5.5.1 Position – En arktisk småstad i världsklass
Gällivare kommun har hittat sin strategiska positionering, ”en arktisk småstad i världsklass”, genom att, i enlighet med modellen för det gemensamma platsskapandet i avsnitt 3.2, kombinera platsens två största tillgångar till en vision. Båda delarna grundar sig i platsens geografiska
placering. Den första delen, ”arktisk” är ett ikoniskt tecken både för att man befinner sig norr om polcirkeln och det speciella klimat och den natur som det för med sig. Den andra delen, ”småstad i världsklass” representerar det omfattande utvecklingsarbete som pågår på grund av
gruvindustrins utbredning (Jerdén, 2017). Båda dessa delar är värden som få andra kommuner kan imitera (Wæraas & Sataøen, 2015). Uttrycket ”världsklass” positionerar även Gällivare i förhållande till andra kommuner eftersom det konnoterar att man är bland de allra bästa på att vara ”småstad”. Man gör alltså samma saker men på ett annorlunda sätt (Porter, 1996).
Positionen uttrycker även kategorisk POP genom uttrycket ”småstad” där man låter läsarens associationer bestämma vad ”småstad” innebär. ”Arktiskt” och ”världsklass” representerar istället POD då detta används för att visa hur man särskiljer sig från andra kommuner.
52 Visionens ton är tydligt framåtblickande och det finns en atmosfär av ”ingen återvändo” i texten vilket kan ses som ett indexikaliskt tecken för att utvecklingen måste ske eftersom den stundande samhällsomvandlingen är ofrånkomlig. Man har dock valt att vända det till en möjlighet till utveckling och fokuserar på att förbättra något som redan var bra istället för att sörja något bra som försvinner. Detta stämmer väl överens med Cassingers (2018) resonemang att ett visionärt synsätt kan skapa en positiv utveckling och användas för att skapa förändring.
Utvecklingsarbetet kommer även fram i den bild som finns publicerad tillsammans med visionen (se Figur 33). I bilden förekommer byggnader och landmärken, både som fotografier och
teckningar. Fotografier brukar ses som ikoniska tecken för det de föreställer (Gripsrud, 2002) men här kan det fungera som en annan typ av tecken. Att något är fotograferat brukar betyda att det finns i verkligheten, det skulle alltså kunna vara ett index för det som finns idag. Teckningar å andra sidan, särskilt i den lite barnsliga stil som kan ses på bilden, motsvarar oftast något som ännu bara finns i fantasin och skulle därför kunna vara ett indexikaliskt tecken för framtida utveckling. Bilden som blandar fotografier och teckningar skulle därför kunna fungera som ett indexikaliskt tecken för utvecklingsarbetet då det som redan finns ska inlemma det som komma skall. Att även ortsskylten är tecknad skulle då kunna representera att ett nytt Gällivare är på väg att skapas.
5.5.2 Tillgångar – Samhällsomvandling i arktisk miljö
I Gällivares vision läggs stort fokus på det stundande utvecklingsarbete som bottnar i den
omfattande samhällsomvandling som medför att en av kommunens orter behöver flytta på grund av den utbredda malmbrytningen (Jerdén, 2017). I stort sett allt som har med själva platsen att göra beskrivs med förbättrande ord som ”utveckling inom industri och näringsliv”, ”flytta till nya miljöer”, ”ett samhälle med större attraktion, utbud och möjligheter” och ”vårt nya samhälle”. Gällivare kommun har dessutom valt att döpa sitt Instagramkonto till NyaGällivare vars namn också konnoterar till den omfattande samhällsomvandlingen och ger den en positiv inramning i och med ordet ”nya”.
I visionen nämns flera typer av byggnationer som ska förbättra platsen utifrån de behov som medborgarna har aviserat genom medborgardialoger. Detta ligger i linje med den typ av utvecklingsarbete som lyfts av Boisen m.fl. (2018), Kavaratzis (2004) och Lew (2017). Det nya bostadsområdet på Repisvaara och byggnationen av det får även utrymme i det studerade Instagraminnehållet då projektet inleddes under den studerade tidsperioden. Starten markerades på ett lite annorlunda och nytänkande sätt med en svävande heliumlampa som kan ses som ett
53 ikoniskt uttryck för midnattssol, vilket även är namnet på det nya bostadsområdet. Installationen har dessutom blivit nominerad till Svenska Designpriset, se Figur 34.
Figur 34. Nytänkande utvecklingsarbete. Instagraminlägg 2523/1002.
I visionen nämns naturen svävande i formuleringen ”varsamt nyttjande av naturens resurser”, vilket kan ses som något anmärkningsvärt för en kommun där den framträdande gruvindustrin gjort att samhällen måste flyttas (Jerdén, 2017). Tillgången i det speciella landskapet finns med redan i den slogan som satts för kommunen i det ikoniska ordet ”arktisk”, vilket konnoterar till en alldeles särskild natur som är karg, vidsträckt och snörik. Landskapet visas i flera av de studerade Instagraminläggen och samtliga av dessa bilder konnoterar till den arktiska naturen. Bilderna visar givetvis indexikaliska bilder av snörika bergstoppar men även bilder tagna vid barmark konnoterar till det arktiska med fjäll och vidsträckta vyer, se Figur 35.
54 I visionen finns även ett uttalat fokus på att få personer som ännu inte bor i kommunen att vilja flytta dit och man säger sig vilja skapa ”ett samhälle dit människor längtar”. Detta kan vara ett indexikaliskt uttryck för den befolkningssituation kommunen befinner sig i och behovet av att ha en plan för hur den ska vända. Något inlägg som berör inflyttning eller liknande kan dock inte ses bland de studerade Instagraminläggen.
Att vara en ”småstad i världsklass” och ”ett samhälle dit människor längtar” för också med sig vissa krav på den service som kommunen behöver kunna erbjuda inom de basala funktionerna (Niedomysl, 2010) och den livskvalitet som invånarna förväntar sig (Diener, 2000; Florida, 2002; Glaeser m.fl., 2001). I visionen nämns dessa genom indexikaliska uttryck som ”trivsam
boendemiljö” och ”ökad trivsel, trygghet och gemenskap” och ”ett samhälle med större
attraktion, utbud och möjligheter”. I det studerade Instagraminnehållet visas livskvalitet dock inte bara genom den kommunala servicen utan man lyfter även fram andra aktörer som bidrar till detta genom samhällsinsatser och evenemang, se Figur 36 .
Figur 36. Kollage: Livskvalitet skapas av kommunala och privata aktörer tillsammans. 5.5.3 Intressenter – Medskapande ”IRL”
I visionstexten går positioneringen hand i hand med intressenterna. Intressenterna ses som medskapare vilket konnoteras i de indexikaliska formuleringarna ”vår kommun” och ”gemensam framtid”. I stort sett genomgående är tilltalet ”vi” som konnoterar att det som står i visionen är något som ska göras tillsammans. Tillsammansperspektivet är dock inte lika framträdande i det studerade Instagraminnehållet. Det delande och samarbete som förespråkas av Mariani m.fl.
55 (2016) får inte stort utrymme: Även om intressenterna har bidragit med några få bilder finns bara ett inlägg i det studerade materialet där en intressent uttalar sig och han finns inte porträtterad i inläggets bildmaterial (2523/1003).
Visionen poängterar också invånarnas möjligheter att påverka och att en ”omfattande medborgardialog” ligger till grund för visionen, vilket visar att det inte (bara) är politiker och företagsledare som har bestämt hur samhällsomvandlingen ska gå till (Falkheimer, 2016, Hospers, 2006). Medborgardialogen är även starkt framträdande i de studerade Instagraminläggen. Man visar både på särskilda tillfällen för medborgardialog men också på möjligheterna till en löpande sådan via mötesplatsen Re-form i Norrskensgallerian som nämns i flera inlägg samt via
kommunens officiella tidning RE-new, se Figur 37. Tillsammans visar visionstexten och det officiella Instagraminnehållet att medborgarna har stora möjligheter att påverka hur det omfattande utvecklingsarbetet ska se ut.
Figur 37. Kollage: Former för medborgardialog i Gällivare kommun.
Trots detta fokus på medborgardialog är kommunen helt frånvarande i kommentarsfälten i det studerade Instagraminnehållet, även när det ställs en direkt fråga till kommunen (2523/1203). Detta talar för att den dialog som beskrivs av Kietzmann m.fl. (2011) inte sker digitalt utan IRL (In Real Life), alltså analogt på fysiska platser eller rent av inte alls. I de fall intressenterna kommenterar de studerade inläggen är det främst för att ge beröm för vackra bilder och platser eller på annat sätt instämma i det inlägget har berört.
56
5.5.4 Helhetsbild – Visionär idyll
Visionen beskriver hur Gällivare strävar efter att bli ”en idyll att konsumera” (Halfacree, 2007). Formuleringar som ”större attraktion, utbud och möjligheter”, ”ökad trivsel, trygghet och gemenskap” och ”skapa ett samhälle dit människor längtar och vill bosätta sig” förstärker bilden av att det är hit man vill nå. Texten är tydligt visionär och pratar uteslutande om hur samhället och platsen ska utvecklas i framtiden. Det faktum att utvecklingen är oundviklig gör dock att kommunen är förlåten i de fall den ännu inte kan leva upp till sin önskade ”världsklass” (Braun m.fl., 2018; Cassinger, 2018; Christensen m.fl., 2013) Den visionära delen återskapas i det studerade Instagraminnehållet där utvecklingsarbetet och samhällsomvandlingen gärna visas på olika sätt, till exempel genom byggnation och möjligheter för intressenterna att påverka. Den sammantagna helhetsbilden kan därför ses som enhetlig (Halfacree, 2007) då liknande innehåll som beskrivs i visionen återkommer i det studerade Instagraminnehållet.