Uppfattningar av fritidshemslärarens yrkesroll

I stycket nedan behandlas frågeställningen “Hur uppfattas fritidshemslärarens yrkesroll av olika yrkesgrupper och ledningen i skolan?”. Vi undersöker hur de olika informanterna tycker att de själva, och de andra två grupperna, ser på fritidshemsläraren och hens yrkesroll. Vi tittar också på hur olika kompetenser värdesätts i skolan.

34

6.3.1 Kännedom hos ledning och kollegor

En av våra intervjufrågor handlade om ifall man upplevde att andra yrkesgrupper var insatt i fritidshemslärarens yrke, styrdokument och uppdrag. Här varierade informanternas svar. Fritidshemsläraren Anna anser att hens nuvarande rektor har god insikt i fritidshemmet, och jämför med den förra som inte var insatt alls. Hen berättar att grundlärare har dålig kännedom om fritids uppdrag, vilket grundläraren Kajsa håller med om. Kajsa berättar att hen själv inte har god kännedom om fritids och den verksamheten, och erkänner att hen inför intervjun var och frågade fritidshemslärare på skolan om vad deras arbetsbeskrivning egentligen är. Hen nämner att det tyvärr saknas tid att ordentligt sätta sig in fritidshemmets uppdrag och att det hade behövts mer gemensam planeringstid mellan grundlärare och fritidshemslärare för att skapa en gemensam samsyn. Under intervjun nämner hen mer än en gång att fritids pysslar och att man kanske ser fritidshemslärare som “pysseltanter”, alltså att fritidshemsläraren har fått stämpeln att vara skapar mer och är mer kreativa än grundläraren men också att fritidshemslärarens arbete (eller “pyssel”) kan uppfattas som lite oklart och ogrundat. Grundläraren Mia säger att hen ser fritidshemsläraren som en tillgång och anser att de kan, och ska, komplettera varandra i klassrummet genom att till exempel dela på undervisningen beroende på ens intressen och kompetenser. Hen menar att hen har god insikt i fritidshemslärarens uppdrag, men påtalar också att hen har en bakgrund som fritidspedagog vilket kan påverka hens syn på yrket. Fritidshemsläraren Anders säger att det visst finns exempel på ledning och grundlärare med god kännedom och intresse för fritidshemmets uppdrag, men att kunskaperna generellt är dåliga och att det finns mycket att utveckla. Hen fortsätter med att berätta att bekanta hen har som har studerat till grundlärare inte getts några kunskaper om fritidshemmet i sin utbildning, annat än att fritidshemmet ska komplettera den obligatoriska skolan. Detta är ett moment som klart kan utvecklas. Rektorerna är å andra sidan av en annan uppfattning. Båda rektorerna påtalar hur viktigt de tycker att fritidshemmet är och de menar båda två att fritidshemslärare innehar kompetenser som starkt gynnar eleverna. De säger att de har en god kännedom och värnar om fritidsverksamheten. Rektorn Kerstin påpekar att hen är stolt över fritidshemsverksamheten som bedrivs på hens skola, och berättar om satsningar som har gjorts för att lyfta verksamheten. Både rektorn Thomas och rektorn Kerstin påpekar att de tycker att det har skett en positiv utveckling för fritidshemsverksamheten under det senaste decenniet. Fritidshemmet har fått en höjd status och kompetenserna som finns hos fritidshemslärare värdesätts högre nu än de gjorts tidigare.

Fritidshemsläraren Anders säger att utbildningen till fritidshemslärare samt några års yrkeserfarenhet absolut har ändrat hens egen bild av yrket. Hen säger att respekten hen själv har

35

för fritidshemsverksamheten har ökat, och hen inser nu hur mycket tid och tanke det ligger bakom en väl fungerande fritidsverksamhet. Hen ser att det är ett odefinierat yrke och säger att precis allt kan ingå i uppdraget, och att det i uppdraget finns en komplexitet. Det är många elever som fritidshemsläraren ska lära känna och anpassa sig efter, och se till att de trivs i skolan och i fritidshemmet. Att se vilken elev som behöver vad, och anpassar sig därefter, är otroligt svårt men också fantastiskt roligt och givande. Fritidshemslärare Anna säger att hen efter utbildning och några års yrkeserfarenhet inser hur viktig man är som fritidshemslärare och vilken påverkan man kan ha på eleverna och deras dagar.

6.3.2 Värdet av lärares kompetenser

När vi ställde frågan till deltagarna i vår studie huruvida de anser att alla kompetenser, oavsett lärartitel, värdesätts lika mycket, fick vi en bred variation av svar. Rektorn Thomas börjar med att besvara frågan och beskriva att det var just där de största insatserna behövdes när hen tillträdde som rektor för snart ett år sedan, då skolan fått mycket kritik mot framför allt rektors ledarskap, ta vara på kompetenserna och se skolan som en helhet. Rektorn Thomas anser att bra ledarskap är a och o. På en skola leder alla på olika sätt och där är rektors ledarskap essentiellt, eftersom det spiller ner på personalen på skolan som i sin tur också ska leda. Vidare beskriver hen att som rektor är det viktigt att se kompetenserna och se helheten eftersom arbetet mot måluppfyllelsen börjar redan i förskoleklassen. Vikten av alla olika kompetenser beskriver hen som att:

Vi lär på olika sätt och barn är olika, det är vi också, alla är olika. Man måste ha en miljö, en lärandemiljö som är…som tillåter det. Där kommer vi in med våra olika kompetenser. (Rektorn Thomas, personlig kommunikation, 23 april 2021).

Även rektorn Kerstin anser att alla kompetenser värdesätts lika mycket och berättar att hen inte hade anställt någon om hen inte tror att den personen kan utföra ett gott arbete oavsett vilken yrkestitel man har. Precis som rektorn Thomas lyfter även rektorn Kerstin fram vikten av arbetet i de tidiga åldrarna som utgör själva grunden för det framtida lärandet. Trots att man som gymnasielärare kanske har både bättre förutsättningar och högre lön anser Kerstin att högsta kompetensen ändå ligger på lågstadiet sett till störst andel med utbildning, både på skolan och fritidshemmet.

Fritidshemsläraren Anna har dock en annan uppfattning och upplever att det finns skillnader huruvida kompetensen värdesätts, där högstadielärares kompetenser värdesätts mest följt av låg- och mellanstadielärare, därefter fritids och sist resurserna. Hen beskriver att det främst upplevs i diskussioner med utomstående, ibland föräldrar och kan i vissa fall även förekomma inom kollegorna. Sett till lärartitlarnas status stämmer denna upplevelse direkt överens med resultaten i

36

Ulfsdotter Erikssons (2006) studie om yrkesstatus. Enligt den ser lärare ut att ha högre status ju högre utbildningsnivå de undervisar på med gymnasielärare i toppen och förskollärare och barnskötare i botten. En början till ett försök att jämna ut dessa skillnader skulle kunna vara att prova på varandras roller inom skolan för att få ökad förståelse för varandras arbete och kompetenser menar fritidshemsläraren Anna.

Grundlärarna Mia och Kajsa uppger ett liknande svar där båda anser att personalens kompetenser värdesätts likvärdigt på den egna avdelningen mellan kollegorna men där båda är positiva till att det kan se annorlunda ut på andra ställen där fritidslärarens kompetenser inte ses som lika värdefulla. Kajsa upplever dock att fritidslärarens arbete inte alltid värderas lika högt som till exempel klasslärarens görs när det handlar om att sätta in vikarie vid frånvaro. Är klassläraren borta ersätts hen mer eller mindre alltid men om fritidshemsläraren är borta ersätts hen inte i alls samma utsträckning. På det viset känns det inte som att ledningen ser värdet av fritidshemslärares arbete under skoldagen utan att det i stället ses det som mindre viktiga arbetsuppgifter, utfyllnad eller enbart för att kunna dela upp klassen vilket lärarna får klara själva då. Fritidshemslärares arbete under skoldagen är ju så mycket mer, där det verkligen finns en mening med allt de gör menar Kajsa.

Pedagogen Greta som är utbildad förskollärare, arbetat på fritids som arbetslagsledare och nu är klasslärare för förskoleklassen instämmer helt i att personalens kompetenser inte alls värdesätts lika. Hen har upplevelsen av att det inte är så viktigt vad man gör, utan det är titeln som är viktig. Detta har bland annat märkts av i diskussioner på arbetsplatsträffar där mindre populära arbetsuppgifter som rastvakter ibland lagts över på fritids då de ändå inte har något annat för sig då. Även i försök att göra skolan starkare genom samverkan har fritids i stället blivit ombedd att dämpa sig menar hen. En av anledningarna till denna statusskillnad tror Greta beror på att fritidshemslärare har för stor respekt mot grundskollärare och därav inte vågar ta för sig, men hoppas på att dagens nyexaminerade fritidshemslärare har ett större yrkeskurage, är säkrare i sin roll och vågar stå upp för den. Fritidshemsläraren Anna tror också det har att göra med hur stark man är i sin roll beroende på vilka arbetsuppgifter man får, samtidigt som hen påpekar otydligheten i arbetsbeskrivningen för fritidshemslärare. Hade där varit en tydligare arbetsbeskrivning hade det också varit lättare att stå på sig och för sin yrkesroll menar hen. Där tycker fritidhemsläraren Anna att de nyexaminerade fritidshemslärarna har fått mer kött på benen med den nya utbildningen i jämförelse med den som hen själv gick. Här instämmer även fritidshemsläraren Anders som upplever att den yngre generationen mer respekterar och ser nyttan med fritids, dess personal och vilka möjligheter och kompetenser det finns att ta vara på. För att summera verkar flertalet av

37

informanterna hoppfulla om den nya lärarutbildningen och framtidens fritidshemslärare för att utveckla och stärka fritidshemmen.

6.4 Sammanfattning

Svaren vi fick angående fritidshemslärares konkreta arbetsuppgifter under den obligatoriska delen av skoldagen tyder på att våra informanter har en relativt god samsyn kring att det främst handlar om att komplettera undervisningen i skolan. Hur det kompletterande arbetet sker kan dock se olika ut och kan bland annat vara att ta rollen som ämneslärare, vara kopplad till en klass och stötta upp i klassrummet, ha halvklasser, leda rastaktiviteter, arbeta gruppstärkande eller med värdegrundsarbete. Detta är helt beroende av elevgruppens behov samt lärarnas egna intressen och viljor vilket kan vara en anledning till att fritidshemslärarens arbetsdagar ser olika ut.

Överlag är informanterna relativt samstämmiga även i frågan om vad de anser är fritidshemslärares främsta kompetenser där det framför allt är den sociala kompetensen, förmågan att arbeta med gruppen och värdegrunden samt praktiskt arbete, även inom de teoretiska ämnena. Däremot rådde delade meningar gällande huruvida dessa kompetenser tas till vara på. En del anser att de tas till vara på ganska väl, en annan tycker att det beror helt och hållet på vilka personer samverkan sker emellan och kan därför se väldigt olika ut. Men den största delen är ganska så överens om att den samverkan som sker idag kan utvecklas på olika sätt, men att en av de största förutsättningarna för att lyckas med det grundar sig i gemensam planeringstid som idag inte verkar finnas på någon av skolorna.

När det gäller hur insatta övriga lärarkollegor samt ledning är i fritidshemmets uppdrag tyder svaren från våra informanter på att båda rektorerna är väl insatta, samtidigt som det påpekas inte alltid tillhöra vanligheten. Grundlärare upplevs vanligtvis ha sämre insikt, men där slutsatsen landar i att mycket ligger i ens egna intresse och bakgrund huruvida god kännedom man har. Samtliga informanter ser fritidshemslärarens kompetenser som väldigt värdefulla, däremot skiljer det sig hur högt denna kompetens värderas i olika sammanhang. Båda rektorerna anser att alla kompetenser värdesätts lika mycket då olika kompetenser behövs och är viktiga, men där några av de övriga informanterna har en upplevelse av fritidslärarens kompetenser inte alltid värderas lika högt. Bland annat i vikariesammanhang, vilket samtidigt nämns som en balans mellan ekonomi och behov.

38