Vad är det som gör att företag inte rapporterar?

Eftersom det inte är obligatorisk att utföra hållbarhetsrapportering finns det förstås företag som väljer att inte rapportera sina miljöpåverkande aktiviteter. Anledningen kan vara olika, men det finns inte många vetenskapligt grundade studier som undersöker detta och inte alls i svenska förhållandet.

Herbohn (2005) finner i sin studie - som riktades mot en experimentell implementering av ”full-cost accounting” hos ett företag i skogsbranschen - båda positiva och negativa reaktioner angående rapportering av miljöresurshanteringen. Systemet baserats på ett nytt

bokföringssystem som tar hänsyn till och kvantifierar miljöresurserna. Hon misslyckas med sitt forskningssyfte att utföra experimentet men däremot kommer hon fram till flera

anledningar angående företagsledningens och deras intressenters attityd mot hållbarhetsrapportering.

Vi kommer att utgå ifrån hennes studieresultat och undersöker de tre främsta anledningarna hon hittat till att företag inte väljer att rapportera deras miljöpåverkan. Vi kommer att försöka hitta flera anledningar bland svenska företag som svarar på den här frågeställningen.

Herbohn finner i sin studie (2005) att de främsta negativa sidorna av miljöredovisningen och rapporteringen enligt ledarna är att det är för dyrt att införa nya system/processer, det är för

55

komplicerat och väcker misstankar hos sina intressenter och att det är svårt att kvantifiera och då räcker det inte till som beslutsunderlag och därmed är irrelevant (a.a., s. 534).

I följande undersöker vi de här motiven och härleder våra hypoteser som ska testas. 3.7.1 För dyrt

Ullman (1985, s. 543) menar att företag avvaktar med rapportering av sitt CSR arbete på grund av att dessa åtgärder kostar ganska mycket pengar och kostnaden är att de pengarna tas bort från andra program som är gynnande för företagets aktieägare. Rapportering av sådan aktivitet som anses vara mindre fördelaktig för aktieägarna, föredras därmed inte av

företagen. Detta kan tyda på att företagen rättar sig efter sina primära intressenter i enlighet med intressentteorin.

Varenova et al. (2012, s. 203) hittar i sin undersökning att företagsledarna kommer att

spendera pengar på CSR och rapportera detta så länge det ökar, eller åtminstone inte minskar deras profit.

Utav detta tycker vi att lönsamheten är fortfarande prioriterad framför hållbarheten och därför väljer företag att inte rapportera om det skulle skada lönsamheten. Vår hypotes är att:

H10: Motivet till att inte rapportera eftersom dess kostnader är högre än den positiva finansiella utvecklingen, är oberoende av företagsstorlek.

3.7.2 För komplicerat

I Herbohns studie (2005, s. 530) tyckte företagets intressenter att hållbarhetsrapporteringen var för komplicerat för dem att förstå och det väckte misstankar angående att företaget kan utnyttja detta till att manipulera dem genom rapporteringen. Detta kan tolkas utifrån

legitimitetsteorin att företagen inte vill risker deras legitimitet genom att orsaka misstro hos deras intressenter. Företagsledarna var också oroliga för att intressenterna skulle känna så, som tyder på att de vill möta deras intressentgruppers förväntningar enligt intressentteorin. Intressenterna tyckte även att det inte var tillämpligt att värdesätta miljön (ibid).

H11: Motivet till att inte utföra hållbarhetsrapportering för det är komplicerat och väcker misstänksamhet är oberoende av företagsstorlek.

56 3.7.3 Uppfyller inte dess mål - irrelevant

Cho et al. (2010) finner att anledningen till att ”fortune 500” företag i industriella branschen väljer att inte använda hållbarhetsrapportering kan vara att informationen är icke-materiell och icke-kvantifierbar och därför är irrelevant. Författarna hittar ingen koppling mellan förbättrad miljö prestation och hållbarhetsrapportering. Det är snarare så att företag som väljer att rapportera gör det oftast för att motverka sin negativa miljö prestation (a.a., s. 486) och för att behålla sin legitimitet.

Gibson (2012, s. 19) citerar från Orts och Studler (2002) som tycker att miljöns estetiska värde är konstruerad av mänskligheten och som sådant är det svårt och subjektivt att värdesätta miljöresurserna. Gibson (2012, s. 17) menar att det inte går att kvantifiera miljöpåverkan med samma mått som påverkan på andra intressenter på grund av att miljön inte är en samling av människor.

Även Herbohn finner att företagsledningen tyckte att den nya bokföringsmetoden inte var tillräckligt ackurat för att kunna värdesätta miljöresurserna på ett sådant sätt som leder till en hållbar resurshantering. Därför tyckte de inte att rapporteringen i sig skulle vara tillräckligt som beslutsunderlag (2005, s. 532).

Att det inte finns en bra etablerad metod för att värdesätta miljöpåverkan gör det att det inte går med säkerhet att kvantifiera de teoretiska kostnaderna som företaget borde stå för till att återställa miljön för hållbarhetens skull. Därför tror vi att företag som inte rapporterar gör det av anledningen att det inte påverkar någonting och därmed är irrelevant, som vår hypotes säger:

H12: Motivet till att inte rapportera för det är irrelevant som beslutsunderlag utan att kunna kvantifiera miljöpåverkan är oberoende av företagsstorlek.

3.7.4 Övriga motiv

Peck och Sinding (2001, s. 143) förklarar icke rapportering med att de företagen som inte upprättar hållbarhetsrapporter redan har rapporterat information angående deras aktiviteter till någon myndighet som en obligatorisk åtgärd och därmed känner inte behovet till att ge

ytterligare information till andra intressenter. Vilket vi kan koppla till intressentteorin då företagen prioriterar deras primära intressenter vid beslut om rapportering. Även att vissa företag beaktar att visa information som senare kan användas mot dem i framtida rättsfall.

57

Utav tidigare studiers resultat reducerar vi vår undersökning till tre definierade och en ”övrig” anledning till varför företagen inte väljer att rapportera sina CSR arbeten. De variablerna vi tänker undersöka är ”kostnaden”, ”komplexiteten”, ”irrelevans”, och ”övriga” anledningar. Vi ger en möjlighet till undersökningssubjekten att utveckla sina åsikter genom att inkludera kategorin ”övrigt” i våra, annars slutna, frågeställningar. Därigenom kan det dyka upp flera anledningar till varför företag inte rapporterar utan att få fram orimligt mycket data som inte kan krypteras i senare fas.