Syftet med vår studie var att få en djupare insikt i fritidshemslärarens yrkesroll. Vi ville få kunskap om hur deras kompetenser nyttjas och hur skiftande deras arbetsdagar kan vara, vilket också är de områden som våra frågeställningar har utgått ifrån. I detta kapitel värderas våra slutsatser i relation till tidigare forskning på området, samt varför vi tycker att det är ett relevant område att genomföra studier på. Vi diskuterar också vårt val av metod, för att synliggöra eventuella för- respektive nackdelar med den. Avslutningsvis ger vi våra förslag på hur vidare forskning skulle kunna se ut.
7.1 Resultat kopplat till tidigare forskning
Syftet med vårt examensarbete var att undersöka uppfattningen av fritidshemslärarens yrkesroll och uppdrag under den obligatoriska skoldagen, hur fritidslärarens kompetenser nyttjas samt hur fritidsläraryrket uppfattas av ledningen och andra lärarkollegor. Många av de ståndpunkter och argument som lyfts fram i vår tidigare forskning är något vi även fått bekräftat av våra informanter i intervjuerna. Enligt Andersson (2013) är många fritidshemslärare relativt samstämmiga gällande vad deras yrke innebär och vad som ingår i deras uppdrag, samtidigt som de också är medvetna om det kan se väldigt olika ut beroende på vilken kommun, skola men även klass och arbetslag du tillhör. Samtliga av våra informanter var överens om att fritidslärarens uppdrag handlar om att komplettera undervisningen i den obligatoriska skolan, oftast genom en mer praktisk metod där fritidshemsläraren själv undervisar, har halvklass eller stöttar upp i klassrummet på olika vis. Exakt hur detta sker är dock helt beroende av de inblandade individerna och deras behov vilket är anledningen till att uppdraget kan se så olika ut. Båda fritidshemslärarna i studien är dock tydliga med att de inte vill användas som hjälplärare eller lärarassistent då de anser att deras kompetens då inte nyttjas fullt ut.
Informanterna i vår studie fick besvara frågan om vad de anser är fritidslärarens främsta kompetenser där svaren på många sätt kan liknas vid Anderssons (2013) forskningsresultat där fritidshemslärarnas främsta kompetenser framför allt landar inom områdena för sociala samspel, gynnsamma grupprocesser samt enskilda barns identitetsutveckling. Konsten att omvandla och konkretisera det teoretiska i skolämnena till praktiskt arbete är också något som påtalas vara ett specialistområde hos fritidshemslärarna. Rektorerna i studien påpekar även den breda variation av kompetenser som fritidshemslärare besitter som ofta grundar sig i de egna specialintressena. Gällande hur kompetensen nyttjas anser några av informanterna att den nyttjas väl genom att till exempel undervisa i sitt ämne, utomhuspedagogik eller andra områden som kompletterar
39
undervisningen i skolan. Däremot är mer eller mindre alla överens om att fritidslärarens kompetenser hade kunnat nyttjas på ett bättre sätt inom området för samverkan för att få en tydligare röd tråd genom hela skoldagen, men där bristen på gemensam planeringstid är ett hinder. Enligt Isaksson (2013) är det som kännetecknar framgångsrika skolor framför allt ett gott samarbete i olika former, till exempel skolor med en välutvecklad och fungerande samverkan mellan verksamheterna då det visat sig ha stor påverkan för elevernas skolprestationer samt sociala förmågor. En viktig grund för ett hållbart och fungerande samarbete grundar sig i en samsyn av gemensamma regler, normer, föreställningar och mål för undervisningen för att få den så kallade ”röda tråden” att bli tydlig för eleverna genom deras skolgång.
Sista frågeställningen i vår studie handlar om synen på fritidsläraryrket där vi valt att fokusera på ledningens och lärarkollegors kännedom om yrket samt hur olika kompetenser värdesätts. Båda områdena gav väldigt varierande svar. Mycket av den tidigare forskning vi läst tyder på att ledning och övriga lärarkollegor inte har särskilt bra insikt i vad som ingår i fritidshemmets uppdrag (Falkner & Ludvigsson, 2019). Enligt fritidshemslärarna i vår studie har deras nuvarande rektorer god kännedom om fritidshemmet, men samtliga är överens om att det inte är så på alla skolor. Båda fritidshemslärarna anser att många grundlärare generellt har ganska dålig kännedom om fritidshemmet. Fritidslärare 2 tänker att en möjlig anledning kan vara att grundlärare inte läser speciellt mycket om fritidshemmet under sin studietid, inte i samma utsträckning som fritidshemslärare läser om skolan. Vidare resoneras det att mycket troligtvis ligger i ens egna intresse och bakgrund huruvida god kännedom man har.
Enligt Andersson (2013) ska den nya lärarutbildningen inte bara ha förtydligat fritidshemslärarnas yrkesroll under skoldagen utan även stärkt yrkesidentiteten och statusen, till exempel genom att fritidspedagoger i stället tituleras fritidshemslärare, barn benämns som elever och fritidshemslärarna bedriver numera undervisning i stället för en pedagogisk verksamhet (Perselli & Hörnell, 2019). Båda rektorerna anser att alla kompetenser värdesätts lika mycket då alla olika kompetenser behövs och är viktiga. Flertalet av övriga informanter har dock en upplevelse av att fritidslärarens kompetenser inte alltid värderas lika högt vilket stämmer överens med resultatet i Ulfsdotter Erikssons (2006) studie om yrkesstatus. Enligt den ser lärare ut att ha högre status ju högre utbildningsnivå de undervisar på med gymnasielärare i toppen och förskollärare och barnskötare i botten. Samtidigt menar några av informanterna att fritidshemslärarna själva också behöver bli bättre på att stå upp för sitt yrke, vilket fritidslärare 1 upplever en positiv utveckling hos de nyexaminerade fritidshemslärarna som verkar ha mer kött på benen när de kommer ut i verksamheterna.
40
7.2 Diskussion i relation till professionen
Studien har delvis genomförts till följd av vårt eget intresse av att få svar på frågeställningarna, då vi själva snart ska ut i verksamhet med just titeln grundlärare i fritidshem. Under utbildningen och våra genomförda VFU: er har vi fått bilden av att en fritidshemslärares arbetsdag kan vara otroligt varierad, och vi ville få en vidgad bild av hur det faktiskt ser ut. Resultatet, som tyder på att fritidshemslärares arbetsuppgifter under den obligatoriska skoltiden kan variera väldigt, ger oss en bredare förståelse för vad vi kommer mötas av i vår framtida profession. Då det är ett relativt odefinierat yrke, vilket det också till viss del ska vara enligt oss, så finns det områden som skulle behöva diskuteras. Att skolpersonal gemensamt diskuterar hur verksamheten ska skötas, vad som förväntas av olika yrkesgrupper och vad de tycker att det kompletterande uppdraget är skulle kunna minska irritationen som vissa till viss del upplever och färre missförstånd skulle ske. Om jag som fritidshemslärare, och ledningen för skolan jag arbetar på inte har samma syn på mina arbetsuppgifter så kommer vi någonstans, förr eller senare, att kollidera. Vårt resultat tyder på att kommunikation kring det gemensamma uppdraget är viktigt och genom samtal och diskussioner skulle den gemensamma grunden att vila på att kunna bli större, och förståelsen för varandras yrkesroller skulle kunna öka.
7.3 Metoddiskussion
Begränsningarna med vår studie är många. Vi har endast samtalat med två skolor och totalt sju informanter, vilket knappast kan ge ett resultat med generell räckvidd. För att möjliggöra ett generaliserbart resultat hade vi behövt avsevärt många fler informanter. Fler informanter på flera skolor hade troligtvis gett oss ett mer mångfacetterat resultat, men då vi hade en begränsad tidsram hade vi dock inte möjlighet till det. Vi valde att genomföra studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer, då vi ville ge informanterna utrymme att verkligen ge sitt eget svar på de ställda frågorna. Andra metoder som vi hade kunnat använda oss av hade till exempel kunnat vara en enkätundersökning, för att kunna nå ut till flera. Problemet med detta är att vi i så fall hade fått använda oss av fasta svarsalternativ, vilket inte hade gett oss några nya kunskaper då informanternas svar hade varit betydligt smalare.
41
7.4 För framtida forskning
Vi hoppas att vårt arbete ska kunna vara början på en diskussion. Om människor på sina egna arbetsplatser börjar samtala om hur man har det på den egna skolan och reder ut en del frågetecken, så kan det förhoppningsvis skapa en bättre arbetssituation för alla inblandade. Mer forskning på området tror vi hade gynnat de svenska grundskolorna, så det hade kunnat utveckla den samverkan som finns mellan den obligatoriska skolan och fritidshemmet. Forskning på statusskillnader mellan olika läraryrken hade behövts, samt forskning på orsaker bakom eventuella statusskillnader. Mer forskning på samverkan mellan obligatorisk skola och fritidshemslärare anser vi också hade gynnat verksamheten. Vi ser att det finns en viss forskning på området, men vi anser att den behöver utvecklas, då den forskning vi hittat på området är ganska översiktlig och vi hade kunnat önska lite mer djupgående eller “smalare” forskning.
42