I avsnitt 1.6 beskrevs en behovsunders¨okning som genomf¨ordes i form av en djupintervju hos Grossistf¨oretaget. I detta avsnitt kommer ett resonemang f¨oras om hur funktionaliteten beskriven i avsnitt 4.5 skulle kunna underl¨atta lagerhanteringen f¨or Grossistf¨oretaget.
En egenskap hos m˚anga av de produkter Grossistf¨oretaget handlar med ¨ar att de har l˚anga ledtider. Om f¨oretaget anv¨ande sig av applikationen skul- le f¨oretaget f˚a ett verktyg f¨or att kontrollera hur leverant¨orerna uppfyller uppsatta krav p˚a leveranser. Vid l˚anga ledtider kan det vara ¨onskv¨art att kontakta leverant¨oren en tid innan leverans f¨or att p˚a s˚a s¨att minska risken f¨or f¨orsenade leveranser. Applikationen kan erbjuda ett st¨od f¨or detta genom att visa uteliggande ordrar.
De l˚anga ledtiderna g¨or ¨aven att planering ¨ar av st¨orsta vikt. Att en best¨allning gl¨omts bort g˚ar inte att r¨atta till n¨ar efterfr˚agan uppst˚ar. Tidi- gare gjorde Grossistf¨oretaget sin planering manuellt. Den orderl¨aggare som ber¨attade att han kan vakna p˚a natten och fundera ¨over lagda ordrar skulle med denna applikation kunna f¨orb¨attra sin natts¨omn. Programmet h˚aller re- da p˚a vilka ordrar som beh¨over l¨aggas och dessutom vilka som har lagts. Att dessutom m˚anga av artiklarna ¨ar s¨asongsberoende g¨or inte den manuella pla- neringen enklare. Lagerstyrningssystemet kan ta h¨ansyn till s¨asongsberoen- de i sin prognostisering. Idag har f¨oretaget mycket historisk f¨ors¨aljningsdata tillg¨anglig i sitt ekonomisystem. Detta underl¨attar inf¨orandet av lagerstyr- ningssystemet d˚a m˚anga av prognostiseringsmetoderna kr¨aver viss historisk f¨ors¨aljningsdata.
Den fingertoppsk¨ansla som finns i f¨oretaget idag bygger p˚a l˚ang erfaren- het hos orderl¨aggaren. Detta ¨ar naturligtvis inget som man b¨or f¨orkasta, utan snarare utnyttja. Vad som beh¨ovs ¨ar ist¨allet ett mer kvalificerat be- slutsunderlag f¨or orderl¨aggaren, s˚a att denne kan kombinera sitt kunnande med systemets intelligens. Systemet erbjuder d¨arf¨or denna kvalificerade upp- skattning, men det ¨ar upp till orderl¨aggaren att g¨ora det slutgiltiga beslutet. Tack vare detta kan ocks˚a orderl¨aggaren ta h¨ansyn till andra faktorer ¨an den historik som systemets intelligens baseras p˚a. Det beslutsunderlag som
orderl¨aggaren tidigare anv¨ant mest, n¨amligen historisk f¨ors¨aljning, kan nu h¨amtas fr˚an detta system ist¨allet f¨or Grossistf¨oretagets ekonomisystem som i denna aspekt upplevs l˚angsamt.
Grossistf¨oretaget beskrev i intervjun att de vid best¨allning fr˚an utl¨andska leverant¨orer ofta str¨avar efter att fylla ett helt antal containrar. Detta efter- som fraktkostnaderna per enhet annars blir on¨odigt stora. Antagandet om en orders¨arkostnad som ¨ar oberoende av kvantitet st¨ammer allts˚a inte i detta fall. F¨or att r˚ada bot p˚a detta kan systemets funktionalitet f¨or sambest¨allning anv¨andas. N¨ar en order ska l¨aggas f¨or en artikel kan systemet beordras att visa andra artiklar som f¨oretaget kan t¨ankas vilja best¨alla. Dessa ¨ar artiklar med lagerposition som ligger n¨ara sin best¨allningspunkt.
Grossistf¨oretaget hade redan identifierat att ett f˚atal av produkterna st˚ar f¨or en stor del av oms¨attningen, samtidigt som de tillhandah˚aller artiklar som egentligen inte ¨ar speciellt l¨onsamma men som finns med i sortimentet f¨or att tillgodose kundernas ¨onskem˚al. F¨or att underl¨atta noggrannare kontroll av f¨oretagets artiklar skulle de med detta system kunna gruppera artiklarna, till exempel enligt ABC-klassificeringen beskriven i avsnitt 3.7. Grossistf¨oretaget skulle kunna specificera olika serviceniv˚aer f¨or dessa klassificeringar.
Eftersom Grossistf¨oretaget p˚apekade att lagerutrymmet b¨orjar ta slut skulle det vara av intresse f¨or f¨oretaget att provk¨ora systemet under en tid f¨or att se hur lagerniv˚aerna utvecklas. Om systemet medf¨or att mer utrymme frig¨ors skulle en eventuell utbyggnad av lagret kunna undvikas eller senare- l¨aggas.
Det system som har utvecklats har inte anpassats speciellt f¨or Grossist- f¨oretaget. De problem som f¨oretaget hade med orderl¨aggning etcetera antogs dock vara vanligt f¨orekommande f¨or sm˚a- och medelstora handelsf¨oretag. Som diskuterats ovan skulle Grossistf¨oretaget kunna dra stor nytta av det utvecklade systemet.
Slutsats och vidare utveckling
7.1
Slutsats
I denna rapport har det visats hur ett modernt, l¨attintegrerat och automa- tiskt lagerstyrningssystem, speciellt v¨al l¨ampat f¨or e-handel, har utvecklats. Genom att lagerstyrningssystemet erbjuder sin funktionalitet via en webb- tj¨anst kan systemet l¨att integreras i befintliga e-handelsl¨osningar eller eko- nomisystem. Webbtj¨ansten till˚ater ocks˚a att lagerstyrningssystemet placeras rent fysiskt p˚a en annan plats ¨an e-handelsl¨osningen, f¨orutsatt att de b˚ada har en Internetanslutning. F¨oretag som redan idag s¨aljer e-handelsl¨osningar kan genom integration med den utvecklade lagerstyrningsapplikationen er- bjuda sina kunder en avancerad lagerstyrning. Lagerstyrningssystemet kan p˚a detta s¨att fungera som en central d¨ar komplexa ber¨akningar f¨or lager- styrning utf¨ors och fr˚an vilken ett flertal f¨oretag f˚ar beslutsunderlag f¨or sin lagerstyrning.
Den simulering av systemet under l¨opande drift som genomf¨orts visar att lagerstyrningssystemet klarade av att hantera lagerstyrningen f¨or denna arti- kel med gott resultat. Simuleringen visade att examensarbetet har resulterat i ett dynamiskt lagerstyrningssystem d¨ar (s,S)-policyn f¨or¨andras beroende p˚a prognosernas tr¨affs¨akerhet.
De simuleringar och tester av prognosdelen av lagerstyrningssystemet som genomf¨orts visar att systemet klarar av att identifiera olika f¨ors¨aljnings-
m¨onster. Alla de i systemet implementerade modellerna har i n˚agot test identifierats. Vidare har simuleringarna visat att lagerstyrningssystemet har funktionalitet f¨or att utv¨ardera sin prognostisering och d¨arefter byta prognos- tiseringsmetod om systemet finner det f¨ordelaktigt. Denna funktionalitet g¨or att systemet blir automatiskt och att det d¨arf¨or kr¨aver minimal kunskap och arbetsinsats av anv¨andaren. En anv¨andare med stora kunskaper inom pro- gnostisering kan dock v¨alja att specificera prognostiseringsmetod manuellt.
I rapporten har ocks˚a beskrivits hur den implementerade funktionalitet- en i systemet kan komma det bes¨okta Grossistf¨oretaget till nytta. M˚anga av f¨oretagets lagerstyrningsproblem kan med detta system l¨osas p˚a ett ef- fektivt s¨att. Till exempel kan ABC-klassificeringen utnyttjas av f¨oretaget f¨or att f¨orenkla administrationen av de artiklar som ska lagerstyras. Ett annat hj¨alpmedel ¨ar att systemet kan f¨oresl˚a artiklar fr˚an samma leverant¨or som b¨or best¨allas. Systemet ger ¨aven en ¨overblick ¨over uteliggande best¨allningar fr˚an leverant¨or. Ledtiderna fr˚an leverant¨or och dess variation kan med hj¨alp av systemet unders¨okas. Detta b¨or leda till b¨attre f¨orhandlingsm¨ojligheter vad betr¨affar leveranss¨akerhet.
¨
Aven andra handelsf¨oretag i en liknande situation skulle med detta lager- styrningssystem kunna f˚a en effektivare och mer l¨atthanterlig lagerstyrning. Bepr¨ovade prognostiseringsmetoder och lageroptimeringsteori har kombine- rats med det senaste inom informationsteknik f¨or att erh˚alla ett modernt och l¨attanv¨ant lagerstyrningssystem.
Avslutningsvis har f¨orfattarna f¨oreslagit och implementerat en metod f¨or att hantera situationen d˚a ett s¨asongsindex i Holt-Winters metod ¨ar lika med noll. Detta m¨ojligg¨or att Holt-Winters metod kan anv¨andas vid kor- tare periodl¨angder ¨an vad som annars skulle vara fallet, samt f¨or starkt s¨asongsberoende artiklar med st¨orre delen av sin f¨ors¨aljning under en kort period p˚a ˚aret. Som visats i rapporten var Holt-Winters metod med denna modifiering att f¨oredra framf¨or de andra tillg¨angliga metoderna f¨or vissa av Grossistf¨oretagets artiklar, d¨ar Holt-Winters metod annars inte skulle kunna ha anv¨ants. Systemet valde vid periodl¨angden 14 dagar f¨or samtliga testade artiklar den implementerade varianten av Holt-Winters metod. Detta visar att denna metod prognostiserade b¨ast vid denna periodl¨angd d˚a den gav
prognoser med l¨agst prognosfel MSE.