Hittills har programmets innand¨ome beskrivits. L¨asaren har f˚att en inblick i hur de olika delarna i programmet har implementerats. F¨or en anv¨andare av programmet ¨ar det intressanta dock vad programmet kan utf¨ora och vilken nytta programmet tillf¨or. Nedan f¨oljer en redog¨orelse f¨or detta.
En av de huvudsakliga funktionerna med systemet ¨ar att f¨oresl˚a f¨or or- derl¨aggaren vilka produkter som b¨or best¨allas och ¨aven vilken kvantitet som rekommenderas. Denna kvantitet kan ¨andras av anv¨andaren f¨or att uppfylla krav som systemet inte uppt¨acker, till exempel om leverant¨oren bara till˚ater vissa orderkvantiteter eller om orderl¨aggaren f¨orutsp˚ar ¨okad f¨ors¨aljning p˚a grund av en reklamkampanj. Programmet erbjuder vid orderl¨aggningen ett kvalificerat beslutsunderlag. Samtidigt som orderl¨aggaren best¨aller fr˚an leve- rant¨oren registrerar denne ¨aven best¨allningen i systemet. Om orderl¨aggaren anser det f¨ordelaktigt att best¨alla flera artiklar samtidigt fr˚an samma leve- rant¨or, s˚a kallad sambest¨allning, kan denne be systemet att ge f¨orslag p˚a andra artiklar som kan best¨allas fr˚an denna leverant¨or. De artiklar vars la-
gerposition ¨ar l¨agre ¨an den m¨ojliga best¨allningspunkten c, beskriven i avsnitt 3.6, visas d˚a f¨or orderl¨aggaren. Best¨allningspunkten och orderkvantiteten ¨ar dock inte optimerade med h¨ansyn till denna m¨ojliga best¨allningspunkt, utan h¨ar anv¨ands ist¨allet en procentsats av best¨allningspunkten. Man kan till ex- empel specificera att en m¨ojlig best¨allningspunkt ¨ar 10% ¨over den ordinarie best¨allningspunkten.
F¨orutom att systemet f¨oresl˚ar vilka artiklar som b¨or best¨allas erbjuder ap- plikationen ¨aven funktionaliteten att se vilka best¨allningar som gjorts till le- verant¨or men ¨annu ej levererats. Detta ger en ¨okad kontroll f¨or orderl¨aggaren som inte beh¨over l¨agga tid och energi p˚a att fundera ¨over vilka ordrar som lagts. Orderl¨aggaren kan ¨aven med hj¨alp av denna funktionalitet uppt¨acka onormalt l˚anga ledtider och i dessa fall kontakta leverant¨oren f¨or att un- ders¨oka orderstatusen.
N¨ar en order s˚a anl¨ander fr˚an leverant¨or ska denna registreras i systemet. Datum n¨ar ordern anl¨ande ska anges eftersom den anv¨ands f¨or att ber¨akna ledtiden. Dessutom markeras att ordern ej l¨angre ¨ar uteliggande utan ¨ar mottagen.
Artiklar kan grupperas efter ABC-klassificeringen, eller n˚agon annan grup- pering som administrat¨oren av systemet finner l¨amplig. Varje grupp har ett krav p˚a serviceniv˚an SERV2. Om administrat¨oren ¨onskar anv¨anda ett annat
v¨arde p˚a SERV2 ¨an det som ¨ar specificerat f¨or gruppen s˚a ¨ar det m¨ojligt
att ange detta p˚a artikelniv˚a. Detta v¨arde p˚a serviceniv˚an kommer d˚a att anv¨andas av systemet ist¨allet f¨or gruppens. Grupperingen till˚ater enklare ad- ministration av artiklarna. Till exempel vill kanske administrat¨oren ¨overvaka artiklarna i A-klassen mer kontinuerligt ¨an ¨ovriga artiklar.
F¨or varje artikel kr¨avs det att en leverant¨or anges. Detta m¨ojligg¨or visning av statistik f¨or hur en viss leverant¨or presterat i form av ledtider. Om det till exempel visar sig att ledtidens variation ¨ar h¨og f¨or m˚anga artiklar kan det visa p˚a att f¨oretaget b¨or st¨alla h¨ogre krav p˚a leverant¨orens leveranss¨akerhet. Att varje artikel ¨ar kopplad till en leverant¨or g¨or det ¨aven m¨ojligt att, precis som vid den vanliga grupperingen, visa denna grupp f¨or administrat¨oren.
Eftersom det fysiska lagret som ¨ar registrerat i systemet p˚a grund av svinn etcetera inte alltid st¨ammer ¨overens med det verkliga fysiska lagret
finns funktionalitet f¨or manuell inventering. F¨oretaget anger d˚a det verkliga fysiska lagret f¨or en artikel, varefter systemet uppdaterar sin lagerposition samt registrerar n¨ar inventeringen skedde och hur stor differensen var. Al- la manuella inventeringar sparas i systemet och kan i efterhand visas och analyseras, till exempel f¨or att uppt¨acka orov¨ackande tendenser.
Ytterligare ett viktigt beslutsunderlag, f¨orutom f¨oreslagna best¨allningar, ¨ar prognoserna sj¨alva. Systemet kan ge prognos f¨or kommande period eller historiska prognoser mellan tv˚a datum som anges. Man kan ocks˚a l˚ata syste- met g¨ora prognoser f¨or en tidsserie som inte finns lagrad i systemet. Det som kr¨avs ¨ar att tidsseriens observationer anges med tidpunkt och kvantitet. Oav- sett om efterfr˚agan anges eller om den redan finns i systemet kan man l˚ata programmet v¨alja optimal modell och parametrar, men det g˚ar ocks˚a bra att ange modell och/eller parametrar sj¨alv, till exempel i experimentsyfte. ¨Aven vad g¨aller den l¨opande prognostiseringen av en artikels f¨ors¨aljning kan en erfaren administrat¨or v¨alja att sj¨alv specificera vilken modell och/eller vilka parametrar som ska anv¨andas. Om enbart modell anges optimerar systemet dess parametrar. En artikel vars prognostiseringsmodell helt eller delvis valts manuellt kommer att beh˚alla denna tills administrat¨oren anger annat. ¨Aven om den manuellt specificerade modellen presterar d˚aligt kommer systemet inte att byta modell. Det ¨ar allts˚a upp till administrat¨oren att kontrollera dessa artiklar. F¨or att underl¨atta detta kan systemet ge en lista p˚a vilka artiklar som anv¨ander manuellt satta modeller/parametrar.
F¨orutom prognoser kan ¨aven historisk efterfr˚agan h¨amtas ur systemet, till exempel f¨or att j¨amf¨ora med vad systemet prognostiserade. Anv¨andaren har sj¨alv m¨ojlighet att v¨alja periodl¨angd. Denna information kan sedan visas i diagram f¨or att tydligt se eventuella f¨or¨andringar i efterfr˚agan. Det kan till exempel vara att en produkt har en negativ trend och f¨ors¨aljningen minskar. En eventuell marknadsinsats i form av till exempel reklam kan d˚a vara ak- tuell alternativt att produkten ska tas ut ur sortimentet p˚a grund av d˚alig l¨onsamhet. F¨or att klarg¨ora kan po¨angteras att systemet via webbtj¨ansten erbjuder den data som beh¨ovs f¨or att rita diagrammen n¨amnda ovan, men att ett annat program kr¨avs f¨or att rita sj¨alva diagrammen. Valfriheten att skapa diagram etcetera som passar ¨andam˚alet ¨ar allts˚a stor.
Den funktionalitet som hittills beskrivits riktar sig till administrat¨oren av systemet, det vill s¨aga troligtvis den person som ansvarar f¨or orderl¨aggningen. Ur ett externt programs perspektiv, till exempel ett e-handelssystem, erbjuds en n˚agot annorlunda funktionalitet. F¨orst och fr¨amst erbjuds m¨ojligheten att visa aktuell lagerposition f¨or varje artikel i systemet. Detta g¨or att en bes¨okare p˚a en e-handelsplats skulle kunna se aktuell lagerposition f¨or en artikel innan best¨allningen g¨ors. Om artikeln inte finns i lager kan en upp- skattad tid f¨or att f˚a in den i lager visas. Det som kr¨avs av e-handelssystemet ¨ar att efterfr˚agan, det vill s¨aga varje kunds best¨allning av en artikel, regi- streras till lagerstyrningssystemet. Denna registrering innefattar tidpunkt, artikel och kvantitet.