eller leka en lek med rörelser kopplade till det aktuella ämnet. Ett par av informanterna tillägger att det även handlar om förmågan att kunna hitta roliga och alternativa aktiviteter och inlärningsmetoder som kan upplevas som mindre jobbiga och kravlösa för eleverna, eller helt enkelt ett annat sätt att ta till sig kunskapen då vi alla lär på olika sätt.

6.2.2 Nyttjandet av kompetenser

Utifrån svaren ovan, vad informanterna anser är fritidshemslärares främsta kompetenser, är nästa steg att söka svar på själva frågeställningen; På vilket sätt denna kompetens tas till vara på eller om personerna i studien anser att den hade kunnat nyttjas på ett annat sätt. Resultatet ser ut på följande vis:

Rektorn Kerstin tycker att fritidshemslärarnas kompetenser nyttjas ganska så väl på den egna skolan till exempel genom de fritidshemslärare som undervisar i ämnet de har behörighet i. Samtidigt ser Kerstin utvecklingspotentialen för samverkan och att haka ihop skola och fritids i en större utsträckning, se över var man kan komplettera och var man kan kompensera varandra för

32

att se vinsterna i båda verksamheterna och att arbeta tillsammans. Detta skulle till exempel kunna ske genom att arbeta mer tematiskt där lärarna tillsammans med fritidshemslärarna kan dra nytta av varandras kompetenser i större utsträckning (Rektorn Kerstin).

Fritidsläraren Anders svar är relativt samstämmigt med rektorn Kerstins, och hen anser att hens kompetenser nyttjas på ett bra sätt bland annat genom utomhuspedagogik som kompletterar lärandet som sker inomhus. Hen påpekar även att det finns förutsättningar för det, främst genom att lärarna vill använda fritidshemslärarnas kompetenser men även för att de har bra med planeringstid som gör det möjligt att strukturera upp arbetet. Dock är planeringen inte tillsammans med någon av klasslärarna. Fritidsläraren Anders anser att samverkan mellan skolan och fritidshemmet och nyttjandet av varandras kompetenser hade kunnat förbättras genom att till exempel följa samma årshjul och för att få en tydligare röd tråd genom hela skoldagen, men då behövs gemensam planeringstid vilket det inte finns någon alls i dagsläget.

Grundläraren Mia har i nuläget ingen utbildad fritidshemslärare kopplad till sin klass, men däremot ”en mycket kompetent barnskötare” (Grundläraren Mia, personlig kommunikation, 21 april 2021) som hen uttrycker det. Över lag ger grundläraren Mia en positiv bild av samarbetet men påpekar samma problematik här, avsaknaden av gemensam planeringstid. Detta resulterar i att all så kallad planering, informationsöverlämning eller avstämning görs i förbifarten eller under deras egen rast. Om det funnits mer tid för samplanering hade kompetensen också kunnat nyttjas på ett bättre sätt. Mia beskriver att samarbetet med barnskötaren som är kopplad till klassen på följande vis:

Vissa stunder finns han inne på mattelektionen där han är som en extra vuxen bara, där hade man kunnat ta tillvara på kompetensen bättre. Men då krävs också mer samplanering än vad som finns tillgängligt idag. Han och jag har ingen planering alls ihop. (Grundläraren Mia, personlig kommunikation, 21 april 2021).

Mia ger som exempel att det inte är tvunget att det alltid är klassläraren som håller i undervisningen, utan att det lika gärna kan vara den andra pedagogen/läraren som är kopplad till klassen. Då hade undervisningen i stället kunnat delas upp efter pedagogernas/lärarnas intressen och kunskapsområden där den som är mest lämpad för området håller i undervisningen och på så vis verkligen nyttja de kompetenser som finns. Även grundläraren Kajsa nämner att samplanering behövs för att skapa en röd tråd och en helhet för eleverna i sin undervisning. I dagsläget finns ingen samplanering vilket Kajsa anser försvårar det kompletterande arbetet mellan skolan och fritidshemmet. Det blir då lätt att eleverna arbetar med en sak i klassrummet och något helt annat med fritidshemsläraren där det inte finns någon riktig koppling. Vidare anser hen att grundlärare

33

och fritidslärare hade behövt diskutera uppdragen tillsammans för att få en bättre samsyn vilket i sin tur även hade gynnat eleverna (Grundläraren Kajsa).

Fritidshemsläraren Anna ger en bild av att kompetensen nyttjas i stor utsträckning under fritidstiden men att det kan se väldigt olika ut för huruvida kompetensen nyttjas under skoltiden. Hen säger att:

I skolan är det nog lite olika beroende på vilken lärare man jobbar med. En del lärare tar väldigt väl till vara på den och använder den och en del lärare önskar i stället att vi är hjälplärare och att jobba med…eller att vara som resurs i klassen eller att man tar halva klassen och har matte till exempel, så att man får halvklasser. (Fritidshemsläraren Anna, personlig kommunikation, 14 april 2021).

Samtidigt påpekar fritidshemsläraren Anna att nya rektorn vill få in mer av fritidspedagogiken och att fritidshemslärarna ska jobba med det som de faktiskt är utbildade till och inte som hjälplärare, där de som har behörighet i något ämne också ska undervisa i det till exempel. Därav kommer det troligtvis bli mer av det så småningom. Å andra sidan säger Anna att hen förstår att det även är en ekonomisk fråga där fritidshemslärare har använts som resurser för att det inte funnits någon annan möjlighet, men är hoppfull om en förändring nu.

Rektorn Thomas som varit rektor på den nuvarande skolan i snart ett läsår är övertygad om att fritidshemslärares kompetens kan nyttjas på ett annat sätt och nämner ett antal olika områden som hen anser kan utvecklas. Bland annat nämner hen att fritidspersonalen just nu studerar en modul från Skolverket som fokuserar på läroplansarbetet och hur man kan använda det på fritidshemmet. Nästa steg i processen är att bryta ner den nya kunskapen och diskutera hur det kan användas och anpassas till den egna verksamheten, bland annat för att skapa bättre struktur inom området för samverkan samt arbetet kring pedagogiska planeringar. Thomas lyfter även engagemanget hos fritidspersonalen som hen anser tänker mycket och vill förändra fritids och nämner ett par andra idéer som varit framme som förslag men som varit svåra att genomföra på grund av pandemin.