En viktig del av regeringsuppdraget har varit för Boverkets att tillsammans med länsstyrelserna utbetala medel till projekt. Boverket har eftersträvat en jämn fördelning mellan fysiska, strate- giska och metodutvecklande åtgärder. Fysiska åtgärder är direkta förändringar på närmiljön medan strategiska och metodutvecklan- de åtgärder är insatser som skapar förutsättningar till förändringar på sikt. När det kommer till fysiska förändringar har belysningsåt- gärder varit vanligt förekommande. Belysning har förbättrats eller ersatts med armatur som skapar bättre upplysta områden ur ett trygghetsperspektiv. Det vill säga armatur som inte ökar mängden ljus utan som är riktade på ett sätt som lyser upp ansiktet på den mötande personen, som har rätt färger för att lysa upp bemötaren samt ljus som är lokaliserad inte bara vid gångstråket utan på platser som skapar en överblick över området. Andra fysiska åtgärder har varit röjning av buskage eller förbättrad skyltning som syftat till att göra det lättare att orientera sig i otrygga områden.
Strategiska åtgärder har till stor del varit inriktat mot att ta fram belysningsplaner över områden som tidigare studier visat
upplevs som otrygga. Eller att ta fram nya översiktsplaner där en sammantagen bild av staden eller tätorten planeras utifrån ett trygghets- och jämställdhetsperspektiv. I framtagande av strategis- ka dokument har det varit vanligt förekommande att externa kon- sulter anlitats. Anledningen till det beror dels på konsulternas expertis men även för att öka möjligheterna att genomföra projek- ten med kort varsel. Som strategisk åtgärd bör även trygghetsvand- ringar nämnas. Trygghetsvandringar är en metod som använts i många av projekten för att skapa medborgardialog. Trygghets- vandringar innebär att boende tillsammans med politiker, kommu- nala tjänstemän, fastighetsägare och/eller andra nyckelaktörer, promenerar i det studerade området för att, utifrån de boendes perspektiv, undersöka vad som kan göras för att skapa en miljö som upplevs som tryggare. Vandringen blir en form av kartlägg- ning på vad som upplevs som otryggt samtidigt som de boende blir delaktiga i utvecklingen. Ett annat vanligt förekommande exempel på strategiska åtgärder är utbildningssatsningar, många gånger rik- tat mot planhandläggare i syfte att öka kunskapen om trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv.
Vad som räknats som metodutveckling har varit mera oklart. Någon distinktion mellan strategiska och metodutvecklande åtgärder har inte gjorts vid beviljandet av medel och är därför inte helt enkelt att separera. Ur intervjuerna med företrädare för de stödbeviljade projekten kan dock ett par olika vinklar på metodut- veckling urskiljas. Dels finns exempel på projekt som har haft i uppgift att skapa metoder genom att sammanställa tillvägagångs- sättet vid medborgardialog eller trygghetsvandringar. Metodut- vecklingen är här en form av checklista över saker som bör finnas med i satsningar som rör trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv. Men i Tryggt och jämnt har det även funnits metodutvecklande inslag där ny teknik har testats. Bland annat har så kallad GIS23 använts. GIS har använts som ett interaktivt kartsystem för att skapa medborgardialog över vad som upplevs som otryggt. Ett an- nat exempel på satsning av innovativ karaktär är stiftelsen AF bostäder som, tillsammans med SLU Alnarp och Lunds parkför-
23
valtning, använt medlen från Boverket och länsstyrelsen till att bland annat utveckla billigare tekniker för röjning av buskage.
Att integrera jämställdhet i trygghetsarbetet
Utvärderingen har tidigare tagit upp den problematik som har fun- nits bland de stödbeviljade projekten gällande integrering av jämställdhet och trygghetsarbetet kopplat till samhällsplanering. Att det inte är självklart hur jämställdhet kan integreras med fysisk planerings togs redan upp inledningsvis i utvärderingsrapporten. Svensk forskning visar att trots femton års erfarenhet av att arbeta med jämställdhet i den fysiska planeringen är detta fortfarande något som uppfattas som problematiskt (Friberg & Larsson 1999, Larsson 2008, Andersson 2008). Samtidigt tyder konstaterandet på att det finns ett behov av nya metoder och tillvägagångssätt för att närma de båda perspektiven. I Tryggt och jämnt har jämställdhet kommit att tolkas brett, och bland många av projekten har syftet varit att öka den generella tryggheten i städer och tätorter. Att skapa förutsättningar för att den allmänna tryggheten ska öka i ett område kan givetvis ha god effekt även för kvinnors upplevda otrygghet. Samtidigt finns det en risk att den generella tolkningen av begreppet inte bidrar till en utveckling av trygghetsskapande åtgärder för kvinnor och kvinnors upplevda otrygghet. Eller mins- kar våldet mot kvinnor, vilket är det övergripande målet med regeringens handlingsplan. En rimlig slutsats av att jämställdhets- begreppet kommit att tolkas brett är att de stödsökande projekten har behövt mer styrning och fler exempel på integrering av de båda perspektiven för att kunna bidra till en kunskapsutveckling gällan- de trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv.
Denna utvärdering har inte haft möjlighet, eller i syfte, att åter- ge en sammantagen bild av alla 131 stödberättigade projekt. Men den ibland svaga kopplingen mellan trygghet och jämställdhet i projekten är dock ett mönster som gått att skönja i utvärderingens material. Även om utvärderingen hittills lyft fram svårigheterna att integrera jämställdhet och trygghet bland projekten finns det exempel på trygghetssatsningar där den tilltänkta målgruppen varit just kvinnor och där satsningen rört ökad trygghet. Ett sådant exempel är Stiftelsen AF Bostäder som tillsammans med Alnarp och Lunds parkförvaltning har gallrat och röjt bland planteringar
och buskage för att öppna upp sikten och ta bort miljöer som kan uppfattas som otrygga. De fysiska förändringar som har gjorts har skett i samråd med boende kvinnor i området som har kommit till tals genom djupintervjuer. Därigenom genomsyras processen av ett kvinnligt perspektiv på förändringarna. Även den ideella förening- en – Fastighetsägare centrala Hisingen – visar exempel på integre- ring av ett jämställdhetsperspektiv i områdesutveckling. Boende kvinnor i området har kommit till tals genom enkätundersökning och fokusgrupper för att få klarhet i vad det är som skapar otrygg- het. Det kvinnorna eftersökte var närvaro av andra människor i områden som upplevdes otrygga samt ett engagemang från kommunen. Dessa aspekter tolkades som något som var mer angeläget än större fysiska förändringar. Med utgångspunkt i dessa önskemål har föreningen arbetat med att öka trivseln och närvaron i de områden som upplevs som otrygga.